Uppsatsen syfte är att undersöka det kausala sambandet mellan lokal överlägsenhet och seger på taktisk nivå inom markarenan. Detta sker genom att begreppen lokal överlägsenhet och seger på taktisk nivå analyseras och diskuteras. Uppsatsen har som ambition att även göra dessa begrepp mätbara för att testa det kausala sambandet i en fallstudie bestående av två fall; slaget vid Suomussalmi och slaget vid Golanhöjderna.  Uppsatsen visar att det i de valda fallen föreligger ett samband mellan lokal överlägsenhet och seger på taktisk nivå inom ramen för de definitioner som är gjorda i uppsatsen. Vidare redovisas den problematik som normativ forskning inom krigsvetenskapen är behäftad med. Uppsatsen resultat kan m.h.t. detta ej anses påvisa ett generellt kausalt samband.

The principle of the offensive in naval warfare has long been studied by scholars of military science. Studies suggest that in order for the principles of war to be practically useful for professionals, they need to be described concretely. The principle of the offensive as described in the Swedish Doctrine for Naval Tactics however, is not. This thesis aims to identify different success factors for naval offensive operations by using a qualitative analysis of Castex’s, Hughes’, and Vego’s naval theories, which when combined may form the principles for a successful offensive. A qualitative case study has been utilised, with literature from the successful Israeli naval offensive in the Yom Kippur-war, and the failed Argentinian naval offensive in the Falklands war; in order to identify which factors are practicable in a modern context. All factors, intelligence, manoeuvre, concentration of force, numerical superiority, qualitative superiority, adaptation to capabilities differences, and command and control, were identified in the Israeli offensive. In the Argentinian offensive, only the manoeuvre factor was identified, due to a lack of sufficient intelligence and command and control. The conclusions are that all factors were useful for a successive offensive action, however, more research is necessary for further generalization.

The principles of war have for a long time been contested and criticized for being too imprecise and vague, even questioned as to their validity and applicability in modern warfare. Despite military thinkers and officers having questioned them, the principles of war constitute a central part of the western military doctrines and regulations. The purpose of this study is to examine the meaning of the principle of concentration of force and surprise in modern naval warfare. Due to the ambiguity of the principles of war, both principles have been analysed through the theoretical views of Clausewitz, Fuller, Montgomery and Collins. Using a case study method, the two principles of war have been tested hypothetically on the battle of Baltim during the Yom Kippur War in 1973. The result of the study shows that all hypotheses were confirmed in the analysis and the principles of concentration of force and surprise were applicable in modern naval warfare. There is however, a need for further empirical studies regarding the principles of war in order to strengthen this study’s result and to test the validity of other principles in modern warfare.

<p>Uppsatsen tar sitt avstamp i ämnet krigsvetenskap och den förändring av försvarsmaktens verksamhet som de kombinerade uppgifterna, insatsförsvar och fredsbevarande insatser har skapat. Den del av krigsvetenskapen som uppsatsen riktas mot är krigföringens grundprinciper och tillämpningen av densamma inom de nya ramar som försvarsmakten agerar inom.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida en skillnad mellan teori och praktik har uppstått gällande krigföringens grundprinciper. Genom att avgränsa området till taktisk och operativ nivå, de grundprinciper som finns i den svenska marina doktrinen och det svenska ytstridsvapnet, görs en problemformulering och uppsatsens frågeställning definieras till:<em> </em></p><p><em>Vilka skillnader kan utrönas mellan den teoretiska innebörden av krigföringens grundprinciper och den tolkning av dessa som görs inom dagens svenska ytstridsvapen?</em></p><p>En kvalitativ metod, där litteraturstudier och intervjuer används som forskningstekniker, fastställs som lämplig metod för uppsatsen. Därefter diskuteras validitet och generaliserbarhet samt källorna ur en kritisk synvinkel. Följande kapitel förklarar den teori som krigföringens grundprinciper innefattar. Grundprinciperna; sätt upp ett mål och håll fast vid det, god anda, offensivt handlande, säkerhet, överraskning, samordning, kraftsamling, stridsekonomi, taktikanpassning och lämplig organisation avhandlas separat för att skapa den teoretiska grunden. Därefter exemplifieras grundprinciperna och den insamlade empirin sammanställs. Slutligen diskuteras uppkommen problematik för varje princip. Till sist sammanställs de slutsatser som komparationen mellan teori och empiri har lett till. Fem av tio grundprinciper visade sig ha en skillnad mellan teori och praktik på olika vis. Slutligen föreslås vidare studier på ämnet som helhet och på de särskiljande fem i synnerhet.</p> / <p>This essay starts out in the problems that have risen involving military science and modern warfare. The principles of war were selected as the topic of research and through a discussion the thesis question was set out to be:</p><p><em>Which differences can be found between the theoretical explanations of the principles of war and the application that is made within the Swedish surface warfare system today? </em></p><p> Limitations were set to be the Swedish surface warfare system, peacekeeping operations, and the operational and tactical levels of warfare. Since academics argue which the “real” principles of war are, this essay defined them as the ones found in the Swedish Maritime Operational Doctrine. These principles are: define an objective and stand true to it, good morale, offensive action, security, surprise, organization, concentration of forces, economy of force, tactical adaptation and organisation.</p><p>Through a qualitative method, including the techniques interviews and literature studies, the essay formed a basis for theory and empirics. A critical discussion concerning sources, as well as the terms validity and generalisability, concluded the method chapter. The theory chapter presented the theoretical picture of the selected principles from the selected literature. Following chapter provided a historical example and the modern views of each principle.</p><p>Through a discussion, five of the ten principles were accepted as applicable today. The other five, define an objective and stand true to it, offensive action, concentration of force, surprise, and security were determined to differ, each in its own way, from theory. Hence, a further study upon the subject was suggested to investigate the same topic on alternate arena as well as a closer look upon the four differing principles.</p>

<p>Denna uppsats är skriven som en studie i fyra delar. Första delen består utav redogörelser för syfte, metod och källmaterial samt hur jag skapat det analysverktyg som används i arbetet. I andra delen belyses krigföringens grundprinciper såsom de är definierade i litteraturen. Här redogörs även för de faktorer som kommer att användas vid identifikationen. Tredje delen av min studie inleds utav en historisk återblick, där jag återberättar händelserna som utspelar sig i Norge under 1942-1943. Detta case som ligger till grund för min studie är en av andra världskrigets mest kända specialoperationer, som trots sin berömmelse väldigt få har djupare information om. Operationerna är kantade av motgångar och dödsfall, men framförallt av målmedvetenhet och stor vilja. Genom att använda mitt analysverktyg mot detta case vill jag se huruvida samtliga av krigföringens grundprinciper kan identifieras. Slutsatserna som är dragna är att samtliga av krigföringens grundprinciper kan identifieras med hjälpav de faktorer jag använt.</p> / <p>This paper is written as a study in four parts. The first part consists of statements of purpose, methodology and source materials, and how I created the analysis tools used at work. The second section highlights the basic principles of warfare as defined in the literature. This also presents the factors that will be used for identification. The third part of my study starts out a historical review, which I am recounting the events that take place in Norway during 1942-1943. This case, which is the basis for my study is one of WWII's most famous Special Operations, who, despite its fame, very few have deeper information. These operations are marked by misfortune and death, but above all the determination and eagerness. By using my analysis tool of this case I want to see whether all of the basic principles of warfare can be identified. The conclusions that are drawn are that all of the basic principles of warfare can be identified by the factors I used.</p>

Denna uppsats är skriven som en studie i fyra delar. Första delen består utav redogörelser för syfte, metod och källmaterial samt hur jag skapat det analysverktyg som används i arbetet. I andra delen belyses krigföringens grundprinciper såsom de är definierade i litteraturen. Här redogörs även för de faktorer som kommer att användas vid identifikationen. Tredje delen av min studie inleds utav en historisk återblick, där jag återberättar händelserna som utspelar sig i Norge under 1942-1943. Detta case som ligger till grund för min studie är en av andra världskrigets mest kända specialoperationer, som trots sin berömmelse väldigt få har djupare information om. Operationerna är kantade av motgångar och dödsfall, men framförallt av målmedvetenhet och stor vilja. Genom att använda mitt analysverktyg mot detta case vill jag se huruvida samtliga av krigföringens grundprinciper kan identifieras. Slutsatserna som är dragna är att samtliga av krigföringens grundprinciper kan identifieras med hjälpav de faktorer jag använt. / This paper is written as a study in four parts. The first part consists of statements of purpose, methodology and source materials, and how I created the analysis tools used at work. The second section highlights the basic principles of warfare as defined in the literature. This also presents the factors that will be used for identification. The third part of my study starts out a historical review, which I am recounting the events that take place in Norway during 1942-1943. This case, which is the basis for my study is one of WWII's most famous Special Operations, who, despite its fame, very few have deeper information. These operations are marked by misfortune and death, but above all the determination and eagerness. By using my analysis tool of this case I want to see whether all of the basic principles of warfare can be identified. The conclusions that are drawn are that all of the basic principles of warfare can be identified by the factors I used.

I juli 2006 utbröt krig mellan Israel och Hizbollah i södra Libanon. Erfarenheterna från historien visade på att Israel borde kunna gå segrande ur kriget, men utgången blev en annan. Hizbollah nådde framgång och Israel misslyckades med sin militära kampanj trots övertag i luften och i militära resurser. För att förstå hur Hizbollah nådde framgång i kriget utifrån militärteoretiskt perspektiv så har denna uppsats till syfte att analysera det faktiska agerandet genom tre av krigföringens grundprinciper kraftsamling, överraskning, handlingsfrihet och doktrinen ”Hizbollahs 13 punkter för krigföring” genom krigföringens samtliga sju grundprinciper. Analysens resultat visar på att genom sitt agerande så uppnådde Hizbollah krigföringens grundprinciper kraftsamling, överraskning¸ handlingsfrihet och i sin doktrin finns samtliga sju av krigföringens grundprinciper representerade. Dessa visar att Hizbollahs framgång i kriget kan vara ett resultat av att de planerat och agerat efter krigföringens grundprinciper. / In July 2006, war broke out between Israel and Hezbollah in southern Lebanon. The experience showed that Israel should be able to emerge victorious from the war, but the outcome was different. Hezbollah achieved success and Israel failed in their military campaign despite superiority in the air and military resources. To understand how Hezbollah achieved success in the war on the basis of military theory perspective, this essay aims to analyze the actual conduct of warfare by three basic principles; concentration, surprise, flexibility. Hezbollah’s doctrine "Hezbollah's 13  principles of war" will be analyzed through all of the seven basic principles of war. Analysis results show that through their actions, Hezbollah used three of the principles of warfare and their doctrine contains all of the seven basic principles of warfare. These results suggest that Hezbollah's success in the war may be a result of the basic principles of warfare.

Uppsatsen tar sitt avstamp i ämnet krigsvetenskap och den förändring av försvarsmaktens verksamhet som de kombinerade uppgifterna, insatsförsvar och fredsbevarande insatser har skapat. Den del av krigsvetenskapen som uppsatsen riktas mot är krigföringens grundprinciper och tillämpningen av densamma inom de nya ramar som försvarsmakten agerar inom. Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida en skillnad mellan teori och praktik har uppstått gällande krigföringens grundprinciper. Genom att avgränsa området till taktisk och operativ nivå, de grundprinciper som finns i den svenska marina doktrinen och det svenska ytstridsvapnet, görs en problemformulering och uppsatsens frågeställning definieras till:  Vilka skillnader kan utrönas mellan den teoretiska innebörden av krigföringens grundprinciper och den tolkning av dessa som görs inom dagens svenska ytstridsvapen? En kvalitativ metod, där litteraturstudier och intervjuer används som forskningstekniker, fastställs som lämplig metod för uppsatsen. Därefter diskuteras validitet och generaliserbarhet samt källorna ur en kritisk synvinkel. Följande kapitel förklarar den teori som krigföringens grundprinciper innefattar. Grundprinciperna; sätt upp ett mål och håll fast vid det, god anda, offensivt handlande, säkerhet, överraskning, samordning, kraftsamling, stridsekonomi, taktikanpassning och lämplig organisation avhandlas separat för att skapa den teoretiska grunden. Därefter exemplifieras grundprinciperna och den insamlade empirin sammanställs. Slutligen diskuteras uppkommen problematik för varje princip. Till sist sammanställs de slutsatser som komparationen mellan teori och empiri har lett till. Fem av tio grundprinciper visade sig ha en skillnad mellan teori och praktik på olika vis. Slutligen föreslås vidare studier på ämnet som helhet och på de särskiljande fem i synnerhet. / This essay starts out in the problems that have risen involving military science and modern warfare. The principles of war were selected as the topic of research and through a discussion the thesis question was set out to be: Which differences can be found between the theoretical explanations of the principles of war and the application that is made within the Swedish surface warfare system today?  Limitations were set to be the Swedish surface warfare system, peacekeeping operations, and the operational and tactical levels of warfare. Since academics argue which the “real” principles of war are, this essay defined them as the ones found in the Swedish Maritime Operational Doctrine. These principles are: define an objective and stand true to it, good morale, offensive action, security, surprise, organization, concentration of forces, economy of force, tactical adaptation and organisation. Through a qualitative method, including the techniques interviews and literature studies, the essay formed a basis for theory and empirics. A critical discussion concerning sources, as well as the terms validity and generalisability, concluded the method chapter. The theory chapter presented the theoretical picture of the selected principles from the selected literature. Following chapter provided a historical example and the modern views of each principle. Through a discussion, five of the ten principles were accepted as applicable today. The other five, define an objective and stand true to it, offensive action, concentration of force, surprise, and security were determined to differ, each in its own way, from theory. Hence, a further study upon the subject was suggested to investigate the same topic on alternate arena as well as a closer look upon the four differing principles.

The principles of war have been institutionalised in the western world’s military doctrines despite many scientists and military officers having questioned them for a long time. They believe the principles are too broad, unspecific and even invalid. So why are they used in military education and why can they be found in doctrines? The purpose of this study is to examine if the principles of war could explain the outcome of asymmetric maritime conflicts.  Liddell Hart´s theory regarding the principles of war will be analysed through two cases, the battle of Latakia in the Yom Kippur war and the Sea tigers in the Sri Lankan civil war. Liddell Hart´s theory is based on analysing primarily land warfare, yet the principles of war are considered universal in all military arenas. Therefore, the theory should be applicable to maritime warfare. The analysis shows that the principles security and mobility could be identified to a lesser extent in the Sri Lankan case. However, in the case of the Battle of Latakia, the principles of concentration and surprise are identified to a lesser extent. The conclusion being that there could be a difference between irregular and regular forces regarding the use of the principles. Liddell Hart´s theory can explain the outcome of asymmetric maritime warfare because all four principles have been identified in both cases, however, in varying degrees.

The principles of war are appreciated as guidelines in doctrines and theorist Robert R. Leonhard states that surprise is more vital than ever in combat, but criticism is equally distributed. The principles might not even be valid since they lack examination systematically and empirically.  The purpose of this study is to examine the principle of surprise through a case study based upon naval operations during the Yom Kippur and Falklands War.  This tentative study is based on the thoughts of classical theorists. These thoughts are operationalized and subsequently investigated in literature in order to evaluate the validity.  The results show that the principle of surprise is valid to some extent in modern combat, but the factors validity may vary. The principle of surprise also becomes more nuanced in this study, as indicators and examples became connected to the principle.  It can be concluded that the study identifies a need for further empirical research as well as investigation on whether new factors can be discovered in modern combat.