No description available.

No description available.

Repeated mistakes within the same company is a frequent occurrence in theconstruction business. The cost for repeated mistakes within construction projectsis stated to be 10-30 percent of the project’s total revenue. Constructioncompanies usually divide their work into several projects where the employeeswork in parallel project groups. This leads to lack of knowledge and return ofexperience. Due to the lack of time often experienced in the construction business,the termination of projects is not handled properly. Conclusion meetings are not apart of the routine which in turn leaves knowledge and return of experienceunheeded.In this report, a study of Åhlin & Ekeroth Byggnads AB has been performed. Thegoal was to create an understanding of how the company handles the processregarding termination of projects, knowledge and return of experience. Theunderstanding was created through interviews which together with theoreticalbackground lead to an assessment and a discussion of recommendations for Åhlin& Ekeeroth Byggnads AB. Since Åhlin & Ekeroth Byggnads AB is a medium-sizedcompany in Sweden, our studies’ recommendations can be practiced also by othercompanies.In this study we reached the conclusion that there are elaborate documents forhow the termination of projects should be handled and performed within Åhlin &Ekeroth Byggnads AB. These documents also contain usage of knowledge andreturn of experience as well as when and how this should happen. The complex ofproblem within the construction company is that one does not follow thedocumented plan when terminating a project which leads to a suffering return ofknowledge and experience. The recommendations given in this study explain howto create a common structure for handling termination of projects. This in order tocreate participation among the employees which in turn contributes to increasedengagement and routine based terminations of projects. Further, the companyshould create a searchable database containing simple and systematic documents.It is also important to set aside time for knowledge and return of experience. Inconclusion, it is important to keep the employees motivated to prioritize knowledgeand return of experience – something that is created by participation and simple,systematic documents.

Redan under 70-talet, rapporterades det om upplevelser som chock, ångest och förvirring då den nyutexaminerade sjuksköterskan började sitt första arbete och att dessa negativa upplevelser bidrog till att arbetet som sjuksköterska avslutades. Internationell forskning har studerat nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av sin första tid inom yrket och hur deras negativa upplevelser kan lindras. I dag råder det brist på sjuksköterskor, invånarantalet ökar och befolkningen blir äldre. Allt detta sammantaget gör att behovet av vård och av sjuksköterskor ökar. Därför är det viktigt att försöka behålla nyutexaminerade sjuksköterskor kvar i yrket. Syftet med föreliggande studie är att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av första tiden i yrket. Studien är en litteraturstudie baserad på analys av resultatet av 10 kvalitativa artiklar från Europa. Resultatet redovisas genom två huvudteman, 1-Transition till sjuksköterskerollen, 2-Växa in i sjuksköterskerollen. Resultatet påvisar svårigheter under transitionen och kunskapsutvecklingen som de nyutexaminerade sjuksköterskorna genomgick på vägen till yrkesverksamma sjuksköterskor. För att underlätta denna transition och kompetensutveckling behövs introduktion och stöd. Det är orimligt att nyutexaminerade sjuksköterskor självständigt förväntas utföra komplicerade omvårdnadsåtgärder. Nyutexaminerade sjuksköterskor bör ges möjligheten att utvecklas successivt i sin profession från novis till expert, vilket även säkerställer patientsäkerheten inom vården.

Digital kompetens är en av åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande och nödvändigt för att vara aktiv samhällsmedborgare. Syftet med denna intervjustudie är att undersöka hur mellanstadielärare integrerar digitala verktyg i svenskundervisningen och vilken form av kompetensutveckling de efterfrågar för att vidareutveckla det digitala arbetet i ämnet, i relation till deras pedagogiska och ämnesspecifika kunskaper. Studiens frågeställningar riktar sig till hur svensklärare anser att de arbetar med digitala verktyg i sin undervisning samt vilka delar önskar svensklärare i årskurs 4-6 utveckla inom sin digitala kompetens. Resultatet baseras på fyra semistrukturerade intervjuer med lärare i södra Sverige, där en lärare har tillgång till en-till-en (en dator/ipad per elev). Intervjustudiens resultat visar att lärarna integrerar digitala verktyg i undervisningen och låter eleverna använda dem inför muntliga redovisningar, skriva och bearbeta texter samt använda olika lärplattformar och spel. Vidare visar studiens resultat att lärarna känner att de besitter tillräcklig digital kompetens för vad de har tillgång till, men pga det digitaliserade samhället önskar de kompetensutveckling för att utveckla sin förmåga att motivera elever genom varierad undervisning samt förmågan att värdera digitala verktygs lämplighet i relation till syfte.

Det svenska samhället har i takt med internationalisering blivit mer rikt på kulturer. För att kunna möta människor med olika kulturella bakgrunder och forma ett jämlikt samhälle med respekt och förståelse för allas olikheter krävs interkulturell kompetens, ett arbete som ska initieras redan i förskolan. Syftet med denna studie är att undersöka hur förskolechefer i en mindre kommun uppfattar interkulturell kompetens och hur de arbetar för att främja sin personals kompetens inom detta. Då studien syftar till att undersöka förskolechefers uppfattningar kring interkulturell kompetens i förskolan blir studien av kvalitativ karaktär. Utifrån den valda metodansatsen fenomenografi har vi använt oss av tematiska intervjuer som datainsamlingsmetod. Undersökningens empiriska material bygger på sju tematiska intervjuer som analyserats ur ett sociokulturellt och ett interkulturellt perspektiv .Resultatet av våra intervjuer visar att förskolechefer uppfattar interkulturell kompetens i sina verksamheter utifrån tre kategorier vilka vi valt att benämna olikheter mellan verksamheter, värdegrundsarbete och bemötande. Förskolecheferna kunde se att det fanns olika kulturella kompetenser hos den befintliga personalen, bland annat att pedagogerna själva hade en annan kulturell   bakgrund.   För  att   främja  sin   personals   interkulturella  kompetenser  erbjuds framförallt kompetensutveckling inom ett projekt som kallas läslyftet, men också genom att ta tillvara på de kunskaper och erfarenheter som redan finns genom det kollegiala lärandet. Personalen får stöd i det interkulturella arbetet genom tolkar, modersmålstränare och en nyanländaorganisation. Språkets betydelse är ytterligare en aspekt som sätter prägel på hela resultatdelen  och  det  interkulturella  arbetet.  Med  språket  utvecklas  också  människans identitet.  Utifrån  resultatet  menar  vi  att  det  är  väsentligt  att  det  kollegiala  lärandet förekommer kontinuerligt, då både förskolechefer och pedagoger kan lyfta frågor och utbyta kunskaper och erfarenheter med varandra. Det är särskilt lämpligt i det interkulturella arbetet, då det är ett komplext ämne i förändring.

Samhället digitaliseras och skolan möter de kommande behoven på arbetsmarknaden genom att införa programmering och ett större fokus på digital kompetens i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad (2017). Programmering kan beskrivas på olika sätt, exempelvis som att ge instruktioner till ett föremål som ska utföra en uppgift. Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger på lågstadiet ser på programmering i undervisningen. Studiens metod är kvantitativ och enkät som redskap har använts. Sammanlagt delades 127 enkäter ut till pedagoger som arbetar på lågstadiet och av dessa samlades 89 enkäter in. Insamlad data fördes sedan in och analyserades i statistikprogrammet SPSS (Statistical Package for the Social Sciences). Studiens teoretiska ramverk är en teoretisk modell som heter TPACK (technology, pedagogy och content knowledge). Studien visar att pedagoger var positiva till användningen av programmering i undervisningen och alla hade tillgång till digitala verktyg. Det var 42 % av pedagogerna i undersökningen som använde programmering i sin undervisning idag och av dessa hade majoriteten fått någon form av kompetensutbildning i programmering. 70 % av pedagogerna upplevde att de hade brist på kunskap i programmering och det är också den vanligaste anledningen till varför programmering inte används i undervisningen. Pedagogerna ansåg att programmering delvis handlar om att följa instruktioner och att utveckla ett logiskt tänkande.

Studien syftar till att undersöka hur ledare arbetar för att påverka medarbetare till att vilja kompetensutvecklas samt vilka organisatoriska villkor som ledare uppfattar styr kompetensutvecklingsinsatser. En kvalitativ forskningsstrategi har tillämpats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Till studien har sex ledare med personalansvar intervjuats. Resultatet visade att ledarna uppfattar att det krävs en balans mellan vad medarbetaren har för behov och vad företaget kan erbjuda gällande kompetensutveckling. Respondenterna framhöll att kompetensutveckling måste förhållas till organisatoriska villkor som ekonomi, relevans och krav. Resultatet problematiserades utifrån teoretiska utgångspunkter. De teoretiska utgångspunkterna utgörs av Bass beskrivning av transformativt och transaktionellt ledarskap samt tekniskt-rationell och institutionell strategi för kompetensutveckling. Dessa två strategier är inhämtade från tidigare forskning. Utifrån respondenternas uttalanden blir slutsatsen att ledares förhållningssätt kan påverka medarbetares inställning till kompetensutveckling. Ledare kan använda kommunikation, tillåtande klimat och delegering av ansvar som åtgärder för att stimulera medarbetarna till att vilja kompetensutvecklas.

Denna studie har som syfte att undersöka vilken kompetensutvecklingsektionschefer inom vård och omsorg får i förhållande till enorganisationsförändring. För att få svar på frågeställningen använde sigdenna studien av en kvantitativ metod. En webenkät utformades medmätbara variabler som tagits fram från tidigare forskning inom området. Ettbekvämlighetsurval gjordes i denna studie för att få ett större omfång avrespondenter. Enkäten skickades ut till 195 sektionschefer i 4 kommuner iSverige och av dessa svarade 65 respondenter. Man kan dra slutsatsernautifrån de svar som kommit in från respondenterna att de i förhållande tillen organisationsförändring ansåg att de får kompetensutveckling inomekonomi, arbetsmiljö och kommunikation om de behöver det.Sektionscheferna i studien ansåg att de fick utbildning, upplevde att de fickstöd och kände sig kompetenta i sitt ledarskap.

Syftet med denna studie är att undersöka hur genusmedvetenhet kan utvecklas och appliceras på teknikundervisning i grundskolan och förskoleklassen. Vad lyfter verksamma lärare som betydelsefullt för att utveckla sin teknikundervisning och genusmedvetenhet? Hur utformar lärare teknikundervisning för att inkludera alla elever oavsett kön? Studiens metod utgörs av kvalitativa intervjuer med sex stycken lärare från förskoleklassen och grundskolan i spridda delar av Sverige. Resultatet visar att lärarna utformar inkluderande teknikundervisning genom att visa förebilder i teknik för eleverna samt anpassa teknikinnehåll för att göra teknikundervisningen tillgänglig för alla elever. Dessutom redovisas två motsatta tillvägagångssätt för att skapa inkludering i teknikundervisningen, där lärarna individanpassar eller kompenserar för könsskillnader. Det beskrivs emellertid vara komplext att applicera genusmedvetenhet på teknikundervisningen och att som lärare veta att man gör rätt. Att generalisera för att upptäcka könsmönster får inte leda till att traditionella könsmönster upprätthålls. Lärarna önskar därför kompetensutveckling i genus och teknik där deras förvärvade teoretiska kunskaper kan appliceras på en undervisningspraktik. De värdesätter därtill ledningens stöd och positiva attityd samt kollegialt lärande. Genom avsatt tid för klassrumsobservationer eller diskussioner med kollegor kan lärare få stöd att utveckla sin genusmedvetenhet och således få större förtrogenhet för att tillämpa den i teknikundervisningen. / <p>Teknik</p>