Satsningar för att skapa en god hälsa för arbetstagare har blivit allt mer viktiga och har kommit att bli en ny dimension på arbetsplatsen. På Barn- och ungdomsförvaltningen i Karlstad kommun finns friskvårdssatsningen Qom i Gong som är till för att inspirera arbetstagarna till ett hälsosammare liv. Deras hälsofrämjande aktiviteter har visat sig ha främst tre positiva effekter för förvaltningen. För det första fungerar de som en språngbräda för att de anställda ska få upp ögonen för hälsoarbete och nya aktiviteter. För det andra har deras hälsoarbete även en positiv effekt ute på arbetsplatserna genom att de bidrar till en ökad effektivitet och produktivitet. För det tredje kan Qom i Gong dessutom hjälpa de anställda att sätta upp och genomföra mål rörande det personliga välbefinnandet. Viljan att delta i hälsofrämjande arbete som anordnas av arbetsplatsen ser olika ut och det är viktigt för arbetsgivare att acceptera arbetstagarnas olika förutsättningar för att kunna motivera till ett deltagande. Resultatet visar på fyra primära faktorer som är viktiga för att få de anställda motiverade; sociala faktorer, utvecklingsfaktorer, hälsofrämjande faktorer samt intresseinriktade faktorer. Alla faktorerna är relaterade till inre motivation vilket innebär att personerna väljer att delta i Qom i Gongs aktiviteter för att de vill, inte för att de måste. Det innebär även att motivationsfaktorerna först blir relevanta när de som deltar är medvetna om vad Qom i Gongs verksamhet handlar om. De främsta hindren för att inte delta i hälsofrämjande aktiviteter är de ökade kraven i dagens arbetsliv, vilket dels gör att tiden inte alltid räcker till samt att de ökar stresspåslaget hos de anställda. Det påverkar gränsen mellan arbete och privatliv vilket innebär att en del av arbetstagarna tar med sig arbetet hem när dagen är slut. Det leder i sin tur till att tiden inte finns över till att träna på egen hand utan energin läggs på arbetsuppgifterna. För att förstå vad de hälsofrämjande aktiviteterna kan ha för positiva effekter på den egna prestationen och välbefinnandet är det viktigt att det finns en ledare som kan förmedla den medvetenheten. Oavsett om ledarrollen tas av chefen eller flyttas längre ner i organisationen är det genom den som nyttan kan förmedlas för att öka ett intresse. Hos Qom i Gong är det främst inspiratörerna som tar rollen som en bra ledare och inspirerar och informerar kollegor om deras verksamhet. Det måste finnas en förståelse för att alla på företaget tjänar på att ha en god arbetsmiljö.

Utifrån en fallbeskrivning i socialtjänsten där fem stycken socialsekreterare har intervjuats har relationen mellan ledarskap och anställdas förutsättningar att hantera stress i arbetet undersökts. Utifrån ett teoretiskt ramverk bestående av klassiska ledarskapsteorier, teorin om känsla av sammanhang och krav-kontroll-stödmodellen syftar studien till att nå en djupare förståelse för relationen mellan ledarskap och socialsekreterares förutsättningar att hantera stress i arbetet. Resultatet visar att ledarskapsstilen kan inverka på de anställdas förutsättningar att hantera stress på arbetsplatsen. Informanterna som beskriver ett ledarskap som kan kopplas till den demokratiska ledarskapsstilen upplever ökat socialt stöd i arbetsmiljön och ökade förutsättningar för känsla av sammanhang på arbetsplatsen, vilket i sin tur leder till förbättrade förutsättningar att hantera stress på arbetsplatsen. Informanterna som beskriver en arbetsmiljö under ett ledarskap med komponenter kopplade till laissez faire-ledarstilen upplever det motsatta, dvs. minskad grad av socialt stöd i arbetsmiljön och minskad grad av känsla av sammanhang på arbetsplatsen, vilket i sin tur leder till försämrade förutsättningar att hantera stress på arbetsplatsen. Ledaregenskaper kopplade till en auktoritär ledarstil upplevs av informanterna ha en negativ inverkan på graden av handlingsutrymmet och känslan av begriplighet utifrån teorin om känslan av sammanhang, vilket leder till försämrade förutsättningar att hantera stress i arbetet.

Studiens syfte var att undersöka hur mellanchefer i kommunal sektor upplevde krav uppifrån, krav nerifrån samt kontroll och stöd i sitt arbete, utifrån krav, – kontroll och stöd modellen. Metoden som användes var kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex mellanchefer . Resultatet visade att mellancheferna upplevde att det ställdes höga krav både från den egna chefen gällande ekonomi/budget och från de anställda gällande tydlighet. Cheferna var eniga i att kraven var rimliga utifrån den roll de hade och de upplevde att de hade gott stöd och god kontroll i arbetet. Passionen och intresset för det de arbetade med var påtaglig. Funktionen stöd visade sig vara viktig och många värdesatte de ledningsgrupper de ingick i. Slutsatserna som dragits är i enlighet med tidigare forskning; mellancheferna upplevde höga krav som tillsammans med gott stöd resulterade i hög kontroll i arbetet. Det som upplevdes vara mest kravfyllt var budget.

Denna studie är utförd på uppdrag av Kalix kommun och deras socialförvaltning för att kartlägga hur introduktionen går till i dagsläget och vad som skulle kunna ändras inom denna på de särskilda boendena (SÄBO) inom kommunen. Introduktion är något som sker inom alla organisationer, dock mer eller mindre medvetet. I dagens samhälle är just vård och omsorg en yrkesgrupp som är i stora behov av personal och i och med detta behövs det snabbt mer duktig och kunnig personal inom bland annat SÄBO. På grund av detta är det mycket personal som idag arbetar som timvikarie inom kommunen. I och med det är en väl fungerande introduktion A och O, för att snabbt kunna täcka upp ett behov på en arbetsplats. Eftersom en introduktion ger första intrycket av hur en organisation och arbetsplats fungerar, är den denna som ligger till grund för hur personalen kommer in på en arbetsplats och om de väljer att stanna kvar eller börja arbeta någon annanstans.Under studiens gång framkommer både enhetschefers och timvikariers synpunkter gällande vad de anser om introduktionen som den är idag och vad vilka områden de skulle vilja se en förbättring inom. De mest framträdande utvecklingsområdena från båda parterna är bristen på rutin gällande information, vem som ska ge vilken information och inom vilken tidsram. Det sker inte heller något samtal med vikarierna ett tag efter introduktionen för att fånga upp eventuella problem och liknande innan en liten sak kan bli väldigt stor. Överlag är vikarierna dock positiva till de bemötande som de fått från både chefer och nya kollegor.

Bakgrund: Sjukfrånvaro är ett kostsamt problem för det svenska samhället och dess arbetsgivare. Psykisk ohälsa blir alltmer utbrett inom organisationer och är således ett växande problem för arbetsgivare. Tillverkningsindustrin anses vara en bransch där medarbetare har en högre risk att drabbas av psykisk ohälsa. Krav- kontroll- stödmodellen och KASAM är två teorier som kan användas till att analysera medarbetarens psykiska hälsa. På arbetsplatser kan det finnas riskfaktorer för psykisk ohälsa, men även friskfaktorer för psykisk hälsa. Tidigare forskning visar på att höga krav och låg kontroll kan öka risken för psykisk ohälsa. Ledare som ger stöd till medarbetarna kan sedermera enligt tidigare forskning vara en friskfaktor för psykisk hälsa. Syfte: Syftet med denna studie är att utforska hur arbetsgivare inom den svenska tillverkningsindustrin kan motverka arbetsrelaterad psykisk ohälsa och skapa förutsättningar för en god psykisk hälsa på arbetsplatsen. Metod: För att besvara studiens syfte har det genomförts kvalitativa intervjuer med medarbetare från två organisationer inom den svenska tillverkningsindustrin och externa konsulter med kunskap kring området psykisk ohälsa. Från de två organisationerna har även dokument samlats in. Slutsats: Studiens resultat är att medarbetare inom den svenska tillverkningsindustrin ofta kan anses uppleva låg kontroll och höga krav i sitt arbete. För att kunna motverka psykisk ohälsa är stöd på arbetsplatsen en betydande aspekt. Aktiviteter och kompetensförsörjning kan främja medarbetares psykiska hälsa.

Den ökade flexibiliteten på arbetsmarknaden har gett upphov till olika former av icke- standardiserade anställningsavtal, däribland inhyrning av personal via bemanningsföretag. Bemanningsbranschen är idag en väletablerad bransch på den svenska arbetsmarknaden. Tidigare forskning visar att arbetsvillkoren för inhyrd personal medför en ökad risk för psykosocial ohälsa. I vår kvalitativa studie har bemanningsanställda intervjuats i syfte att undersöka hur de upplever sin psykosociala arbetsmiljö samt på vilket sätt anställningsformen påverkar upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön. För att kunna besvara studiens frågeställningar har tidigare forskning och empirin ställts i relation till de teoretiska utgångspunkterna KASAM (känsla av sammanhang) och krav-kontroll-stödmodellen. I studiens resultat framkommer det att respondenternas upplevelser kring den psykosociala arbetsmiljön skiljer sig åt. Vilken bransch respondenterna befinner sig i och hur attraktiva de är på arbetsmarknaden är betydande faktorer gällande hur respondenterna upplever sin arbetssituation. De faktorer som går att härleda till en positiv upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön är socialt stöd och gemenskap. Bristande delaktighet och höga krav i arbetet är faktorer som påverkar upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön negativt. Respondenternas upplevelser bygger delvis på de förväntningar och behov de har kopplat till sin bemanningsanställning. Utifrån de teoretiska utgångspunkterna, KASAM och krav- kontroll-stödmodellen kan vi dra slutsatsen att stödet är en förklaring till att respondenterna upplever att kraven är hanterbara. Gemenskap och delaktighet är betydelsefullt för att öka känslan av meningsfullhet vilket är den viktigaste komponenten för att de bemanningsanställda ska uppleva en stark KASAM.

The purpose of this essay is to describe some dimensions of the psychosocial work environment for priests and deacons in the Church of Sweden. The essay aims to describe the essay occurrence of a spiritual dimension wich can work as additional support in the psychosocial work environment. With a starting-point in Karasek & Theorell’s (1990) demand-control-support theory, Hochschilds theory (1983) in emotional labor and Collins (2004) theory in emotional energy has this essay searched for the answer in to what extent demand, control, emotional work and stress occurs in the Church of Sweden, and to what extent priests and deacons experience emotional energy and social and spiritual guidance. This was made by quantitative method, 95 paper surveys were answered by priests and deacons. The result of the study shows that there is a reasonable demand level and a high extent of control in the Church of Sweden. It occurred that the emotional work occurre in a high extent and the informants in the survey experienced a low stresslevel. Furthermore the existent of social support was high and there were a high grade of private social support. The informants also experienced an emotional energy and a spiritual guidance in a high grade. The conclusion of the essay was that in the Church of Sweden the social work environment was good for the informants in this survey. Social support and the spiritual guidance contribute the informants to be less responsive to stress-issues

Studien syftar till att undersöka och försöka förstå hur mellanchefer upplever sin psykosociala arbetsmiljö och varför just de hamnar i en extra utsatt position. Studiens frågeställningar är: Hur upplever de intervjuade mellancheferna sin psykosociala arbetsmiljö utifrån krav, kontroll och socialt stöd och hur kan dessa upplevelser förstås? Går det att identifiera några skillnader i privat respektive offentlig sektor vad gäller den psykosociala arbetsmiljön för dessa mellanchefer? Har de nya föreskrifterna haft någon inverkan på den upplevda psykosociala arbetsmiljön? För att undersöka detta gjordes sex intervjuer med mellanchefer verksamma i privat och offentlig sektor.   Tidigare forskning om rollen som mellanchef målar upp en ansträngd situation. Gruppen mellanchefer är av extra intresse eftersom deras situation även kan påverka deras underordnades arbetsmiljö, vilket blir studiens motivering. Det teoretiska ramverk som används är Karasek och Theorells krav-kontroll-stödmodell. Vidare presenteras tidigare forskning om mellanchefers psykosociala arbetsmiljö samt skillnader mellan sektorerna. Resultaten bygger på sex teman; rollen som mellanchef, krav, kontroll, socialt stöd, övriga omständigheter och de nya föreskrifterna.   Studien visar att beskrivningen mellancheferna ger av sin arbetssituation stämmer väl överens med tidigare forskning – rollen är komplex. Dimensionen kontroll har en extra framträdande roll i deras upplevelser. Trots detta ger samtliga en relativt positiv bild av den upplevda psykosociala arbetsmiljön. Nyckeln anses vara erfarenhet. Därtill kan vi se att även övriga omständigheter har stor inverkan på upplevelsen. Vi kan inte identifiera några skillnader mellan privat och offentlig sektor. Vad gäller de nya föreskrifterna fann vi ingen inverkan på den upplevda psykosociala arbetsmiljön, inte ännu.

Psykosocial arbetsmiljö som begrepp innebär många olika saker för olika individer och verksamheter. Det finns en överrepresentation av sjukfrånvaro hos individer som arbetar inom vård- och omsorg trots att arbetsplatser ska arbeta i förebyggande syfte för att upptäcka risker och skador som kan leda till sjukskrivningar. Syftet med studien är att undersöka hur vårdpersonal inom demensvård upplever arbetsmiljön och dess eventuella påverkan på personalens psykiska hälsa, samt om vårdpersonalen har förslag på hur deras arbetsmiljö kan förbättras. För studien valdes en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Urvalet är målstyrt och sex undersköterskor intervjuades. Intervjumaterialet analyserades genom en manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att vårdpersonalen upplever att kraven i arbetet är för höga i relation till kontrollmöjligheter i arbetet. De flesta upplever att de kan få stöd från sin chef. Ett förbättringsområde som framkommer är personalen bör få styra mer själva över bemanningen, avgöra själva när det behövs förstärkning. Verksamheten behöver öka förutsättningarna för delaktighet bland vårdpersonalen så som att involvera dem i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Studien syftade till att undersöka hur socialsekreterare upplevde effekterna av införandet av arbetstidsförkortning utifrån hälsa och välbefinnande samt möjligheten att utföra arbetet. Fyra socialsekreterare inom Individ- och familjeomsorg i en svensk kommun intervjuades i en kvalitativ intervjustudie. Resultatet visade att samma arbetsbelastning på kortare tid hade ett positivt utfall i form av minskad stress, ökad kontroll och bättre balans mellan arbete och fritid. Resultatet motsade viss tidigare forskning genom att upplevelserna beskrevs som positiva trots att arbetsbelastningen inte minskats. Generellt sett upplevde socialsekreterarna en positiv effekt i fråga om återhämtning, hälsa samt tid för familjen. Olikheter i socialarbetarnas svar analyserades och diskuterades, bland annat i fråga om återhämtning i förhållande till psykiskt jobbiga händelser på jobbet samt tillgänglighet.