<p>I have written this essay because of my interest in Bronze Age warfare and the finds regarding to it. This study will take a closer look on the weapons used, first and foremost the weapons that we find stuck inside victims. The study will be limited in the area around northern Scandinavia. What can these weapons tell us about the warriors roll in the Bronze Age hierarchy? I will look at the graves of warriors to get a better view of there role in a Bronze Age society. I will take closer look at the most important weapons used by the warrior, the sword and the many roles it played.</p>

I have written this essay because of my interest in Bronze Age warfare and the finds regarding to it. This study will take a closer look on the weapons used, first and foremost the weapons that we find stuck inside victims. The study will be limited in the area around northern Scandinavia. What can these weapons tell us about the warriors roll in the Bronze Age hierarchy? I will look at the graves of warriors to get a better view of there role in a Bronze Age society. I will take closer look at the most important weapons used by the warrior, the sword and the many roles it played.

Manöverkrigsföring är ett tillvägagångssätt för att undvika motståndarens starkare sida och angripa dess svaga, för att jämna ut styrkeförhållandena på slagfältet. B H Liddell Hart har sammanfattat detta i sin teori om den indirekta och direkta anfallet. I detta arbete har författaren prövat denna teori på IT-krigsföringen. Genom en kvalitativ textanalys har en teoriprövande undersökning genomförts med syftet att granska den svenska militärstrategiska doktrinen. Undersökningen har använt sig av tre olika analysenheter att pröva teorin på. Författaren konstaterade efter sin analys av resultatet att IT-system har starka och svaga sidor som går att angripa med den indirekta och direkta metoden. Författaren anser att en DDOS-attack är att klassa som en direkt metod medan användandet av malware är exempel på nyttjandet av den indirekta metoden. Det finns undantag på vissa punkter. Bland annat så är manöverförmågan reducerad för att genomföra ett indirekt anfall mot ett system, vilket går emot manöverkrigsföringens filosofi; hastighet och rörelse skapar utrymme för att slå mot motståndarens svagare sida. De väsentligaste slutsatserna stämmer överens med teorin. Det är möjligt att ”nöta ner” sin motståndare samt slå mot dennes svaga sida, med IT-krigsföring.

Dagens samtida konflikter skiljer sig ganska markant ifrån den typ av krigsföring som vi är vana att se den, exempelvis under andra världskriget där reguljära förband stred mot varandra med de allierade på ena sidan fronten och axelmakterna på den andra. I dagens konflikter är nyttjandet av irreguljära förband vanligt förekommande vilket har lett till att reguljära förband måste strida på helt andra villkor och omständigheter än förut. Under Vietnamkriget startades Operation Fenix i syfte att bemöta denna nya typ av krigsföring och de metoder som användes av den amerikanska underrättelsetjänsten var något som inte hade prövats tidigare. Tyvärr gav dessa metoder inte det underrättelsevärde som det var tänkt till en början men frågan står fortfarande kvar hur dessa metoder påverkade VCIs (Viet Cong Infrastructure)  krigföringsförmåga. Syftet med denna uppsats är att i en fallstudie granska om de metoder som Operation Fenix använde under Vietnamkriget var effektiva gentemot irreguljära styrkor samt om det finns något stöd gentemot dessa metoder i militärteorin. I uppsatsen används en teoriprövande fallstudie där David Galulas teorier implementeras i ett analysverktyg skapat utav de tre pelarna i krigföringsförmågor där varje faktor analyseras och slutligen sammanfogas till resultat till den givna frågeställningen. Denna uppsats visar på att de effekter Operation Fenix hade på de irreguljära moståndarna har ett visst samband med de teorier David Galula skapat gällande Counterinsurgency Warfare.

Radar technology is widely used in today´s society, whether it is the localisation and identification of aircraft in air traffic control systems, ships in harbour management systems, or the weather forecast presented on the news. In military applications, such as in fighter jets or missile lock-on systems, the speed at which the radar processes incoming data is essential to ensure a successful outcome. These applications need more powerful execution platforms, such as Application-Specific Integrated Circuits (ASICs) or Field-Programmable Gate Array (FPGAs) to run at the required speed. Radar technology manufacturers face both high development costs and long development cycles when designing, redesigning and developing these powerful execution platforms. A solution to these problems could be to design and develop the system in software before implementing it on the specialised ASIC and FPGA ships. As a step toward creating a software-based processing chain for radar systems, this thesis amide to investigate whether General-Purpose Graphical Processing Units (GPUs) could be used to develop and run beamforming applications in real-time at a sample rate of 100 MHz. To achieve this goal, the Bartlett and MVDR Beamforming algorithms were analysed and implemented in the Computer Unified Device Architecture (CUDA) programming framework on an NVIDIA GeForce RTX 2080 super GPU. The algorithms´ parallelisable elements were considered before implementation, and then implemented to fit with the CUDA programming model. In the end, both beamformers´ primary acceleration methods is using the cuBLAS library for linear algebra operations. The results of this study show that beamforming in real-time is not possible on a GPU when processing a signal sampled at 100 MHz. However, the GPU used just passed its third anniversary since release, and NVIDIA has released subsequent generations of GPUs with significant (&gt;100%) performance increases. Future work on this area could include trying the implementations on more recent GPUs or implementing other beamforming algorithms on GPUs. / Radarteknik används inom flera områden idag. Bland annat för lokalisering och identifiering av flygplan och fartyg i flyglednings- och hamnledningssystem, eller för att skapa väderprognosen som presenteras på nyheterna. För militära tillämpningar, till exempel i stridsflygplan eller missillåsningssystem, är behandlingshastigheten av inkommande data avgörande för att korrekt information ska visas. Dessa användningsområden kräver kraftfulla chip, såsom ASICs eller FPGAer, för att uppnå den exekveringshastighet, kompakthet och energieffektivitet som krävs. Såväl höga utvecklingskostnader som långa utvecklingscykler uppstår för radartillverkare när de designar och utvecklar dessa kraftfulla chip. En lösning på de långa cyklerna och höga kostnaderna kan vara att designa och utveckla systemet i mjukvara på en högre abstraktionsnivå innan det implementeras på de specialiserade ASIC- och FPGA-chipen. I ett steg mot att skapa en mjukvarubaserad signalbehandligsskedja gör radarsystem, syftar detta examensarbete till att undersöka om GPUer skulle kunna användas för att utveckla och exekvera beamformingapplikationer i realtid med en samplingsfrekvens på 100 MHz. För att uppnå detta mål analyserades och  implementerades beamformingalgoritmerna Bartlett och MVDR i CUDA på en NVIDIA GeForce RTX 2080 Super GPU. De element av algoritmerna som går att parallellisera undersöktes, följt av implementation i CUDAs programmeringsmodell. Den primära accelerationsmetoden för båda beamformingalgoritmerna är att använda cuBLAS-biblioteket för linjär algebraoperationer. Resultaten av denna studie visa att beamforming i realtid inte är möjligt på en GPU vid behandling av en signal samplad i 100 MHz. Den GPU som användes har nyligen passerat sin tredje årsdag sedan lansering, och NVIDA har släppt efterföljande GPU-generationer med avsevärda (&gt;100%) prestandaökningar- I framtida arbeten på området föreslås att testa implementationerna på nyare GPUer, implementera beamformers i t.ex. OpenGL, implementera andra beamformingalgoritmer i CUDA.

Radar is an invaluable tool for detecting and assessing threats on land, on the seas and in the air. To properly evaluate threats, radar operators construct threat libraries where the signal characteristics of emitters are stored and mapped to specific types of platforms. In this project, methods for constructing these threat detection libraries from data obtained during real-life scenarios are investigated. A number of machine learning approaches are investigated and validated using general and method specific scoring methods. Using density based clustering methods and non-linear data transformation it is shown that Hierarchical Density-Based Spatial Clustering of Applications with Noise (HDBSCAN) and spatial consistency metrics can be used to deinterleave and group signals to radar trace emitting platforms, from which suitable library parameters can be extracted. The results show that traditional metrics for evaluating cluster methods are not suited for evaluating data containing spatial information. / Radar är ett ovärderligt verktyg för att upptäcka och identifiera hot på land, till havs och i luften. För att kunna utvärdera olika former av hot använder sig radaroperatörer av hotbibliotek, vilka består av olika radarplattformers signalparametrar. I det här projektet undersöks olika metoder för att bygga hotbibliotek med hjälp av verkliga data insamlat under flygningar i Sverige. Olika maskininlärningsmetoder undersöks och utvärderas med hjälp av både generella och specifika utvärderingsmetoder. Genom att använda sig av densitets- baserade klustringsmetoder och olinjära metoder för att transformera data så visas att hierarkisk densitetsbaserad spatial klustring för tillämningar med störningar (HDBSCAN) och utvärderingsmetoder som baseras på spatial karaktäristik kan användas för att separera och gruppera radarkällor, vilka kan användas för att finna parametrar för att bygga hotbibliotek. Det visas även att traditionella metoder för att utvärdera klustringsresultat inte lämpar sig för att utvärdera spatiala data.

The ongoing Syrian conflict is one of the most violent, bloody and complex conflicts that broke out in modern time. The Syrian people were inspired by the Arab spring, where popular demonstrations and peaceful protests demanded freedom and democracy. The Syrian regime declared that Syria is in a serious war against terrorism. This essay will try to analyze the Syrian president Bashar Al-Assad’s propaganda during the revolution against his government in March 2011. The analysis will go through a few of Al-Assad’s speeches and interviews during the Syrian uprising between 2011 and 2012. The study will be based on several fundamental researches that explain the relationship between the Syrian regime and the jihadi Islam in many dimensions before and after 2011. The study will answer the following question: How has the Syrian regime used fight terrorism as propaganda to serve its own political interest during the Syrian uprising 2011? In my study, I use argumentation analysis as a method, this method is used to assess the credibility and sustainability of text or politics in context. In an argued text, the author aims to convince the reader of something in a critical and reasonable manner of argument. The method used is both descriptive and appreciative of Bashar Al-Assad’s arguments. The study concluded that Al-Assad from the beginning of his presidency has played a major role of producing Islamists to achieve his own political objectives in the region and was able to take advantage of them while trying to crackdown the Syrian revolution in 2011 through many political acts. / Denna uppsats analyserar den syriska presidenten Bashar Al-Assads propaganda under upproret mot sin regering i mars 2011. Analysen kommer att gå igenom några av Al-Assads tal och intervjuer under det syriska upproret mellan 2011 och 2012. Studien baseras även på olika politiska hållpunkter som förklarar förhållandet mellan den syriska regimen och islamister före och efter 2011. Studien kommer att svara på följande fråga: Hur har den syriska regimen använts sig av kampen mot terrorism som propaganda för att tjäna sina egna politiska intresse under syriska upproret 2011? I min studie använder jag argumentationsanalys som metod. Denna metod används för att bedöma text eller politikens trovärdighet och hållbarhet i sammanhang. I en argumenterande text syftar författaren till att övertyga läsaren om någonting på ett kritiskt och rimligt sätt. Metoden som används är både beskrivande och värderande av Bashar Al-Assads argument. Studien drar slutsatsen att Bashar Al-Assad har använts sig av terrorism-propaganda för att kunna överleva situationen. Analysen av Al-Assads argument visar att Al-Assads teser strider emot det som äger rum i Syrien och har även låg beviskraft. Uppsatsen kommer fram till att sedan början av Al-Assads presidentskap har han spelat en viktig roll för att producera islamister i syfte att uppnå sina politiska mål i regionen och kunde dra nytta av dem för att förtycka det syriska upproret 2011 genom att frisläppa islamister från Saydnaya-militärt fängelse genom en presidentsamnesti som utfärdat i maj 2011.