Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2007.

Mot bakgrund av de senaste decenniernas konjunktursvängningar i världsekonomin konstaterades det i Sverige att det fanns ett behov av att kunna möta dessa svängningar. Detta resulterade i den lagändring av Kommunallagen och Lagen om kommunal redovisning som erbjöd kommuner möjligheten till att införa en resultatutjämningsreserv i redovisningen. Denna resultatutjämningsreserv utgör ett periodiseringsverktyg där medel kan reserveras i goda tider för att sedan utnyttjas i sämre. Lagändringen är frivillig att anamma och har skapat en viss flexibilitet i kommunernas redovisning. Då kommuner har olika förutsättningar kan detta leda till att motiven till ställningstagandet kring ett införande av en resultatutjämningsreserv skiljer sig mellan kommuner. Uppsatsens syfte är att undersöka motiven till varför de valda kommunerna väljer att införa eller inte väljer att införa en resultatutjämningsreserv i redovisningen. Genom detta ämnar uppsatsen klargöra om motiven skiljer sig beroende på ekonomiska och demografiska omständigheter. En dokumentstudie genomfördes med syftet att kartlägga alla Sveriges 290 kommuners beslut rörande en resultatutjämningsreserv. Därefter valdes 40 kommuner ut till en faktorstudie för att kartlägga ekonomiska och demografiska omständigheter hos kommunerna. I ett sista skede av empiriinsamlingen intervjuades 20 av dessa 40 kommuner för att erhålla förståelse för motiven till att införa eller att inte införa en resultatutjämningsreserv. Studien visar på att kommuner som infört en resultatutjämningsreserv har samma motiv till detta som lagstiftarens intention, att möta konjunktur- svängningar. De kommuner som inte infört en resultatutjämningsreserv uppger mer spridda motiv. Motivet till att inte införa en resultatutjämningsreserv uppges vara att den leder till en inlåsning av egna medel eller att kommunen anser det onödig då kommunen har egna sätt att hantera konjunktursvängningars inverkan på ekonomin. Kommuner med mindre bra ekonomi uppger att motivet till att inte införa en resultatutjämningsreserv är att man i första hand behöver konsolidera ekonomin innan en sådan reserv kan bli aktuellt. Utifrån denna studie går det inte att se att större kommuner generellt har infört en resultatutjämningsreserv, vilket talar emot studien som Falkman et al genomfört om att större kommuner i större utsträckning anammar nya redovisningsregler. Denna avvikelse från teorin kan förklaras av frivilligheten i lagstiftningen samt den ickeexisterande praxis och rekommendationer gällande en resultat- utjämningsreserv. / Due to the last decades’ fluctuations in the world economy, it was pointed out that municipalities in Sweden needed a way to handle these fluctuations. This resulted in a change in the law of municipalities which made it possible for municipalities to implement a regulatory reserve in the accounting. This regulatory reserve is an accrual tool where funds can be reserved in good times in order to be used in worse. This legislative change has brought flexibility in to the accounting of the municipalities. Because of the different conditions in the municipalities, the motives to implement this voluntary regulatory reserve can differ among them. The study aims to examine the reasons why the chosen municipalities choose to implement or not to implement a regulatory reserve in their accounting. Through this, the study intends to clarify if the motives differ among the municipalities due to economic and demographic circumstances. A document analysis was carried out with the purpose to visualize all the municipalities of Sweden, regarding their decision to implement or not implement a regulatory reserve. After that, 40 municipalities were selected to be a part of a factor analysis in order to understand the economic and demographic circumstances in the municipalities. In a final stage of the empirical data collection, 20 of these 40 municipalities were interviewed to obtain information about the motives to implement or not to implement a regulatory reserve. The study shows that municipalities that have implemented a regulatory reserve have the same motives as the intention of the law, to meet economic fluctuations. The municipalities that haven’t implemented a regulatory reserve declare more varying motives. The motives to not implement a regulatory reserve are for instance that it leads to a locked-in effect of equity or that the municipalities can handle the fluctuations in the economy by themselves. Municipalities with less good economy declare that the motive to not implement a regulatory reserve is that they primarily focus is to consolidate their economy before it is possible to create a reserve. According to this study, it is not possible to say that bigger municipalities have implemented a regulatory reserve, which not is in accordance with the study done by Falkman et al that states that bigger municipalities tend to embrace new accounting rules. This deviation from this theory can be explained by the voluntary attribute of the law and also the non- existing practice and recommendation about a regulatory reserve.

Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2006.

<p><strong>Syfte: </strong>Syftet med denna undersökning är att studera råvaruprisets samt aktiemarknadens prestationer i form av procentuell avkastning under olika konjunkturlägen från år 1969 och fram till 2009. Samt att studera råvarumarknadens reaktion vid börsfall. Marknaderna ställs dessutom i relation till varandra. Detta görs genom tre delsyften: Hur presterar råvaror i relation till aktiemarknaden i hög- respektive lågkonjunktur? Ökar råvarupriset och aktiemarknaden i samma konjunkturlägen? Hur har råvarumarknaden till skillnad från aktiemarknaden reagerat vid större börsfall?</p><p><strong>Metod: </strong>Undersökningen är kvantitativ, deduktiv samt utgår från primärdata ansamlad via vedertagna källor och databaser. För att uppfylla syftet innefattar denna undersökning två olika metoder. Metod 1behandlar avkastning i olika konjunkturlägen och Metod 2 består av en eventstudie av råvaruprisernas reaktioner vid tidigare börsfall.</p><p><strong>Teori: </strong>Undersökningen bygger delvis på hypotesen om effektiva marknader och innefattar tidigare forskning om faktorer som påverkar råvarupriset och aktiemarknaden.</p><p><strong>Empiri: </strong>Mellan åren 1969 – 2009 konstaterades fyra olika konjunkturlägen med 5 högkonjunkturslägen, 6 lågkonjunkturslägen, 3 övergångsår mot högkonjunktur, 5 övergångsår mot lågkonjunktur. Aktiemarknadens totala avkastning för hela perioden var 973,7 %, majs hade 250,9 %, vete 300 %, olja 169 %, guld 495,8 % och koppar 555,2 %. Sammanslaget för samtliga råvaror och börsfall var det endast olja som fick ett svagt positivt CAAR, resterande fick ett negativt CAAR där aktiemarknaden hade -1,02762, olja 0,01325, guld -0,05511, koppar -0,10297, vete -0,1812 samt majs - 0,1859.</p><p><strong>Analys/Slutsats</strong></p><ul><li>I regel har både råvarornas och aktiemarknadens avkastning varit bättre under högkonjunktur än lågkonjunktur, däremot har guld en negativ korrelation mot aktiemarknaden vilket resulterar i att råvarans pris minskar när aktiemarknaden går bra och ökar när aktiemarknaden går dåligt. </li><li>Det finns inget statistiskt säkerställt samband utifrån denna undersökning som tyder på att råvarupriset och aktiemarknaden följer varandra genom konjunkturlägen.</li><li>Råvarornas CAAR är nästintill obefintliga i en antingen negativ eller positiv riktning. Därmed är reaktionerna på börsfallen nästan obefintliga och med ett <em>r</em> på – 0,171 och en tillförlitlighetsnivå på 20-30 % går det inte att statistiskt säkerställa ett samband mellan reaktionerna hos råvarorna och börsfallet.</li></ul> / <p><strong>Purpose: </strong>The aim with this survey is to examine and compare the commodity price and the stock market performance in terms of percentage yield during different business cycles from 1969 to 2009. And then examine the reaction on the commodity price in timer of a major downturn. This will be done by answering a three part purpose: How do commodities and the stock market perform during different business cycles? Do both commodities and the stock market show positive yield during the same business cycle? How do commodities react to a major downturn in the stock market?</p><p><strong>Methods: </strong>The study is quantitative, deductive, and is based on raw data accumulated from conventional sources and databases. To fulfill the purpose this study includes two different methods. Method 1examine the yield in different business situations and Method 2 consists of an event study of the commodity stock market reactions to previous downturns in the stock market.</p><p><strong>Theoretical: </strong>This study is partly based on the hypothesis of efficient markets and includes previous research on factors affecting commodity prices and stock markets.</p><p><strong>Empirical: </strong>Between the years 1969 - 2009 four different cyclical positions was found, 5 boom positions, 6 recessions’ positions, 3 transition years towards an economic boom, 5 transition years towards recession. The stock market's total returns for the entire period was 973.7%, 250.9% had corn, wheat 300%, 169% oil, gold and copper 495.8% 555.2%. Aggregated for all commodities and stock market, oil was the only object that had a slightly positive CAAR, the others had a negative CAAR where the stock market had, -1.02762, oil 0.01325, gold -0.05511, copper -0.10297, wheat -0 , 1812, and corn - 0.1859.</p><p><strong>Conclusion</strong></p><ul><li>In general, both commodities and stock market returns have been better than during the boom then times of recession, however, gold has a negative correlation to equity markets, which results in a decreases commodity price as the stock market is doing well and increasing when the stock market goes bad. </li><li>There is no statistically significant correlation from this study that suggests that commodity prices and stock markets follow each other through the business cycle.</li><li>Commodities CAAR is virtually nonexistent in either a positive or negative direction. Thus, the reactions to the stock market is almost nonexistent, and with an <em>r</em> of - 0.171 and a confidence level of 20-30% the link between the reactions of commodities and stock markets cannot be statistically ensure. </li></ul>

Syfte: Syftet med denna undersökning är att studera råvaruprisets samt aktiemarknadens prestationer i form av procentuell avkastning under olika konjunkturlägen från år 1969 och fram till 2009. Samt att studera råvarumarknadens reaktion vid börsfall. Marknaderna ställs dessutom i relation till varandra. Detta görs genom tre delsyften: Hur presterar råvaror i relation till aktiemarknaden i hög- respektive lågkonjunktur? Ökar råvarupriset och aktiemarknaden i samma konjunkturlägen? Hur har råvarumarknaden till skillnad från aktiemarknaden reagerat vid större börsfall? Metod: Undersökningen är kvantitativ, deduktiv samt utgår från primärdata ansamlad via vedertagna källor och databaser. För att uppfylla syftet innefattar denna undersökning två olika metoder. Metod 1behandlar avkastning i olika konjunkturlägen och Metod 2 består av en eventstudie av råvaruprisernas reaktioner vid tidigare börsfall. Teori: Undersökningen bygger delvis på hypotesen om effektiva marknader och innefattar tidigare forskning om faktorer som påverkar råvarupriset och aktiemarknaden. Empiri: Mellan åren 1969 – 2009 konstaterades fyra olika konjunkturlägen med 5 högkonjunkturslägen, 6 lågkonjunkturslägen, 3 övergångsår mot högkonjunktur, 5 övergångsår mot lågkonjunktur. Aktiemarknadens totala avkastning för hela perioden var 973,7 %, majs hade 250,9 %, vete 300 %, olja 169 %, guld 495,8 % och koppar 555,2 %. Sammanslaget för samtliga råvaror och börsfall var det endast olja som fick ett svagt positivt CAAR, resterande fick ett negativt CAAR där aktiemarknaden hade -1,02762, olja 0,01325, guld -0,05511, koppar -0,10297, vete -0,1812 samt majs - 0,1859. Analys/Slutsats I regel har både råvarornas och aktiemarknadens avkastning varit bättre under högkonjunktur än lågkonjunktur, däremot har guld en negativ korrelation mot aktiemarknaden vilket resulterar i att råvarans pris minskar när aktiemarknaden går bra och ökar när aktiemarknaden går dåligt. Det finns inget statistiskt säkerställt samband utifrån denna undersökning som tyder på att råvarupriset och aktiemarknaden följer varandra genom konjunkturlägen. Råvarornas CAAR är nästintill obefintliga i en antingen negativ eller positiv riktning. Därmed är reaktionerna på börsfallen nästan obefintliga och med ett r på – 0,171 och en tillförlitlighetsnivå på 20-30 % går det inte att statistiskt säkerställa ett samband mellan reaktionerna hos råvarorna och börsfallet. / Purpose: The aim with this survey is to examine and compare the commodity price and the stock market performance in terms of percentage yield during different business cycles from 1969 to 2009. And then examine the reaction on the commodity price in timer of a major downturn. This will be done by answering a three part purpose: How do commodities and the stock market perform during different business cycles? Do both commodities and the stock market show positive yield during the same business cycle? How do commodities react to a major downturn in the stock market? Methods: The study is quantitative, deductive, and is based on raw data accumulated from conventional sources and databases. To fulfill the purpose this study includes two different methods. Method 1examine the yield in different business situations and Method 2 consists of an event study of the commodity stock market reactions to previous downturns in the stock market. Theoretical: This study is partly based on the hypothesis of efficient markets and includes previous research on factors affecting commodity prices and stock markets. Empirical: Between the years 1969 - 2009 four different cyclical positions was found, 5 boom positions, 6 recessions’ positions, 3 transition years towards an economic boom, 5 transition years towards recession. The stock market's total returns for the entire period was 973.7%, 250.9% had corn, wheat 300%, 169% oil, gold and copper 495.8% 555.2%. Aggregated for all commodities and stock market, oil was the only object that had a slightly positive CAAR, the others had a negative CAAR where the stock market had, -1.02762, oil 0.01325, gold -0.05511, copper -0.10297, wheat -0 , 1812, and corn - 0.1859. Conclusion In general, both commodities and stock market returns have been better than during the boom then times of recession, however, gold has a negative correlation to equity markets, which results in a decreases commodity price as the stock market is doing well and increasing when the stock market goes bad. There is no statistically significant correlation from this study that suggests that commodity prices and stock markets follow each other through the business cycle. Commodities CAAR is virtually nonexistent in either a positive or negative direction. Thus, the reactions to the stock market is almost nonexistent, and with an r of - 0.171 and a confidence level of 20-30% the link between the reactions of commodities and stock markets cannot be statistically ensure.

Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2006

<p>The aim of this thesis is to use a power perspective to describe the workers’ struggle for co-determination in the Swedish labour market during the period 1890–1939. The study explores how trade unions in general attempted to limit article 23, which asserted employers’ control over hiring and dismissal. At the same time the study clarifies differences in union power between various groups of workers. The prevalent historical view regarding the distribution of power in the labour market is thus questioned.</p><p>The study shows that workers were not powerless before the Saltsjöbaden agreement in 1938. In certain areas workers, through their unions, already at the beginning of the 20th century had fairly good possibilities of influencing both hiring and dismissal. Collective agreements that were entered into before the defeat of the workers in the great conflict in the Swedish labour market in 1909, as well as collective agreements signed during the 1920s and 1930s, can make both the Saltsjöbaden agreement and present-day regulations look “hostile to workers”. In collective agreements workers achieved considerable limitations of employers’ arbitrary freedom to hire and dismiss workers. Certain unions could control their labour market efficiently by means of a labour exchange of their own. The development, however, varied over time and between different trade unions. Business cycles generally influenced how much power unions could exert. Access to power resources and other conditions varied between different workers’ groups. While some attained considerable power over hiring and dismissal, others had no possibilities of taking part in decision-making.</p>

The aim of this thesis is to use a power perspective to describe the workers’ struggle for co-determination in the Swedish labour market during the period 1890–1939. The study explores how trade unions in general attempted to limit article 23, which asserted employers’ control over hiring and dismissal. At the same time the study clarifies differences in union power between various groups of workers. The prevalent historical view regarding the distribution of power in the labour market is thus questioned. The study shows that workers were not powerless before the Saltsjöbaden agreement in 1938. In certain areas workers, through their unions, already at the beginning of the 20th century had fairly good possibilities of influencing both hiring and dismissal. Collective agreements that were entered into before the defeat of the workers in the great conflict in the Swedish labour market in 1909, as well as collective agreements signed during the 1920s and 1930s, can make both the Saltsjöbaden agreement and present-day regulations look “hostile to workers”. In collective agreements workers achieved considerable limitations of employers’ arbitrary freedom to hire and dismiss workers. Certain unions could control their labour market efficiently by means of a labour exchange of their own. The development, however, varied over time and between different trade unions. Business cycles generally influenced how much power unions could exert. Access to power resources and other conditions varied between different workers’ groups. While some attained considerable power over hiring and dismissal, others had no possibilities of taking part in decision-making.