Job Crafting (JC) är en teori om hur anställda aktivt formar sina jobb. I denna tvärsnittsstudie undersöktes hur 530 anställda och chefer i svensk och spansk äldreomsorg skattade JC. Syftet var att undersöka hur land, position och JC kunde predicera psykisk hälsa och vårdkvalitet. JC mättes med Job Crafting Questionnaire, JCQ. Variablernas relation analyserades med multipel hierarkisk regressionsanalys. Huvudresultaten visade att variabelmodellen i viss mån predicerade psykisk hälsa och vårdkvalitet. Land gav högst grad av utfall. De svenska skattningarna visade lägre psykisk hälsa och vårdkvalitet än de spanska. Fler studier kan ge förståelse skillnaderna mellan länderna som framkom. För kunskap om JC behövs longitudinella studier av både kvalitativ och kvantitativ art. Det kan visa sätt att hantera europeisk äldreomsorgs framtida rekryteringsbehov och arbetsvillkor.

Tidigare forskning belyser arbetet som första linjens chef som krävande, med en hög arbetsbelastning och påverkad arbetsmiljö. Inom ett flertal verksamheter har ett delat ledarskap införts i syfte att möta de krav som ställs och för att skapa förutsättningar för ett hållbart och hälsofrämjande ledarskap. Forskning saknas gällande arbetsmiljön i ett delat ledarskap inom slutenvård i hälso- och sjukvård. Därmed ämnandes att undersöka hur arbetsmiljön ser ut för första linjens chefer i ett delat ledarskap inom slutenvård på ett universitetssjukhus och se om det fanns samband mellan karaktäristiska data och utfallet i vald enkät som mäter organisatorisk och social arbetsmiljö. Deltagare inkluderades i denna tvärsnittsstudie och datainsamlingen skedde vid en tidpunkt med hjälp av ett validerat mätinstrument. Resultatet visade att första linjens chefer skattade sin organisatoriska och sociala arbetsmiljö som god och ett svagt samband sågs mellan första linjens chefers karaktäristiska data och variabler som ”rollkonflikter” och ”inflytande”. Ett delat ledarskap har god inverkan och positiva effekter på arbetsmiljön i stort för en första linjens chef ur ett hållbarhetsperspektiv.

Svårigheter som anträffas inom vård- och omsorg är den arbetsmiljö som bedöms vara en stor risk för medarbetarna. Arbetsmiljöverket belyser organisatorisk och social arbetsmiljö i sin föreskrift AFS (2015:4), de påpekar att det är arbetsgivarens ansvar att ha kunskap om föreskriften innehåll. Det är viktigt för ledare inom vård- och omsorg att arbeta förebyggande och främjande för att bevara och utveckla medarbetarnas hälsa. Syftet med denna uppsats är att utifrån ett pedagogiskt perspektiv belysa hur ledare inom vård- och omsorg förebygger ohälsa och främjar hälsa med fokus på organisatorisk och social arbetsmiljö. För att kunna ta fram empiri har sju individuella intervjuer genomförts. Empirin transkriberades och en innehållsanalys utförde för att tydliggöra resultatets innehåll. Resultatet som synliggjordes är att ledarna upplever att deras resurser för att förebygga ohälsa och främja hälsa hos sina medarbetare är betydande för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Ledarna använder sig av bland annat handledning, medarbetarsamtal, riskbedömningar tillsammans med skyddsombud och tar även hjälp av andra aktörer i syfte för att bemöta medarbetarnas behov. Det kompetensbehov ledarna ansåg medarbetarna behöva för att förebygga ohälsa och främja hälsa var genom olika utbildningar. Hinder ledare påpekar står emot att föreskriften följs är bland annat, budget, tidsbrist samt bristande kunskap. Slutsatsen är att ledarna bör fördjupa sig i föreskriften AFS (2015:4) om organisatorisk och social arbetsmiljö i stöd för att de inte kunde redogöra för dess innehåll och hur det implementeras i arbetsmiljön. Vi vill med hjälp av studien belysa samt inspirera ledare till att utveckla större engagemang till föreskriftens betydelse för medarbetarnas hälsa.