Syftet med studien är att undersöka tre sekventiella teoriers förklaringskraft kring taktisk framgång vid defensiva operationer. Inom krigsvetenskapen är enigheten stor om att manöverkrigföring är den främsta metoden för en mindre armé som vill besegra en större motståndare i ett konventionellt krig. Teorin kring manöverkrigföring är dock offensivt inriktad och en oförsiktig tolkning kan leda till en övertro på möjligheten att snabbt nå avgörande resultat. Denna studie undersöker därför på vilket sätt manöverkrigföring kan leda till framgång vid defensiva operationer. Studien genomförs som en fallstudie med kongruensanalys av tre konkurrerande teorier som alla tar utgångspunkt i manöverkrigföring. Teorierna utgörs av Collins dynamiska modell, Biddles moderna system samt Thunholm och Henåkers idealmodell. Fallet som undersöks är Israels försvar av Golanhöjderna den 6-22 oktober 1973. Genom kongruensanalys med en konkurrerande ansats kan teorierna antingen stärkas eller försvagas vilket pekar på i vilken grad dessa kan användas vid analys, planering och genomförande av taktik. Resultatet av studien visar att Collins teori har högst kongruens med fallet samtidigt som denna typ av sekventiella modeller har begränsad användbarhet vid planering och genomförande av taktik. Resultatet pekar på att officerare och soldaters motivation samt kompetens på lägre taktisk nivå kan ha större påverkan på taktisk framgång än val av direkt eller indirekt metod. Dessutom visar studien på att fiendens organisatoriska sammanbrott kan uppnås genom en sekvens av försvar-motanfall-försvar och inte enbart som en följd av försvar-motanfall-exploatering.

Denna studie undersöker hur applicerbara traditionella krigföringsprinciper är på moderna okon-ventionella krig av hybrid karaktär. Krigföringsprinciperna härstammar från konventionella krig, men gör anspråk på att vara allmängiltiga i alla krig. Är de då applicerbara på moderna okonventionella krig av hybrid karaktär? Studien applicerar traditionella krigföringsprinciper på krig av hybrid karaktär i syfte att utforska principernas applicerbarhet i denna tillsynes ”nya” form av krigföring. Studien förhåller sig till Brett A. Friedmans On Tactics: A theory of victory in battle som teoretiskt analysverktyg, detta då hans teori är baserad på traditionella krigföringsprinciper. De två fallstudiernas resultat tyder på att krigföringsprinciperna genom Friedmans teori är applicerbara på okonventionella krig av hybrid karaktär men inte fullt ut. De innehar därmed ett värde som analysverktyg och pedagogiskt verktyg av genomförda eller pågående krig. Teorin skulle kunna utvecklas gällande kategoriseringen av fysiska och mentala principer, där vilseledning borde kategoriseras som en fysisk princip. Eventuellt har teorin större applicerbarhet på den mer offensiva parten i krig på grund av principernas ursprung ur en offensiv tradition.

SAMMANFATTNING Tid för förändring av krigföringens principer. Världen är i en konstant förändring, allianser bildas och överenskommelser tecknas. Detta har drivit omvärldsutvecklingen och globaliseringen till där vi är idag och där det militära maktmedlet används i syfte att uppnå politiska och religiösa målsättningar. Precis som världen har utvecklats så har även de militära styrkorna och vapensystem utvecklats. Att bli segrare i nästa konflikt är en innovationskraft som har drivit utvecklingen av den militära förmågan framåt runt om i världen. Krigen och konflikterna har fungerat som en testanläggning där vapensystem och den militära personalen prövas i strid. Erfarenheter från krigen har dragits och sedan implementerats i syfte att bli ännu starkare och militärt överlägsen.     Krigföringens principer, även kallade de militära grundprinciperna, är ett antal olika principer vilka syftar till att ge en vägledning i planering och genomförandet av militära operationer. Dessa principer togs fram och utvecklades under mitten av 1800-talet av militärteoretikerna Carl von Clausewitz och Antoine-Henri Jomini. Båda dessa militärteoretiker hade framgångar på slagfältet vilket gjorde att de fick genomslag för sina teorier. Dessa teorier har sedan, genom utbildning, applicerats på officerskårer världen över och på så sätt ”cementerats” fast och blivit en basplatta i militärteorin.  Dagens militärteoretiker, framförallt med en amerikansk anknytning, menar på att grundprinciperna är föråldrade på dagens slagfält. Principerna skrevs för att vinna ett lokalt slag på en begränsad plats, inte för att vinna ett krig som påverkar ett helt samhälle under en lång tid. Med en accelererande teknikutveckling och globalisering så har vissa av dessa grundprinciper blivit föråldrade och bör således omformuleras för att vara relevanta i en modern konflikt. Denna studie syftar till att undersöka om krigföringens principer, ur en svensk kontext, behöver förändras för att på ett mer adekvat sätt kunna möta en modern konflikt. Detta görs genom att undersöka utvalda amerikanska militärteoretikers teorier gällande vilka grundprinciper som är inaktuella och därmed behöver ersättas eller omformuleras. Genom en kvalitativ innehållsanalys undersöks sedan om dessa nya grundprinciper kan återfinnas i skrivningar i Försvarsmaktens doktriner vilket kan utgöra stöd för att dessa principer kan implementeras i en svensk kontext. Analysen och resultatet av denna studie påvisar att det finns grundprinciper vilka, ur en svensk kontext, är i behov av revidering för att på ett mer adekvat sätt vara applicerbara i en framtida konflikt. Vidare påvisar resultatet att dessa principer tydligt återfinns i skrivningar i Försvarsmaktens doktriner. Dessutom har teknikutvecklingen spelat en stor roll i vidareutvecklingen av grundprinciperna, då den kan fungera som ett stöd och komplement till grundprinciperna. Således bör de militära grundprinciperna omformuleras alternativt revideras i svenska doktriner syftande till att göra det möjligt för Sverige att stå som vinnare i nästa konflikt. Nyckelord: Försvarsmakten, Krigföringens principer, teknisk utveckling, Militärstrategisk doktrin, Precision, Förskjutning, Överraskning, Modern krigsföring, Hybridkrigsföring. / ABSTRACT Time to change the principles of war. The world is under constant change, alliances and agreements are made. This has pushed the development and globalization to where we stand today, and the military force is used to achieve political and religious objectives. The armed military forces and weapon systems have been refined, just like the world has. The strive to win the next armed conflict has been an innovation force, pushing the augmentation of armed forces around the world. The wars and conflicts have served as test facilities, were weapon systems and personnel have been proven on the battlefield. Experiences from the battlefield have been implemented, with the purpose to achieve more military superiority.        The principles of war are principles that are meant to give guidance in the planning and implementation of military operations. These principles were created during the mid-19th century by the two military theorists Carl Von Clausewitz and Antoine-Henri Jomini. Both these military theorists had successful careers on the battlefield, contributing to the impact of their theories. These theories have been implemented in the education of officers worldwide, thereby forming a foundation in military theory.        Modern military theorists, especially from the US, states that the principles of war are outdated on the modern battlefield. The principles were written to win a battle in a constrained area, not for winning an entire war, affecting a whole society during a long period of time. With accelerating development of technology and globalization, some of the principles of war are outdated and should be rewritten or replaced to be relevant in a modern conflict.     The aim of this thesis is to examine if the principles of war, in a Swedish context, needs to be altered in order to confront a modern conflict more aptly. This is conducted through an examination of selected American military theorists’ theories in terms of which of the principles that are obsolete and in need of replacement or rephrasing. Swedish doctrines are then to be examined through qualitative content analysis in order to find wordings that can support the ability of these new principles of war to be implemented in a Swedish context. The analysis and result of this thesis demonstrates that there are principles of war that needs reformulation to be applicable on the battlefield of the future. Furthermore, the result demonstrates that these principles clearly are found in the Swedish doctrines writings. Also, the advancing technology has been a significant contributor in the development of the new principles of war, as a complement and support. The principles of war must be rewritten or changed in Swedish doctrines in order to enable Sweden to become the winner in the next modern conflict.           Keywords: Swedish armed forces, Principles of war, Technology development, Military Strategic Doctrine, Precision, Dislocate, Surprise, Modern Warfare, Hybrid Warfare.

The Principles of War have long been debated about their relevance and usefulness within the military context. Some theorists think that the Principles of War are laws that should be followed to achieve success in battle, while others see them more as guidelines. The principles have also been discussed on which level and type of warfare they should apply on, furthermore which types of principles to include. A theorist that has published a revised set of nine principles is Marvin Pokrant (2021), these Principles of War aim to be relevant across all levels and types of warfare. They are also one of the most contemporary sets of principles and has not yet been tested. Therefore, are the purpose of this study to both contribute to the overall research about the principles of war and more specifically if Pokrant’s (2021) set of principles has any explanatory value about success in modern military operations. The result of this study shows that this set of principles has explanatory value about the success in modern military operations. This is because the successful case had eight out of nine principles present, while the unsuccessful case only had two.