<p>Bakgrund och problem: Bankerna har en viktig roll i samhället genom att vara ett system för hantering av sparande, finansiering, betalningsförmedling och riskhantering. Under 2008 startade en global finanskris. EU – kommissionen har som en reaktion på den pågående finanskrisen lagt fram ett förslag som innebär en förändring av bankernas kapitalkrav. Enligt förslaget skall kapitalkravet på den andel av bostadens värde som överstiger 40 procent höjas kraftigt. Med detta som utgångspunkt såg vi ett intresse i att undersöka vilket segment som orsakar bankernas kreditförluster.</p><p>Syfte: Studien syftar till att undersöka i vilket kundsegment och hur bankernas kreditförluster kan identifieras utifrån årsredovisningarna under den pågående finanskrisen.</p><p>Avgränsningar: Denna studie omfattar enbart bankerna; Handelsbanken, Swedbank, Nordea, SEB, Skandia banken, Länsförsäkringar Bank och Ica banken. De år som studeras är 2006 till 2008.</p><p>Metod: Denna studie är av hermeneutisk karaktär, där vi studerar och tolkar bankernas årsredovisningar för att få en helhetsförståelse för bankernas sätt att redovisa information om kreditförluster till intressenterna.</p><p>Resultat och slutsatser: Analysen visar att bankerna tonar ner negativ information om banken och dess resultat. Bankernas redovisning till intressenterna ändrar fokus beroende på faktorer i omvärlden. Informationen av var kreditförlusterna uppstår är bristfällig, vilket medför att intressenterna inte får information som uppfyller de kvalitativa egenskaper som bankerna bör redovisa. Utöver detta gör vi bedömningen att det troligtvis inte är kundsegmentet hushåll som orsakar bankernas osäkra fordringar. Detta medför att EU - kommissionens förslag kommer att slå mot fel kundsegment samt inte reglerar bankernas kreditbedömningar på ett effektivt sätt.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Vårt förslag till fortsatt forskning är att genomföra en studie under en längre tids period för att se om det finns ett system i bankernas sätt att redovisa kreditförluster. Det hade även varit intressant att genomföra en liknande studie med djupintervjuer eller observation som forskningsmetod för att få mer detaljerad information. Ett annat förslag är att undersöka hur finanskrisen utvecklas och om kreditförlusterna fortsätter att öka i de geografiska segment som vi har sett under denna studie.</p>

Bakgrund och problem: Bankerna har en viktig roll i samhället genom att vara ett system för hantering av sparande, finansiering, betalningsförmedling och riskhantering. Under 2008 startade en global finanskris. EU – kommissionen har som en reaktion på den pågående finanskrisen lagt fram ett förslag som innebär en förändring av bankernas kapitalkrav. Enligt förslaget skall kapitalkravet på den andel av bostadens värde som överstiger 40 procent höjas kraftigt. Med detta som utgångspunkt såg vi ett intresse i att undersöka vilket segment som orsakar bankernas kreditförluster. Syfte: Studien syftar till att undersöka i vilket kundsegment och hur bankernas kreditförluster kan identifieras utifrån årsredovisningarna under den pågående finanskrisen. Avgränsningar: Denna studie omfattar enbart bankerna; Handelsbanken, Swedbank, Nordea, SEB, Skandia banken, Länsförsäkringar Bank och Ica banken. De år som studeras är 2006 till 2008. Metod: Denna studie är av hermeneutisk karaktär, där vi studerar och tolkar bankernas årsredovisningar för att få en helhetsförståelse för bankernas sätt att redovisa information om kreditförluster till intressenterna. Resultat och slutsatser: Analysen visar att bankerna tonar ner negativ information om banken och dess resultat. Bankernas redovisning till intressenterna ändrar fokus beroende på faktorer i omvärlden. Informationen av var kreditförlusterna uppstår är bristfällig, vilket medför att intressenterna inte får information som uppfyller de kvalitativa egenskaper som bankerna bör redovisa. Utöver detta gör vi bedömningen att det troligtvis inte är kundsegmentet hushåll som orsakar bankernas osäkra fordringar. Detta medför att EU - kommissionens förslag kommer att slå mot fel kundsegment samt inte reglerar bankernas kreditbedömningar på ett effektivt sätt. Förslag till fortsatt forskning: Vårt förslag till fortsatt forskning är att genomföra en studie under en längre tids period för att se om det finns ett system i bankernas sätt att redovisa kreditförluster. Det hade även varit intressant att genomföra en liknande studie med djupintervjuer eller observation som forskningsmetod för att få mer detaljerad information. Ett annat förslag är att undersöka hur finanskrisen utvecklas och om kreditförlusterna fortsätter att öka i de geografiska segment som vi har sett under denna studie.

Under de senaste åren har utlåningen i Sverige ökat markant, detta har lett till att kreditförlusterna i landet har ökat från 6 159 miljoner kronor år 2014 till 15 301 miljoner kronor år 2022. Under denna nio års period har även världen drabbats av räntenivåer som nått historiska höjder. Anledning till detta är ett flertal olika geopolitiska omständigheter, vilket har lett till en orolig världsmarknad. Samtidigt har teknologin gjort stora framsteg gällande automatisering och AI, vilket har underlättat möjligheten för privatpersoner att ansöka om lån. Då det finns begränsad forskning kring hur automatiserad kreditgivning påverkar kreditgivares kreditförluster har just denna studie valt att fokusera på detta område. För att kunna genomföra denna studie och uppnå dess syfte har ett flertal avgränsningar satts upp, några av dessa är; kreditgivare med huvudkontor i Sverige, utlåning till privatpersoner och med automatiserad kreditgivningsprocess menas att kreditgivare endast använder sig av UC eller liknande kreditupplysningstjänster. För att kunna besvara studiens frågeställning har statistiska tester genomförts, vilket innebär att studien använder sig av en deduktiv kvantitativ metod. Där resultatet har sedan förklarats och kopplats till teorierna; informationsasymmetri, beteendefinans, effektiva marknadshypotesen och interaktionsmodeller. Studiens data och variabler är insamlat av ett urval av populationen svenska aktiebolag, där data från perioden 2014–2022 har samlats in genom årsredovisningar samt via databasen Orbis. De variabler som använts i studien är; kreditgivningsprocess, genomsnittlig styrränta, omsättning, underliggande säkerhet och utlåning utomlands. För att kunna besvara studiens frågeställning har en regressionsanalys i form av Ordinary Least Square använts, där resultatet visar att det inte går att utesluta att det finns ett samband mellan en automatiserad kreditgivningsprocess och ökade kreditförluster. Resultatet visar även att samtliga variabler, förutom styrränta, i regressionsmodellen kan ha ett samband med ökade kreditförluster. Resultatet går därför att förklara genom informationsasymmetri, där anledningen till ökade kreditförluster beror på utesluten information mellan kreditgivare och låneansökande. Resultatet går även att koppla till interaktionsmodeller då studien har ställt upp ett flertal olika modeller för att undersöka hur sambandet förändras. Här gick det att utläsa att ju fler variabler som lades till desto högre förklaringsgrad fick modellen, vilket tyder på att resultatet går att kopplas till interaktionsmodeller.

This study examines the impact of the transition from IAS 39 to IFRS 9 on the credit loss forecasting ability of banks, and its implications for value relevance. The implementation of IFRS 9 brought about a shift from the Incurred Credit Loss (ICL) model to the Expected Credit Loss (ECL) model, emphasizing forward-looking information. We analyze data from small and medium sized banks, exploring their ability to forecast credit losses between 2018 to 2022. Our findings reveal that the adoption of IFRS 9 has led to a noteworthy enhancement in medium size banks' credit loss forecasting accuracy. This improvement is consistent with the increased value relevance of the financial information presented. Drawing parallels with studies like Mechelli &amp; Cimini (2021), our results suggest that the refined credit loss forecasting, as facilitated by IFRS 9, contributes to the overall value relevance of financial reporting in the banking sector. This study underscores the significance of regulatory changes and their implications for both financial reporting and market perception in the banking industry.

No description available.

<p>I denna uppsats analyserar vi huruvida Basel II regelverket räcker för att kontrollera bankernas verksamhet och om det statliga garnantiprogrammet behövs. Som föremål för studien har vi valt Handelsbanken och SEB och vi har studerat nyckeltalen kapitaltäckningsrad, kreditförlustnivå, räntabilitet på eget kapital samt kassaflödesanalys över tid. Vidare behandlar vi Basel II regelverket med kapitaltäckning och intern riskhantering samt det statliga garantiprogrammets utformning. Vi har även genomfört intervjuer med respondenter från Handelsbanken, Riksgälden och Finansinspektionen (Fi) för att styrka de siffror vi hittat i bankernas årsredovisningar. I dagens ekonomiska krisläge är vi av uppfattningen att Basel II:s kapitaltäckningskrav inte helt speglar de verkliga hot bankerna är utsatta för, nämligen likviditetshotet. SEB uppvisar stora kreditförluster och negativa kassaflöden, ändå har banken god kapitaltäckning. Det statliga garantiprogrammet behövs för att bankerna ska kunna klara sin upplåning och därmed likviditet.</p>

No description available.

I denna uppsats analyserar vi huruvida Basel II regelverket räcker för att kontrollera bankernas verksamhet och om det statliga garnantiprogrammet behövs. Som föremål för studien har vi valt Handelsbanken och SEB och vi har studerat nyckeltalen kapitaltäckningsrad, kreditförlustnivå, räntabilitet på eget kapital samt kassaflödesanalys över tid. Vidare behandlar vi Basel II regelverket med kapitaltäckning och intern riskhantering samt det statliga garantiprogrammets utformning. Vi har även genomfört intervjuer med respondenter från Handelsbanken, Riksgälden och Finansinspektionen (Fi) för att styrka de siffror vi hittat i bankernas årsredovisningar. I dagens ekonomiska krisläge är vi av uppfattningen att Basel II:s kapitaltäckningskrav inte helt speglar de verkliga hot bankerna är utsatta för, nämligen likviditetshotet. SEB uppvisar stora kreditförluster och negativa kassaflöden, ändå har banken god kapitaltäckning. Det statliga garantiprogrammet behövs för att bankerna ska kunna klara sin upplåning och därmed likviditet.

När propositionen för ett reformerat studiestödssystem lades 1999 poängterades det att studiestödssystemet skulle bära sina egna kostnader. Trots det skrivs stora belopp av. Både Riksrevisionen och Riksgälden har visat att CSN inte använder vedertagna metoder vid beräkningen av det som förväntas gå förlorat på grund av misskötta betalningar. Uppsatsens syfte har varit att skatta vad misskötta betalningar väntas kosta staten i form av framtida avskrivningar samt beräkna vad det skulle innebära för individen att istället bära kostnaden. Som en del i det arbetet har även faktorer som påverkar sannolikheten för misskötta betalningar av studielån identifierats. Resultaten av denna uppsats har bland annat visat att sannolikheten för misskötta betalningar är lägre för individer med eftergymnasial utbildning, hög skuld och låg ålder. Statens kreditförluster på studielån för till exempel individer som blev återbetalningsskyldiga under 2012 förväntas bli mellan 100 och 338 miljoner kronor. Om denna kostnad istället skulle bäras av årskullen innebär det en kostnadsökning på 2,2-7,8 procent för en individ med genomsnittlig skuld.

Den första januari 2018 ersattes den kritiserade redovisningsstandarden IAS 39 av IFRS 9.Regelverksändringen medförde förändringar i hur kreditförluster ska redovisas och hanterasmed reservposter i balansräkningen. Syftet med denna studie är att studera omregelverksändringen har medfört en ökad värderelevans för faktiska kreditförluster ochavsättningar för kreditförluster. Studien undersöker värderelevansen under IAS 39 och IFRS9 genom att tillämpa regressionsmodeller. Studiens urval består av 97 banker medskatterättslig hemvist i Europa som rapporterat enligt både IAS 39 och IFRS 9. Studienresulterade i att värderelevansen avseende avsättningar för kreditförluster och faktiskakreditförluster ökat efter införandet av IFRS 9. Det innebär att redovisningsinformationenunder IFRS 9 har en bättre förmåga att förklara förändringar i aktiepris jämfört med IAS 39.Däremot kan studien behöva en längre tidshorisont för att fullt ut kunna utvärdera omvärderelevansen faktiskt har ökat i och med införandet av IFRS 9.