Universiẗat, Diss., 2004--Bielefeld.

Zugl.: Giessen, University, Diss., 2006.

Wirtschafts-Univ., Diss.--Wien, 2003.

Die Honorarberatung befindet sich überall in Europa auf dem Vormarsch. Sie ist eine von Regulierern geschätzte Alternative zur viel kritisierten Provisionsberatung. Im Widerspruch dazu verhalten sich Bankkunden zurückhaltend bis ablehnend. Dies wirft die Frage auf, worin die Ursachen liegen könnten. Mögliche Antworten werden auf Basis einer Choice-Based Conjoint-Analyse mit Kundenclusterung abgeleitet. Es zeigt sich, dass die Bankkunden gespalten sind. Eine kleine Gruppe von agilen, gut informierten, einkommensstarken Personen präferiert die Honorarberatung (6% aller Bankkunden). Währenddessen tendiert die große Masse der Kunden zur Provisionsberatung. Diese Masse zeichnet sich durch ein erstaunlich realistisches Bild von sich selbst aus. Sie hält sich für schlecht informiert und wenig erfahren, für unflexibel und nicht offen für Neues. Sie sucht ihr Heil in einem bedingungslosen Vertrauen zur Bank. Ein solches eröffnet Spielräume für opportunistisches Verhalten auch bei der Honorarberatung. Die Politik muss daher entweder die Honorarberatung regulatorisch gegen jede Art des Opportunismus absichern oder liberal agieren und Verstöße gegen den Vertrauensvorschuss ex post sanktionieren. / The transition to fee-based advisory is underway in Europe. The regulatory bodies consider this the preferred alternative in contrast to the commission-based agent approach. However, the same state of euphoria cannot be found among clients. Up until now, banking clients in Germany have been cautious, modest and reluctant. This prompts questions as to what could be the cause of such behaviour. Possible explanations can be found in a conjoint-analysis with client clustering. It can be shown that the behaviour of German clients in banking is divided. A small group of agile, well-informed individuals with high incomes prefers fee-based advisory services (6% of all clients). Meanwhile, the large majority of clients tend to prioritise the commission-based advisory service. Interestingly, this group is characterized by an astonishingly realistic picture of themselves. The clients consider themselves not properly informed, lacking experience, inflexible and not open for innovation. They seek salvation by granting unconditional trust to their banks. These clients cannot assess or judge if a new type of advisory method will offer any kind of advantage. If politics wants to promote the fee-based model it has to assure absolutely water-proof solutions, otherwise a resulting loss of confidence in case of misuse will be inevitable. Taking a more liberal approach, politics could leave several avenues open and instead sanction infringements of accredited trust.

Die Honorarberatung befindet sich überall in Europa auf dem Vormarsch. Sie ist eine von Regulierern geschätzte Alternative zur viel kritisierten Provisionsberatung. Im Widerspruch dazu verhalten sich Bankkunden zurückhaltend bis ablehnend. Dies wirft die Frage auf, worin die Ursachen liegen könnten. Mögliche Antworten werden auf Basis einer Choice-Based Conjoint-Analyse mit Kundenclusterung abgeleitet. Es zeigt sich, dass die Bankkunden gespalten sind. Eine kleine Gruppe von agilen, gut informierten, einkommensstarken Personen präferiert die Honorarberatung (6% aller Bankkunden). Währenddessen tendiert die große Masse der Kunden zur Provisionsberatung. Diese Masse zeichnet sich durch ein erstaunlich realistisches Bild von sich selbst aus. Sie hält sich für schlecht informiert und wenig erfahren, für unflexibel und nicht offen für Neues. Sie sucht ihr Heil in einem bedingungslosen Vertrauen zur Bank. Ein solches eröffnet Spielräume für opportunistisches Verhalten auch bei der Honorarberatung. Die Politik muss daher entweder die Honorarberatung regulatorisch gegen jede Art des Opportunismus absichern oder liberal agieren und Verstöße gegen den Vertrauensvorschuss ex post sanktionieren. / The transition to fee-based advisory is underway in Europe. The regulatory bodies consider this the preferred alternative in contrast to the commission-based agent approach. However, the same state of euphoria cannot be found among clients. Up until now, banking clients in Germany have been cautious, modest and reluctant. This prompts questions as to what could be the cause of such behaviour. Possible explanations can be found in a conjoint-analysis with client clustering. It can be shown that the behaviour of German clients in banking is divided. A small group of agile, well-informed individuals with high incomes prefers fee-based advisory services (6% of all clients). Meanwhile, the large majority of clients tend to prioritise the commission-based advisory service. Interestingly, this group is characterized by an astonishingly realistic picture of themselves. The clients consider themselves not properly informed, lacking experience, inflexible and not open for innovation. They seek salvation by granting unconditional trust to their banks. These clients cannot assess or judge if a new type of advisory method will offer any kind of advantage. If politics wants to promote the fee-based model it has to assure absolutely water-proof solutions, otherwise a resulting loss of confidence in case of misuse will be inevitable. Taking a more liberal approach, politics could leave several avenues open and instead sanction infringements of accredited trust.

I denna uppsats undersöks hur begreppet ”vi och dem” manifesteras i tre romaner med utgångspunkt i en samhällskontext. I studien används Franco Morettis (Elektronisk källa: 8.10.2012) analysmetod, ”distant reading”, vilket innebär att man bortser från detaljer och istället fokuserar på helheten. Syftet har således varit att belysa begreppet ”vi och dem” i romanerna Om jag kunde drömma (Meyer, 2005), Hungerspelen (Collins, 2008) samt Ett öga rött (Khemiri, 2003). I samspel med metoden ”distant reading” har även Illman och Nynäs (2005) tanke om att texter alltid läses och tolkas utifrån individers tidigare erfarenheter samt den omgivande kontexten varit till hjälp. Illman och Nynäs (2005) beskriver begreppen ”grupperingar”, ”fördom” och ”gränsöverskridande möten” som används i analyskapitlet. Dessa begrepp belyses sedan ur ett samhällsperspektiv med utgångspunkt i begreppet ”vi och dem” där en diskussion förs kopplat till tidigare forskning, romananalyserna och egna reflektioner. Resultatet åskådliggör att delar ur dessa romaner kan gestalta olika förhållanden där förutfattade meningar samt grupperingar av olika slag kan leda till fördom och hur dessa kan motverkas genom gränsöverskridande möten.

I kursplanen för Svenska B står att läsa att eleven ska ”ha tillägnat sig och ha kunskap om centrala svenska, nordiska och internationella verk och ha stiftat bekantskap med författarskap från olika tider och epoker” (Skolverket.se). Harold Bloom, författaren till Den västerländska kanon beskrev 1994 sin oro över vårt litterära förfall med orden ”Skuggorna blir allt längre i vårt aftonland och vi närmar oss det tredje årtusendet beredda på ytterligare mörker” (1994:28) Det finns med andra ord idag en motsättning mellan vad man som elev bör läsa och vad man som elev kanske vill läsa. Dilemmat tycks vara att många elevers uppfattning om en klassiker idag är ”tråkiga, svårlästa och föga inspirerande” (Bäcklund & Eriksson 2008:4).  I och med det senaste decenniets vampyrvåg har dock serier som Twilight och True Blood brutit ny mark hos ungdomar som tidigare inte hyst läsintresse. Lena Kjersén Edman startade en livlig debatt på DNs kultursidor hösten 2008 där hon anklagade Meyer för att vara bakåtsträvande i sin beskrivning av kärlekshistorien mellan de båda ungdomarna (DN, 080902). Däremot bode man kunna använda dagens populärlitteratur som ingångsport till äldre litteratur, även kallade klassiker. Idén med denna uppsats är således att avgöra hur Om jag kunde drömma förhåller sig till Dracula ur en litterär synpunkt, samt om man skulle kunna läsa Om jag kunde drömma med utgångspunkt i Dracula, för att på detta vis gå de elever som väljer Meyer framför Stoker till mötes. Som blivande lärare i grundskolans senare år och på gymnasiet, ämnar jag undersöka hur de båda verken förhåller sig till varandra ur tematisk synpunkt, för att möjligen kunna använda mig av detta material i min kommande undervisning.

Universiẗat, Diss.--Münster.

Fachhochschule, Diplomarbeit--Stuttgart, 2005.

Zugl.: Zürich, Univ., Diss., 2009