Denna uppsats är en kvalitativ studie som syftar till att studera hur den psykosocialaarbetsmiljön för mellancheferna vid Billerud-Korsnäs Karlsborg ser ut. Uppsatsens fokus är att undersöka hur mellancheferna upplever sin nuvarande arbetssituation och hur upplevelsen av rollen som mellancheferna är i organisationen. Empirin samlades in under hösten 2015 genom intervjuer med fem mellanchefer och bearbetades med hjälp av en teori om rollstress och krav- och kontrollmodellen. Resultatet visar att arbetsmiljön är komplex och svårhanterlig där rollen som mellanchefsrollen består av en hög nivå av rollstress.

Syftet med denna studie är att jämföra olika företags tillvägagångsätt i en rekryteringsprocess. Den övergripande frågan handlar om vad de gör olika samt lika för att hitta en så passande individ som möjligt till en ledig arbetsplats. Även vad det finns för skillnader mellan hantering utav en nyrekryterad individ. Dessa frågor undersöks på tre olika företag, ett företag som gör interna rekryteringar, ett rekryteringsföretag samt ett företag som tar stöd utav ett rekryteringsföretag. Intervjuerna utfördes med personer med erfarenhet med erfarenhet inom de olika processerna. De skillnader som visat sig inom de olika rekryteringsprocesserna är hur mycket tid de olika företagen lägger ner på intervjuer. Medan hanteringen utav nyrekryterade individer visar skillnader i hur de olika företagen lägger ner tid på de nyrekryterade individerna. Då undersökningen visar att företaget som gör interna rekryteringar lägger ner otrolig vikt vid hanteringen ifall det är en butiksgrupp som anställs medan ifall en enskild individ rekryteras blir hanteringen enklare. Samtidigt som företagen inte visar någon skillnad i hanteringen vid anställning utav en enskild individ. / The purpose of this study is to compare different companies' approach to the recruiting process. The overriding issue is about what they are doing different and equal to find such a suitable individual as possible to a vacancy. Also what are the differences between handling out of a newly recruited individual. These issues are examined in three different companies, a company that makes internal recruitment, a recruitment company and a company that use a recruitment agency to recruit. The interviews were carried out with people with experience with experience in the various processes. One of the differences found in the various recruitment processes is how much time the different companies spend on interviews. While dealing out newly recruited individuals show differences in how the different companies spend time on the newly recruited individuals. As the survey shows that the company that makes internal recruitments put incredible emphasis on management if there is a store group employed while if an individual recruited will be handling easier. While the companies did not show any difference in the handling of employment out of a single new recruited individual.

Arbetsrelaterad stress har under de senaste decennierna blivit ett stort samhällsproblem. Allt fler lider av psykiska besvär till följd av arbetsrelaterade stress, något som orsakar negativa effekter på såväl individen som på företagen och samhället i stort. IKEA Borlänge har i en nyligen genomförd medarbetarundersökning uppmärksammat att stora delar av personalen upplever en hög nivå av arbetsrelaterad stress. Denna studie ämnade att undersöka vilka huvudsakliga stressorer som enligt medarbetarna ligger bakom den arbetsrelaterade stressen.Data samlades in via semistrukturerade intervjuer med medarbetare från tre olika avdelningar på företaget. Resultatet visade att hög arbetsbelastning, frånvarande ledarskap och bristande socialt stöd är de stressorer som i störst utsträckning påverkar medarbetarnas upplevda stress.

The aim of this study was to explore how six men who run a micro-enterprise with a maximum of 10 employees handle the balance between work and other life. Qualitative approach with semi-structured interviews was conducted and the sample consisted of six men with micro-enterprises of varying ages. The themes used in the interviews were boundless work, roles, boundaries strategies and demand / control - social support. The results showed that micro- entrepreneurs do not experience any major imbalance between work and other life. The study revealed that the division of roles in the home of the elderly respondents was of the classical gender character that woman took great responsibility in the home. Among the younger respondents the unpaid work at home was equal divided. Social support was perceived highly by all respondents, and they also experienced a high level of control over the requirements of the job. The discussion touched aspect that differences in experiences depending on age are and future research proposals was given. Keywords: micro-entrepreneurs, boundless work, roles, boundaries strategies, demand-control / social support.

Mot bakgrund av aktuell debatt kring såväl bemanningsföretag som hushållsnära tjänster undersöks i denna studie trivseln hos ett antal anställda hos ett bemanningsföretag som förmedlar konsulter för att utföra arbete inom en hushållsnära tjänst till sina kunder. Fokus i undersökningen är hur förväntningar, arbetskrav, kontroll, samt socialt stöd inverkar på arbetstagarnas trivsel. Studiens teoretiska referensram baseras på teorier kring arbetstillfredsställelse, Karaseks krav/kontrollmodell, samt tidigare forskning. Det empiriska materialet baseras på en enkät, vars svar analyseras och tolkas med hjälp av linjär regressionsanalys. Resultaten indikerar att trivseln hos de anställda generellt sett är hög. Deras syn på sina arbetsvillkor inom arbetskrav, kontroll, och socialt stöd är i de flesta fall positiv, och de anser även till större del att förväntningarna på arbetet infriats när de börjat arbeta. Varken arbetskraven eller kontrollen uppvisade några signifikanta samband med arbetstagarnas trivsel. Däremot uppvisade infriandet av förväntningar på arbetet samt det upplevda sociala stödet från arbetsledare positiva och signifikanta samband med trivseln. Slutsatser som härleds från undersökningen är att arbetskrav och kontroll inom arbetet spelar mindre roll för de anställda. Däremot har det sociala stödet från arbetsledare större betydelse då arbetet är aktivt och isolerat. De anställda arbetar relativt få timmar i veckan vilket kantänkas påverkar resultaten. Arbetstid kan tänkas påverka förväntningar så att krav och kontroll blir mindre viktiga för arbetstillfredsställelsen om den anställde inte tillbringar många timmar i anställningen. En alternativ förklaring är att socialt stöd kan kompensera för bristen på krav och kontroll. Utifrån den synvinkeln föreslås en djupare analys av begreppet socialt  stöd som vidare forskning på området.

The purpose of this study was to examine leadership in the public sector based on leadership models, organizational factors, conditions and health of employees. The study was divided into sub-study one and two. In sub-study one the design was an observational study using cross sectional design in which 67 first line managers in the public sector answered a survey about conditions and leadership models. Sub-study two was an observational study using case-control design focusing on a health promoting leadership intervention in the municipal sector. Two semi-structured interviews and 41 surveys were collected. The first-line managers in each group were interviewed and their employees had to answer a questionnaire.  The results showed that there is a difference between first line managers’ conditions in the public sector. Further, the result showed that there is a significant difference in how intervention group and control group estimate demand, control and structure-oriented leadership. But it is difficult to say if the differences only depend on the intervention or other factors.

Det moderna arbetslivet innebär högre krav och ökat ansvar för arbetstagarna. Ett sätt att hantera detta är att ta personligt initiativ, vilket kan definieras som ett proaktivt beteende där arbetstagaren på eget initiativ agerar med framhärdighet. Denna studie syftar till att undersöka sambandet mellan upplevd arbetsmiljö (i termer av arbetskrav, arbetskontroll, socialt stöd) och personligt initiativ samt huruvida det sambandet medieras av individens självtillit och hanteringsstrategier. Data insamlades genom en internetadministrerad enkät som fylldes i av individer med ett heltidsarbete, där 127 kompletta svar erhölls. En regressionsbaserad medieringsanalys genomfördes för att analysera data. Resultaten visade att det fanns ett positivt signifikant samband mellan samtliga arbetsmiljöfaktorer och personligt initiativ. Vid medieringsanalyserna hade självtillit en medierande effekt på relationen mellan dels arbetskontroll och personligt initiativ samt socialt stöd och personligt initiativ, detta resultat är i enighet med tidigare forskning (Speier och Freses, 1997). Hanterings-strategier hade en signifikant svag medierande effekt på relationen mellan arbetskrav och personligt initiativ. Där den svaga effekten kan bero på att arbetskrav inte delas upp i utmanande och hindrande krav. Sammanfattningsvis lyfter studien fram självtillit som den starkast medierande faktorn vad gäller sambandet mellan arbetsmiljö och personligt initiativ, vilket bör främjas om man eftersträvar ett ökat personligt initiativ.

Arbetsmarknaden förändras ständigt i hopp om ökad konkurrenskraft, vilket påvisar högre krav på de anställda, osäkra kontrakt och en mindre stabil arbetsmiljö (Cooper, 1999). Enligt Härenstam (2005) resulterar förändringarna i en ökad stress och ett mindre välbefinnande på arbetsplatserna. Arbetsmiljön är den miljö en arbetare vistas mest regelbundet i och har stor inverkan på individens välbefinnande. Arbetsmiljön innefattar fysiska och psykosociala faktorer där de psykosociala faktorerna anses påverka arbetares välbefinnande i hög grad (Levi & Petterson, 1995). Syftet med studien är att undersöka den psykosociala arbetsmiljöns påverkan på kontorsarbetares välbefinnande genom ett experiment med arbetsmiljöbyten. En kvalitativ fallstudie på Älvkarleby kommun har varit den huvudsakliga forsknings-strategin där data insamlats med hjälp av ett experiment och intervjuer. Experimentet har innefattat minst ett arbetsmiljöbyte som arbetaren individuellt fått välja. Semistrukturerade intervjuer har använts för att samla in data från experimentet. Utfallet från intervjuerna utgör studiens empiri och den psykosociala arbetsmiljön visade sig ha stor påverkan på arbetarnas välbefinnande. Empirin visade även att arbetsmiljöbyten kan påvisa ett ökat välbefinnande och i liten grad hämma välbefinnandet. Slutsatsen är att arbetare med hög kontroll, låga krav och en hög grad av socialt stöd har bäst förutsättningar för välbefinnande i sitt arbete. Arbetare med låg kontroll, höga krav och en låg grad av socialt stöd har stor risk för stress och ett mindre välbefinnande i sitt arbete.

Syfte: Att jämföra sjuksköterskors och undersköterskors erfarenheter och uppfattningar av den psykosociala arbetsmiljön på en akutmottagning i förhållande till hälsa och livskvalitet. Bakgrund: Hälsa värderas högt, tillsammans med känsla av sammanhang skapar den förutsättningar för god livskvalitet. Arbetsplatsen är ett villkor för god hälsa men innefattar psykosociala faktorer som kan påverka negativt. Sjukvårdspersonal är ofta mer utsatt för arbetsrelaterad ohälsa än anställda inom andra yrken och de psykosociala riskfaktorerna ses i större utsträckning inom akutsjukvården. Metod: En tvärsnittsstudie genomfördes där frågeformulär (QPS Nordic samt två separata frågor) distribuerades till 74 sjuksköterskor och undersköterskor anställda på en akutmottagning. Svarsfrekvensen var 55 % (n= 41). Resultat: Skillnader finns mellan sjuksköterskor och undersköterskors erfarenheter i de psykosociala områden som berör arbetskrav och organisationsklimat. Dessutom ses ett positivt samband mellan att få stöd från sin chef och uppskattad livskvalitet. Slutsats: Arbete med preventiva strategier mot psykosociala riskfaktorer inom akutsjukvård bör fortskrida i avsikt att öka medvetenheten om dessa faktorer. Företagssköterskan har en viktig roll för att medvetandegöra de faktorer som skapar, bibehåller eller förbättrar anställdas upplevda hälsa och livskvalitet.

Syftet med studien är att studera den organisatoriska och sociala arbetsmiljön i utvalt distrikt inom Espresso House samt undersöka relationen mellan personalomsättning och arbetsmiljö. Studien har en kvantitativ ansats och har använt en enkätundersökning som datainsamlingsmetod. Resultatet visar att stöd och uppskattning från närmsta chef samt upplevelsen av att närmsta chef leder arbetet på ett tydligt sätt, är viktiga faktorer för hur baristorna uppfattar frågor gällande personalomsättning. Gällande den organisatoriska arbetsmiljön visar resultatet att de flesta baristorna är nöjda med ledning och styrning från sin närmsta chef. Resultatet visar på hög grad av delaktighet men mindre grad av handlingsutrymme. Den sociala arbetsmiljön på arbetsplatsen präglas av ett tämligen starkt positivt resultat där arbetskamraterna är viktiga för trivseln på arbetet. Sammanfattningsvis visar resultatet att mer inflytande över arbetstider samt mer resurser gällande personalomsättningsfrågor såsom mer tid till inskolning och satsning på mentorskap skulle kunna öka medarbetarnas benägenhet att stanna kvar inom företaget.