No description available.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och varje dag får cirka 15 kvinnor diagnosen bröstcancer i Sverige. Syftet med denna studie var att beskriva vad kvinnor i kris har för behov av stöd från vårdpersonalen då de fått diagnosen bröstcancer och under behandlingen. Resultatet visar hur vårdpersonalens stöd genom uppmuntran och positivt bemötande kan ge kvinnan en känsla av kontroll. Det känslomässiga stödet kunde lätta den stress som en del kvinnor kände i samband med sjukdomen. Det är därför viktigt att vårdpersonalen har kunskap i hur de stödjer kvinnorna i sin situation. Slutsatsen av vår studie visar att för vårdpersonalen ska kunna stödja kvinnan är det viktigt att en mellanmänsklig relation skapas, där vårdpersonalen har kunskap i hur de kan ge kvinnorna stöd igenom hennes krisarbete. I arbetet har författarna knutit an till Joyce Travelbee's omvårdnadsteori och Cullbergs kristeori. Travelbee ser vikten av relationen mellan sjuksköterska och patient för den läkande effektens skull. Studien är en litteraturstudie och författarna har använt sig av Polit & Hunglers flödesschema för litteratursökning och Graneheim & Lundmans analysmetod för analysen av artiklar.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur Aftonbladet och Expressen framställer händelserna kring Saabs kris och konkurs som skedde år 2011. Teorin och metoden som används i uppsatsen är en retorisk analys. De moment som huvudsakligen ligger till grund för den retoriska analysen är språket och de angreppsvinklar som journalisten använder sig av för att övertyga sina läsare. Materialet består av artiklar från Aftonbladet och Expressen gällande det som har skrivits om Saabs kris och konkurs under år 2011. Urvalet har gjorts genom att välja ut 30 stycken artiklar från de två kvällstidningarna genom att göra ett nedslag varje månad och plocka ut artiklar som lyfter upp viktiga händelser kring krisen. Huvudresultatet är att nyhetsrapporteringen pendlar mycket mellan hopp och förtvivlan. Ena stunden låter det som att allt ska lösa sig och att man inte behöver oroa sig längre medan man nästa stund kan läsa om att nu är slutet nära. Det är helt enkelt en resa som pendlar mycket mellan hopp och förtvivlan.

Title: Applying improvisation within organizations, when faced with a crisis –   A study of how organizations in the public administration and Red Cross can apply improvisation to meet the new needs and demands of the outside world.   Subject: Business economy III, 2FE78E   Author: Lina Andersson and Lisa Johansson   Tutor: Krister Bredmar   Examinator: Mikael Lundgren   Date: 2016-01-12   Subject terms: Improvisation, crisis, customization and innovatie solutions

Syfte: Syftet med undersökningen är att öka kunskapen om hur organisationer kan ta hjälp av kommunikationskonsulter vid en organisationsskris. Frågorna som behandlats i uppsatsen är: Vilken roll har en kommunikationskonsult? På vilken sätt kan en kommunikationskonsult hjälpa företag vid en företagskris? Hur ser relationen mellan konsult och företag ut? Hur löser man en krissituation?  Metod: För att utföra studien har jag genomfört en litteraturundersökning. Jag har även använt mig av kvalitativa intervjuer för att finna svar på mina frågor.   Resultat & slutsats: Kommunikation har en central roll vid krishantering. Konsulten tillsammans med organisationen arbetar fram en krisplan som uppfyller organisationens behov. När en kris uppstår är det viktigt att samtliga intressenter bli informerade för att på så vis undvika felaktiga rykten.

I slutet av 2015 drabbades den svenska storbanken Swedbank av en förtroendekris när det uppdagades att ledande befattningshavare ägnat sig åt opassande fastighets- och aktieaffärer. I samband med krisen kom bankens legitimitet att ifrågasättas. Denna studie ämnar därför undersöka hur legitimitetsrepareringsarbete genomförs i teorin. Utifrån att studera Swedbanks agerande efter det att förtroendekrisen utlöstes undersöker studien om, och i så fall hur, banken vidtagit legitimitetsreparerande åtgärder efter krisens utlösande. De teorier som ligger till grund för arbetet är främst Suchmans studie från 1995, Deephouse och Suchmans arbete från 2008 samt Bitektines två avhandlingar som publicerades 2011 respektive 2015. För att uppfylla studiens syfte har sex respondenter som alla är anställda hos Swedbank intervjuats. De fakta som framkommit från intervjuerna har sedan kompletterats med sekundärdata främst i form av medierapportering. Av studien kan slutsatsen dras att Swedbank i hög grad vidtagit samtliga åtgärder som Suchman (1995) fastslagit vara legitimitetsreparerande. Vidare framkommer även att anledning finns att ifrågasätta de rådande teoretiska modellerna beträffande hur legitimitetsreparering genomförs i teori och praktik.

Syftet med denna studie är att jämföra fem kommuners krishanteringsplaner för att ge ökad kunskap om förskolors krishanteringsplaner och krisberedskap genom att studera hur pedagogens roll och ansvar beskrivs i krishanteringsplanerna samt studera vilka likheter och skillnader som kan ses i krishanteringsplanernas innehåll och struktur. För att kunna svara på studiens syfte och frågeställningar har krishanteringsplanerna analyserats genom en innehållsanalys. Resultatet visar likheter i agerandefasen med delegering och krisgruppens arbete. Skillnader går att se i strukturen av planerna. Krishanteringsplanerna innehåller detaljerade beskrivningar av vad som ska göras vid specifika händelser men att hur detaljerade planerna är beror på dess utformning och antalet sidor. De planerna som innehöll flest sidor var också mer detaljrika. Skillnader gick också att se hur den stöttande och delegerande pedagogen går att identifieras. I kommunikationsfasen ses likheter i att skapa förståelse för kris. Planerna är också relativt samstämmiga i hur pedagogen ska lyssna och visa omtanke. Skillnader går att se utifrån att barns reaktioner skrivs fram. I hanterandefasen ses enbart likheter i korrekt information, barns bearbetning och att ett praktiskt uttrycks ses. I återgångsfasen ses skillnader i att remittera vidare till andra yrkeskategorier, återgå till normala rutiner och i att kompetensutveckling beskrivs. Slutsatserna av denna studie är att krishanteringsplanerna förbereder pedagogen för att hantera krissituationer i det akuta skedet av en kris men att det saknas verktyg för det långsiktiga arbetet.

<p>Denna studie syftar till att undersöka hur personalen på barnhemmet L.L.C.C.M. påverkas emotionellt av att arbeta med psykiskt traumatiserade barn. Studien belyser forskning kring olika kristeorier och krisbistånd samt vilka risker som kan förekomma för en biståndsperson. Sex kvalitativa semi-strukturerade intervjuer har analyseras genom teoristyrd tematisk analys. Fyra respondenter är rwandier, och två är utländska volontärer.  Resultatet visar att personalen blir påverkad av barnens livsvillkor, men inte i så hög grad att den egna psykiska hälsan blir lidande. Religion, gemenskap eller fysisk aktivitet hjälper respondenterna att bearbeta sina egna reaktioner och motverkar att egna kriser skulle uppstå. En möjlig tolkning till detta resultat är att de har god kunskap om kriser samt en stark förankring i sitt eget liv.</p>

<p>I Sverige amputeras årligen cirka 2500 personer, merparten av dessa är benamputationer. Traumatiska amputationer är en av de mest kostsamma skadorna idag. </p><p>Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att bli </p><p>traumatiskt amputerad i en olycka eller efter en operation. Studien genomfördes som en litteraturstudie </p><p>där 11 artiklar analyserades. Resultatet kategoriserades </p><p>utifrån Cullbergs faser; chockfasen, reaktionsfasen, </p><p>bearbetningsfasen och nyorienteringsfasen. En traumatisk amputation är en stor förändring, inte bara för </p><p>den drabbade patienten utan även för närstående och </p><p>vänner. Reaktioner efter amputationen var ilska, rädsla, </p><p>osäkerhet och saknad av extremiteten. Patienterna </p><p>upplevde att deras kroppsbild förändrades och att de var </p><p>oförberedda på smärtan som kom efter amputationen. </p><p>För de flesta patienterna var positivt tänkande, hopp och </p><p>stöd från omgivningen viktigt för tillfrisknandet. Med </p><p>protesens hjälp blev patienterna mer självständiga och </p><p>självbilden förändrades till det positiva. Mer kvalitativ </p><p>forskning om patientens upplevelse i samband med </p><p>traumatisk amputation efterfrågas.</p>

<p>SAMMANFATTNING</p><p><strong><p>Bakgrund</p>: Forskning har visat en brist i sjuksköterskors kunskap om vilka behov en våldtagen kvinna har. Kunskapsbristen riskerar att resultera i en försämrad omvårdnad. <strong><p>Syfte</p>: Syftet var att utifrån patientens och sjuksköterskans perspektiv beskriva omvårdnadsbehovet hos kvinnor som utsatts för våldtäkt. <strong><p>Metod</p>: En systematisk litteraturstudie med granskning och analys av både kvalitativa och kvantitativa studier där fem teman för omvårdnadsbehov skapades. <strong><p>Resultat</p>: <em>Bemötandet från sjuksköterskan var avgörande för hur kvinnorna upplevde sjukhusvistelsen samt för hur mycket de valde att öppna sig och berätta om våldtäkten. <em>Stöd hade främst en bekräftande och stärkande funktion, men gav också känslomässigt stöd och praktiska redskap för att hantera våldtäkten. <em>Information på sjukhuset upplevdes hos kvinnorna som en känsla av ökad kontroll över situationen som gav dem valmöjligheter inför framtiden. Den <em>forensiska undersökningen och <em>de medicinska insatserna var nödvändiga för kvinnornas läkningsprocess och den kommande rättegången. Samhällets syn på våldtäkt påverkade inte bara sjuksköterskans syn på våldtäkt, utan även den våldtagnes känsla av skam och skuld över det som hänt. Detta tillsammans med sjuksköterskans utbildning och kunskap var <em>faktorer som hade betydelse för god omvårdnad av den våldtagna kvinnan. <strong><p>Diskussion och slutsats</p>: Sjuksköterskor är i behov av ökad kunskap angående hur en våldtagen kvinna vill bli bemött. Resultatet skulle kunna ha betydelse för sjuksköterskors fortsatta arbete genom att ge tydliga direktiv om vilka omvårdnadsbehov en våldtagen kvinna har och hur dessa kan tillgodoses. </strong></em></em></em></em></em></em></strong></strong></strong></strong></p>