<p>Avhandlingen dreier seg om musikere og musikkliv i Bergen fra midten av 1700-tallet til ca. 1830. I europeisk musikkliv var dette en periode med store endringer. Hensikten er å studere denne brytningstiden i Bergen med utgangspunkt i de tradisjonsrike stadsmusikant-, organistog kantorembetene og de nye institusjonene: det harmoniske og dramatiske selskap. Fordi musikken spilte en viktig rolle i sistnevnte vil også dette ble trukket inn i undersøkelsen. Det handler på den ene siden om en gruppe såkalte Kjendere, et fåtall profesjonelle musikere, hvorav de fleste var utlendinger, og på den andre siden en gruppe Liebhabere eller Dilettanter, dvs. amatørene i det harmoniske og dramatiske selskap. Til kjennerne hørte også reisende musikere som avla byen kortere eller lengre besøk, og som bidro sterkt til fremveksten av offentlige konserter i byen.</p>

Avhandlingen dreier seg om musikere og musikkliv i Bergen fra midten av 1700-tallet til ca. 1830. I europeisk musikkliv var dette en periode med store endringer. Hensikten er å studere denne brytningstiden i Bergen med utgangspunkt i de tradisjonsrike stadsmusikant-, organistog kantorembetene og de nye institusjonene: det harmoniske og dramatiske selskap. Fordi musikken spilte en viktig rolle i sistnevnte vil også dette ble trukket inn i undersøkelsen. Det handler på den ene siden om en gruppe såkalte Kjendere, et fåtall profesjonelle musikere, hvorav de fleste var utlendinger, og på den andre siden en gruppe Liebhabere eller Dilettanter, dvs. amatørene i det harmoniske og dramatiske selskap. Til kjennerne hørte også reisende musikere som avla byen kortere eller lengre besøk, og som bidro sterkt til fremveksten av offentlige konserter i byen.

No description available.

En av de viktigaste frågorna i världen idag är naturresurshantering. Med en väx-ande befolkning och hoten från klimatförändringar kommer förvaltningen av jordens naturresurser bli än viktigare, såväl för dagens generation som kommande generationer. En viktig aspekt när det gäller naturresurshantering är hur människor uppfattar och värderar naturen. För att komma närmare dessa miljövärden har ett flertal olika vetenskapliga tillvägagångssätt föreslagits. Den här avhandlingen undersöker hur det är möjligt att närma sig miljövärden under olika omständighe-ter och utifrån olika behov. Detta görs genom att undersöka hur olika teorier har använts, och kan användas, avseende olika våtmarker i Kenya. I utvecklingslän-der har naturresurser, teoretiskt sett, ett högre värde eftersom fattiga människor till en högre grad är direkt beroende av naturresurser och ekosystemtjänster. Ut-gångspunkten i denna avhandling är sex våtmarksområden i Kenya under olika förvaltning och med ett flertal, både aktuella och potentiella, användare. I av-handlingen undersöks hur lokalsamhället, myndigheter, industrier och turister uppfattar och värderar våtmarkerna. Genom att applicera ett arenaperspektiv, som betonar vikten av tvärvetenskap, diskuteras i avhandlingen det ekonomiska värdet av miljön för att sedan applicera andra metoder såsom emergy analys, stakeholder analys, kulturteori och riskanalys för att bredda och berika värderingen av miljön. / One of the most important issues in the world, both for present and future genera-tions, concerns natural resource management. With a growing global population and the threat of climate change, issues relating to natural resource management will grow in importance with time. One fundamental aspect of natural resource management is how people perceive and value the environment. The value that is ascribed to natural resources will be one of the determinants in the choices that people face in regards to their management. A wide range of approaches have been suggested to approach environmental values. This thesis focuses on analys-ing the assessment of environmental values under different circumstances and needs. This is done by exploring the ways various theories have and can be used to approach natural resource valuation in different wetland management situations in Kenya. In the developing world the value of natural resources can, theoreti-cally, be seen as even higher than in the developed world, due to poor peoples’ direct dependency on their natural resources and the ecosystem services and goods that they provide. The point of departure in this thesis is six wetland areas with different management strategies and with multiple users. It examines how local communities, governmental authorities, industries and tourists perceive the value of the wetlands. By applying an arena perspective, that emphasises the need of interdisciplinarity, this thesis discusses the economic value of the environment and applies other methods such as, emergy analysis, stakeholder analysis, cultural theory and risk analysis, to enrich the valuation of environment.

Interactions are formed and shaped differently from culture to culture. This thesis focuses on this phenomenon and in the first part deals with (from a theoretical view) the question, how the interplay between language-use and culture can be described. A cross-disciplinary approach within the scope of cross-cultural communication research is developed as is a semiotic concept, based on mainly linguistic, interactional and anthropological theories and methods. In order to describe different culture-specific interactional styles the semiotic field called embedding culture is outlined as an important resource for participants organizing talk-in-interactions. In the second part of this book the relevance of this approach is applied and tested. With the aid of various video recordings of ‘lunch-talks’ among colleagues at a restaurant in Sweden and Germany, this specific type of action and their cultural patterns are analyzed in order to describe cultural-specific styles in face-to-face-interaction. The methodological problem of recorded interaction is pointed out and the role of the camera highlighted. As the analyzed data is mainly based on interactions between men also gender-aspects are discussed. Furthermore, the scenario, time aspects and the customs and rituals of interactions at table are taken into account as relevant features of the embedding culture, all going into a culture-specific style of interaction. The results of the empirical study are, finally, correlated with other, not interaction-based analyses in the field of cross-cultural communication, and the specific national-cultural dimensions are critically discussed. / Interaktioner utformas och gestaltas olika från kultur till kultur. Avhandlingen fokuserar på denna aspekt och behandlar först ur ett teoretiskt perspektiv hur detta fenomen kan beskrivas. Med en tvärvetenskaplig ansats inom ramen av den s.k. interkulturella kommunikationsforskningen (cross-cultural communication) kombineras kulturanalytiska med lingvistiska och samtalsanalytiska teorier och metoder. Ett semiotiskt koncept utarbetas med hjälp av vilka olika kulturspecifika interaktionsstilar kan beskrivas. Det semiotiska fältet som koncipierats kallas för Einbettungskultur (’inbäddningskulturen’). I den andra delen används och prövas detta koncept. Med hjälp av ett flertal videoinspelade lunchsamtal i Sverige och Tyskland analyseras konkreta exempel på kommunikativ praxis och deras kulturella mönster i jämförbara interaktionssituationer. Det beskrivs hur den kulturspecifika interaktionsstilen vid lunchen bland svenska arbetskollegor kan skilja sig från det tyskspråkiga sättet att gestalta samma interaktionstyp. Inspelningssituationen problematiseras och kamerans roll i interaktionen diskuteras. Eftersom analyserna huvudsakligen baseras på samtal mellan män tas genusperspektivet upp. Vid sidan av själva samtalen analyseras även scenariot, tidsaspekten och ritualiseringen av interaktionen vid bordet som tre aspekter av inbäddningskulturen som tillsammans bidrar till en kulturspecifik interaktionsstil. Resultaten av den kulturella analysen som tar sin utgångspunkt i en konkret och jämförbar interaktionssituation i olika kulturer relateras avslutningsvis till andra, icke-interaktionsbaserade analyser inom den interkulturella kommunikationsforskningen och nationalkulturella beskrivningar problematiseras.