Syftet med denna uppsats var att undersöka hur högskolestudenter hanterar stress i samband med deras studier. För att granska högskolestudiernas stress så har en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer använts. Sammantaget intervjuades åtta högskolestudenter. Intervjudatan analyserades fram genom en manifest innehållsanalys och resultatet har därefter kopplas till teorierna känsla av sammanhang (KASAM) samt krav-kontroll- och stödmodellen. Resultatet visade att det fanns två primära faktorer som bidrog med uppkomsten av stress för högskolestudenterna; hög arbetsbelastning och egna krav och farhågor. Sammantaget belyste faktorerna att studenterna kände sig stressade eftersom de inte alltid kunde påverka eller styra över arbetsaspekter såsom arbetsmängden, arbetsuppläget eller arbetstempot. På grund av stressen kände studenterna stundtals bristande kontroll och sammanhang med sina studier. Utöver stressfaktorerna framkom det att studenterna använde sig av tre strategier för hanteringen av stress; att upprätthålla en positiv arbetskultur, etablera stöd från andra och föranskaffa sig flera vila och återhämtnings möjligheter. Strategierna medförde att studenterna kunde enklare hantera deras stress genom att ett begripligt arbetsupplägg från skolan erhölls, ha något litet att eftersträva/se fram emot, att kunna ta hjälp av närstående och arbetskollegor samt att kunna alstra ny energi genom att nyttja flera vilo- och återhämtnings perioder. Studenter som använde sig av samtliga tre strategier verkade känna mindre spändhet och mer sammanhang än andra studenter.

Det råder domarbrist bland Sveriges ishockeydomare. Medan allt fler äldre och rutinerade domare väljer att sluta lyckas man inte rekrytera nya och fylla upp de vakanta platser som uppstår. Tidigare forskning visar att det främst är nya och yngre domare som tidigt i sin karriär väljer att sluta döma, ofta pga. aggressiva spelare och ledare. Samtidigt vittnar ansvariga förbund och domare om ett allt hårdare klimat på och kring isen för domarna.Den här undersökningen fokuserar på Sveriges distriktsdomare och ämnar undersöka om aktiva domare överväger att sluta pga. hot och våld, och om detta hänger ihop med hur arbetssituation ser ut som domare. Studien har även kartlagt hur den psykosociala arbetsmiljön ser ut för Sveriges distriktsdomare.Undersökningen har genomförts med en kvantitativ ansats där samtliga distriktsdomare i Sverige har fått möjlighet att svara på en enkät. Data har sammanställts i SPSS och olika korstabeller varvas med citat från domare och slutligen presenteras en linjär regressions analys över vilka faktorer som påverkar om domarna överväger att sluta pga. hot och våld.Resultatet visar på att nästan 70% av domarna upplever sin arbetssituation som hotfull och våldsam i någon grad. Det framkommer även att av de som upplever hot och våld så har nästan hälften någon gång övervägt att sluta döma.Den ökade domarbristen måste angripas ur flera vinklar för att stoppa den nedåtgående trend som råder.

<p>ABSTRACT</p><p>Background:</p><p>To work irregular hours, so called shift work, involves a greater risk to develop bad health compared to work daytime. The society today requires availability 24-hours per day which makes shiftwork necessary. We have to find a way to make shift working people remain at a good health.</p><p>Purpose:</p><p>The purpose of this study was to examine the self estimated health of shift workers. This study concerns significant differences between self estimated health and: main reason for shiftwork, possibility to decide what to do at work and possibility to decide how to perform work tasks.</p><p>Method:</p><p>A cross sectional study was performed in four companies in industrial manufacturing, printing business and service business in the community of Örebro. 113 questionnaires were delivered and 71 persons filled the questionnaires and returned them, the reply fervency were 65 %.</p><p>Results:</p><p>In this population almost 80 % of the participants declared their health good, very good or excellent and no one declared their health as poor. No significant differences was found between self estimated health and: main reason for shiftwork, possibility to decide what to do at work and possibility to decide how to perform work tasks.</p><p>Keywords: Shift work, self estimated health, Effort-control, Effort-reward, SOC.</p>

<p>Finns det någon skillnad i upplevd stress hos förskolepedagoger och grundskollärare? Stress hos lärare kan definieras som en känsla av ilska, spändhet, frustration eller depression. Enligt Krav- kontroll-stödmodellen mår de som har jobb med höga krav, låg kontroll och dåligt socialt stöd sämst på jobbet. En kvantitativ studie har gjorts där enkäter delats ut till lärare på förskolan och grundskolan i en mindre ort i Sverige. Data jämfördes sedan med data från en större ort i Sverige. Resultatet visar att det inte finns någon skillnad i upplevd stress mellan förskolepedagoger och grundskollärare. Det finns olika faktorer, såsom krav, kontroll, stöd, socialt klimat och roller, inom skolan och förskolan som påverkar stress.</p> / <p>Is there a difference in perceived stress between pre-school teachers and compulsory school teachers? Teacher stress is defined as emotions such as anger, tension, frustration or depression. According to the Demand-Control- Support Model, individuals working with high demands, low control, and poor social support, are experiencing the lowest well-being at work. A quantitative study was conducted where questionnaires were handed out to teachers in pre-school and compulsory school in a minor town in Sweden. Data was later compared to data from a larger town in Sweden. Results show that there are no differences in perceived stress between pre-school and compulsory school teachers. There are different factors, such as demand, control, support, social environment and roles, within school and pre-school that has impact on stress.</p>

<h1>Abstract</h1><p>The purpose of this thesis is to highlight the organization's importance to teachers' working environment. Through a survey conducted at a primary school in New Zealand and at a primary school in Sweden, teacher perceptions of their psychosocial work environment were compared. This study has answered the questions: ‘<em>How does a teacher at a school in New Zealand and at a school in Sweden view their psychosocial work environment from an organizational perspective?’</em> and ‘<em>What are the similarities and differences in psychosocial working environment between a school in New Zealand and a school in Sweden?’</em> The results were analyzed based on Karasek and Theorells demands-control-social support model. The study shows that teachers at both schools are experiencing high demands, but that New Zealand teachers are experiencing greater demands. The Swedish teachers experienced greater control. A possible reason for this is a more bureaucratic (hierarchical) structure of the New Zealand school organisation. Finally, the results show that New Zealand teachers found more support from superiors, while the Swedish teachers found more support from colleagues.</p> / <h1>Sammanfattning</h1><p>Syftet med detta examensarbete är att belysa organisationens betydelse för lärares arbetsmiljö. Genom en enkätundersökning på en primary school på Nya Zeeland och en F-6 skola i Sverige har lärares uppfattningar om sin psykosociala arbetsmiljö jämförts. Denna undersökning har besvarat frågeställningarna:<em> </em>‘<em>Hur ser lärare på en skola i Nya Zeeland och en skola i Sverige på sin psykosociala arbetsmiljö ur ett organisatoriskt perspektiv?’ </em>samt ‘<em>Vilka likheter och skillnader finns i psykosociala arbetsmiljön mellan en skola i Nya Zeeland och en skola i Sverige?’ </em>Resultatet har analyserats utifrån Karasek och Theorells krav-kontroll-socialt stöd modell. Min undersökning visar att lärarna på båda skolorna upplever höga krav, men att nya zeeländska lärarna upplever större krav. De svenska lärarna upplevde större kontroll. En möjlig orsak till detta är nya zeeländska skolans mer byråkratiska (hierarkiska) organisation. Slutligen visar resultatet att de nya zeeländska lärarna finner mer stöd från överordnade medan de svenska lärarna finner mer stöd från kollegor.</p>

<p>Syftet med denna undersökning är att studera hur konsulter i ett givet bemanningsföretag upplever sin psykosociala arbetsmiljö. För att svara på detta har vi valt att utgå från vedertagna teorier om ämnet. Dessa är en modifierad modell av Karaseks krav- och kontroll modell med ett tillägg av socialt stöd, KASAM (känsla av sammanhang) och ansträngnings- och belöningsmodellen. Vi har även tagit med teorier om flexibilitet och tillgänglighet. För att få fram ett resultat har vi använt oss av en kvalitativ metod med intervjuer. Materialet har vi sedan analyserat med hjälp av en tematisk analys för att kunna få fram kärnan av intervjuerna med givna teman.</p><p>De teman som vi har kommit fram till har vi kopplat samman till tidigare nämnda teorier. Vi har också funnit att begreppet identitet är av stort värde för att vi ska kunna förklara hur konsulterna upplever den psykosociala arbetsmiljön. När vi kopplade samman resultatet med teorierna har vi först utgått från våra teman för att sedan kunna placera in konsulternas upplevelser i modellerna. Genom att göra detta har vi fått svar på följande frågor:</p><p>1. Hur upplever konsulterna sin psykosociala arbetsmiljö när det gäller krav, kontroll och socialt stöd?</p><p>Konsulterna upplever att de har yttre krav på tillgänglighet och hög önskan på tillgänglighet som speglar de inre kraven. De har hög kontroll i arbetet och låg kontroll över arbetet. Det emotionella stödet är högt och det instrumentella stödet är något lägre.</p><p>2. Hur upplever konsulterna sitt arbete när det gäller hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet?</p><p>De har en stark känsla av sammanhang och detta beror på att konsulterna är identitetssökare. En person med en stark identitet har en stark KASAM.</p><p>3. Upplever konsulterna att det finns en balans mellan arbetets ansträngning och belöning?</p><p>Det finns en någorlunda balans mellan konsulternas ansträngning och belöning. Ansträngningen är något tyngre på grund av de höga inre kraven som konsulterna ställer på sig själva. Däremot väger belöningen upp dessa krav och då framförallt den sociala belöningen. Det innebär att det skulle råda obalans mellan arbetets ansträngning och belöning om den sociala belöningen inte var så hög.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka vilka hinder som finns i företaget X för att hantera och minska den upplevda stressnivån. Undersökningsföretaget är ett medelstort företag som ingår i en större koncern. De har under flera år genomfört medarbetarundersökningar och sett att den upplevda stressen ökat bland de anställda. I dagens samhälle ställs allt högre krav på den enskilda individen samtidigt som möjligheterna ökar. Ansvaret för hälsa och prestation vilar på individen och vi finner det intressant att undersöka om organisationens hantering av den upplevda stressnivån påverkas av detta. Enligt tidigare forskning finns det områden på organisationsnivå som orsakar stress och som inte kan lösas av den enskilde individen. Stressminskning kan betraktas som en förändringsprocess och utifrån den lärande organisationens idé att lära av erfarenheter för att bättre klara svårigheter i verksamheten avser vi undersöka företaget X:s hantering av den upplevda stressen. Vi har även utgått från befintlig forskning om stress i den psykosociala arbetsmiljön i form av bland annat krav-kontroll-stödmodellen, företagets egen medarbetarundersökning, sju intervjuer med anställda och en enkät riktad till hela företaget för att undersöka vad medarbetarna upplever orsakar stressen samt vilka åtgärder som vidtagits. Resultatet visar att orsakerna till medarbetarnas stress till stor del beror på brister i organisationsstruktur, organisationskultur, ledarskap och intern kommunikation. Åtgärderna som företaget tagit för att minska stressen har främst varit inriktade på individnivå, endast i ett fall var åtgärderna på organisatorisk nivå. De brister som orsakar stressen i företaget X utgör samtidigt hinder för det organisatoriska lärande som krävs för att organisationen ska kunna minska den upplevda stressnivån.

Syftet med denna undersökning är att studera hur konsulter i ett givet bemanningsföretag upplever sin psykosociala arbetsmiljö. För att svara på detta har vi valt att utgå från vedertagna teorier om ämnet. Dessa är en modifierad modell av Karaseks krav- och kontroll modell med ett tillägg av socialt stöd, KASAM (känsla av sammanhang) och ansträngnings- och belöningsmodellen. Vi har även tagit med teorier om flexibilitet och tillgänglighet. För att få fram ett resultat har vi använt oss av en kvalitativ metod med intervjuer. Materialet har vi sedan analyserat med hjälp av en tematisk analys för att kunna få fram kärnan av intervjuerna med givna teman. De teman som vi har kommit fram till har vi kopplat samman till tidigare nämnda teorier. Vi har också funnit att begreppet identitet är av stort värde för att vi ska kunna förklara hur konsulterna upplever den psykosociala arbetsmiljön. När vi kopplade samman resultatet med teorierna har vi först utgått från våra teman för att sedan kunna placera in konsulternas upplevelser i modellerna. Genom att göra detta har vi fått svar på följande frågor: 1. Hur upplever konsulterna sin psykosociala arbetsmiljö när det gäller krav, kontroll och socialt stöd? Konsulterna upplever att de har yttre krav på tillgänglighet och hög önskan på tillgänglighet som speglar de inre kraven. De har hög kontroll i arbetet och låg kontroll över arbetet. Det emotionella stödet är högt och det instrumentella stödet är något lägre. 2. Hur upplever konsulterna sitt arbete när det gäller hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet? De har en stark känsla av sammanhang och detta beror på att konsulterna är identitetssökare. En person med en stark identitet har en stark KASAM. 3. Upplever konsulterna att det finns en balans mellan arbetets ansträngning och belöning? Det finns en någorlunda balans mellan konsulternas ansträngning och belöning. Ansträngningen är något tyngre på grund av de höga inre kraven som konsulterna ställer på sig själva. Däremot väger belöningen upp dessa krav och då framförallt den sociala belöningen. Det innebär att det skulle råda obalans mellan arbetets ansträngning och belöning om den sociala belöningen inte var så hög.

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR: Studiens syfte har varit att undersöka rektorers förutsättningar för och syn på arbetsmiljöarbete i skolan med särskilt fokus på lärares arbetsmiljö. Syftet har lett fram till följande preciserade frågeställningar: Vad anser rektorerna underlättar, respektive hindrar dem i sitt arbetsmiljöarbete? Vilken syn har rektorer på sitt arbetsmiljöarbete? I vilken utsträckning anser rektorerna att de uppfyller arbetsmiljölagens olika paragrafer? Hur korrelerar rektorers upplevelse av krav, kontroll och stöd med ovanstående frågeställningar? Vilka samband finns mellan ovanstående frågeställningar? METOD: Metoden som användes var en webbaserad enkät. Studiegruppen bestod av 416 rektorer (ca 10 % av Sveriges rektorer) och 170 av dessa besvarade enkäten (40,9 %). Databearbetningen utfördes med hjälp av statistikprogrammen SPSS och Microsoft Excel. Resultaten analyserades utifrån krav-kontroll-stödmodellen. RESULTAT: De faktorer som flest rektorer ansåg underlättade deras arbetsmiljöarbete var Egen motivation, Lärarnas motivation och Mitt förhållande till lärarna. De faktorer som flest rektorer ansåg hindrade dem var Tiden jag kan avsätta och Skolans ekonomi. Tiden och ekonomin var även de faktorer där svarsfördelningen skiljde sig mest mellan grupperna av rektorer som ansåg sig ha mer respektive mindre grad av krav, kontroll och stöd. Fördelningen av rektorer som upplevde sig uppfylla arbetsmiljölagen i högre respektive lägre grad bildade två lika stora grupper. Rektorernas uppfyllelse av arbetsmiljölagen korrelerade med upplevda rimliga krav från lärare och chefer. Rektorernas egen arbetsmiljösituation korrelerade med om de uppfattade att de har kontroll över/kan påverka sin arbetssituation. Rektorernas syn på sitt arbetsmiljöarbete korrelerade med deras uppfattning om rimliga krav från lärarna. SLUTSATS: Det skiljer mycket åt mellan rektorerna när det gäller förutsättningarna för och i vilken grad rektorerna upplever att de kan utföra arbetsmiljöarbete i skolan. Tiden och skolans ekonomi är de faktorer som korrelerar starkast med hur rektorers arbetsmiljöarbete upplevs och fungerar. Upplevelsen av krav och kontroll visar sig vara viktigare som förutsättningar än stödet för rektorernas arbetsmiljöarbete i skolan. Hela 83 procent av rektorerna upplever att deras egen arbetsmiljö är mindre tillfredsställande. / AIM: The aim of the study has been to investigate principals’ conditions for and attitude to the work environment in school with particular focus on teachers’ work environment. The more precise research questions were: What do the principals think facilitates, respectively hinders them in their work with the work environment? What attitudes do the principals have towards their work with the work environment? To what extent do the principals consider that they meet work environment law? How do the principals’ experience of demand, control and social support correlate with the above mentioned research questions and what relations can be seen? METHOD: The method used was a web-based questionnaire. The study group comprised of 416 principals (approximately 10% of all principals in Sweden) and 170 of these responded to the questionnaire (40,9%). The computer processing was carried out with the aid of the statistics programs of SPSS and Microsoft Excel. The results were analyzed on the basis of the demand-control-social support model. RESULTS: The factors that most of the principals considered to be facilitating was Own motivation, The teachers' motivation and My relationship with the teachers. The factors that were considered to hinder most of them were Time I can allocate and The school's economy. Time and economy were those factors where the reply distribution deviated most when comparing principals who considered themselves to have demand, control and social support to a high respectively to a low degree. The categorizing of principals that experienced themselves to meet the laws of work environment to a high respectively to a low degree formed two equally big groups. The principals' fulfillment of work environment law correlates with reasonable demands from teachers and managers. The principals' own work environment situation correlates with control/can influence. The principals' conceptions of their work with the work environment correlate with reasonable demands from the teachers. CONCLUSIONS: The conditions of and in which degree the principals experience that they can carry out their work in line with the work environment law varies considerably between the principals. Time and school economy are those factors that correlate strongest with how the principals work with the work environment and how this is experienced and function. The experience of demand and control is shown to be a more important condition than social support. 83 percent of the principals felt that their own work environment is less satisfactory.

Abstract The purpose of this thesis is to highlight the organization's importance to teachers' working environment. Through a survey conducted at a primary school in New Zealand and at a primary school in Sweden, teacher perceptions of their psychosocial work environment were compared. This study has answered the questions: ‘How does a teacher at a school in New Zealand and at a school in Sweden view their psychosocial work environment from an organizational perspective?’ and ‘What are the similarities and differences in psychosocial working environment between a school in New Zealand and a school in Sweden?’ The results were analyzed based on Karasek and Theorells demands-control-social support model. The study shows that teachers at both schools are experiencing high demands, but that New Zealand teachers are experiencing greater demands. The Swedish teachers experienced greater control. A possible reason for this is a more bureaucratic (hierarchical) structure of the New Zealand school organisation. Finally, the results show that New Zealand teachers found more support from superiors, while the Swedish teachers found more support from colleagues. / Sammanfattning Syftet med detta examensarbete är att belysa organisationens betydelse för lärares arbetsmiljö. Genom en enkätundersökning på en primary school på Nya Zeeland och en F-6 skola i Sverige har lärares uppfattningar om sin psykosociala arbetsmiljö jämförts. Denna undersökning har besvarat frågeställningarna: ‘Hur ser lärare på en skola i Nya Zeeland och en skola i Sverige på sin psykosociala arbetsmiljö ur ett organisatoriskt perspektiv?’ samt ‘Vilka likheter och skillnader finns i psykosociala arbetsmiljön mellan en skola i Nya Zeeland och en skola i Sverige?’ Resultatet har analyserats utifrån Karasek och Theorells krav-kontroll-socialt stöd modell. Min undersökning visar att lärarna på båda skolorna upplever höga krav, men att nya zeeländska lärarna upplever större krav. De svenska lärarna upplevde större kontroll. En möjlig orsak till detta är nya zeeländska skolans mer byråkratiska (hierarkiska) organisation. Slutligen visar resultatet att de nya zeeländska lärarna finner mer stöd från överordnade medan de svenska lärarna finner mer stöd från kollegor.