Date of seminar: 2009-05-28 Course: Mälardalens Högskola, EIK021, Bachelor thesis in Business and Information Systems, 15hp   Authors: Dan Carlsson and Erik Jones, Västerås Title: The significance of CRM-systems in the development of customer relationships Tutor: Marie Mörndal Keywords: Customer relationships, Relationship marketing, CRM, CRMsystem Problem: Throughout the years CRM has received increasingly amount of attention as a result of the technical development in the society.CRM has, during the last few years, become one of the most discussed subjects in the field of IT. However, there is an overconfidence on CRM-systems and that companies become better on handling and creating better customer relationships when implementing and using such a system. From this standpoint it’s important that companies understand the true meaning of CRM and it’s implications on the development of customer relationships. The essay is thus based on the following question: What significance does a CRM-system have on companies’ development of customer relationships?     Purpose: The purpose is to describe and analyze the significance of CRMsystems in companies’ development of customer relationships. Theory: The theoretical reasoning starts with describing and defining the term relationship, as relationships is a vital part in the relationship marketing. It continues with describing the implications of the term relationship marketing to offer a background and an understanding of the foundations of CRM and it’s purpose. Finally the terms CRM and CRM-systems are described to ascertain the significance of a CRM-system in the development of customer relationships. Method: The essay is based on a deductive approach and the structure of the essay is 90 % theory and 10 % empirics where the empirical material functions as a practical feature to the theoretical reasoning. The empirical investigation is of a qualitative nature and has been carried out on ABB.   Findings: CRM-systems probably have a relatively small significance in the development of customer relationships. What’s important is that companies have an all-embracing relationship philosophy within their organization with developed CRM-strategies. Considering this, CRM-systems can still be of much use in the handling of data and information in the specific customer relation.The essay is based on a deductive approach and the structure of the essay is 90 % theory and 10 % empirics where the empirical material functions as a practical feature to the theoretical reasoning. The empirical investigation is of a qualitative nature and has been carried out on ABB.The theoretical reasoning starts with describing and defining the term relationship, as relationships is a vital part in the relationship marketing. It continues with describing the implications of the term relationship marketing to offer a background and an understanding of the foundations of CRM and it’s purpose. Finally the terms CRM and CRM-systems are described to ascertain the significance of a CRM-system in the development of customer relationships.

This is a qualitative study about small auditing firms and their customer relationships with SMEs. It contains a total of eight interviews, two with audit firms and six with SME’s. The purpose of the study is to understand how small audit firms manage their customer relationships and if it exist any expectation gaps between the audit firm and the SME. One of the conclusions is that trust is fundamental and gets stronger over time; it is also linked with the personal relationship between the business owner and the auditor/accountant.

Sedan år 1970 har det forskats mycket om relationsbaserad marknadsföringsstrategi som ett substitut för det transaktionsbaserade perspektivet som länge har dominerat marknadsföringen. Nyttan med en relationsbaserad strategi är att den sätter kunden i fokus och arbetar för att behålla de befintliga relationerna istället för att enbart fokusera på det utbyte som sker mellan kund och företag och att skaffa nya kunder. Då fjällturismen i Sverige förväntas öka de kommande åren och det satsas stort på svensk besöksnäring är det intressant att undersöka om mindre svenska fjällhotell ser till detta skifte och arbetar för att bevara sina befintliga relationer. För mindre fjällhotell finns utmaningar som större hotell inte har i samma utsträckning, till exempel mindre resurser till utvecklade datasystem som kan stödja uppmärksammandet av stamgäster samt säsongsbetoningen som kan leda till ökad personalomsättning.   Den teoretiska referensramen ligger inom relations- och tjänstemarknadsföring med The gaps model of service quality som utgångspunkt för att kartlägga strategier och utmaningar som hotellen uttrycker sig ha. Studien har genom en kvalitativ metod undersökt Hur mindre svenska fjällhotell arbetar med att uppmärksamma stamgäster. Specifikt studeras, enligt Grönroos (2008) definition på relationsmarknadsföring, de olika faser som innebär att Identifiera, bibehålla och utveckla relationen. 10 intervjuer med respondenter från Dalafjällen till Lapplandsfjällen visar att mindre svenska fjällhotell är måna om sina stamgäster och ser ett värde i dem utöver enbart ekonomiska vinster. Hotellens definition av stamgäster är generellt vag, vilket gör det svårt för både personalen och gästerna att identifiera relationen, vilket påverkar bibehållandet och utvecklingen av relationen. Bibehållande av relationen sker till stor del “på känn” utan uttalade rutiner och standarder för hur uppmärksammandet ska göras. Det innebär en risk för att stamgästerna inte får tjänsten levererad enhetligt utefter deras förväntningar. Dock finns det en utbredd medvetenhet om stamgästernas förväntningar.   En av de mest påtagliga utmaningar som identifierades ligger i tjänsteutförandets heterogenitet, vilket rutiner till viss del kan vara lösningen på. Det lyfts även fram etiska aspekter som diskuteras utifrån personuppgiftslagen och möjlig diskriminering. Det framkommer att det generellt finns brister i tjänsteprocessen som kan åtgärdas för att utveckla relationen. Därav avslutas studien med rekommendationer som kan bidra till ett mer strukturerat arbetssätt för att gynna uppmärksammandet av stamgäster hos mindre svenska fjällhotell. Studiens bidrag kan även generaliseras till andra mindre hotell och tjänsteverksamheter.

Syftet med studien är att utforska hur relationsbyggandet präglas av de olika köpkanaler som existerar i dagens virtuella och traditionella handelsmiljö, samt undersöka hur relationen mellan kund och företag påverkas av en integration mellan kanalerna. Vidare vill vi klargöra och analysera huruvida servicelandskapet kan främja förhållandet. De två forskningsfrågor som formulerats i samband med syftet lyder: Hur särskiljer sig relationsbyggandet som sker mellan konsument och företag, inom e-handel och fysisk butik? Vilken inverkan har användandet av omnihandel på relationsskapandet? Studien har genomförts via ett kvalitativt tillvägagångssätt där semistrukturerade intervjuer använts för insamlandet av det empiriska materialet. Totalt intervjuades sju stycken personer som arbetar inom utvalt forskningsområde. Vidare har studien utförts genom en abduktiv ansats, där vi under processen anpassat den data som samlats in. Genom studien har vi funnit tendenser som visar på att omnihandel går mot att bli en överlevnadsfaktor. Vi kan se stora skillnader gällande hur en relation skapas i de olika handelskanalerna och kommit till insikt att omnihandel han hjälpa till att utjämna skillnaderna. Vidare har vi funnit att servicelandskapet har en stor betydelse för relationsskapandet och är under utveckling. Samspelet mellan det virtuella och traditionella servicelandskapet blir allt viktigare.

Titel: #relationship - En kvalitativ studie om småföretagares relationsbyggande på Instagram Datum: 2019-05-20 Nivå: Kandidatuppsats inom företagsekonomi, 15 hp Författare: Hedda Liljegren och Madeleine Lindgren Handledare: Navid Ghannad Examinator: Svante Andersson Nyckelord: Relationsmarknadsföring, Instagram, småföretagare, kundrelationer För småföretagare med begränsade resurser kan det, i takt med att digitaliseringen och sociala medier ökar, vara svårt att nå ut med den marknadsföring man önskar och det redan tuffa marknadsklimatet blir ännu tuffare. Den tidigare bristfälliga forskningen leder oss in på syftet “att undersöka och bidra med förståelse kring vilka aspekter som är viktiga för små företag, vars primära säljkanaler är fysiska butiker, för att kunna bygga relationer till befintliga och potentiella kunder via organiska inlägg på Instagram”. Teorier som berör Instagram som marknadsföringsverktyg, relationsmarknadsföring, beslutsnivåer och storytelling förklaras för att ge förståelse för ämnet. Genom en kvalitativ undersökningsmetod genomfördes sedan öppna, individuella intervjuer med tre företag med syftet att studera hur mindre företag arbetar på Instagram för att skapa relationer med sina följare. Det gjordes även observationer av respektive företags Instagramkonto för att triangulera informationen och stärka reliabiliteten. Den primära datan har analyserats genom både inomfalls- och mellanfallsanalys och även kopplats samman med den teoretiska referensramen. Studien har identifierat faktorer på respektive beslutsnivå som kan vara av vikt för småföretagare vid relationsbyggande på Instagram. Dessa faktorer är strategi för content, uppföljning och interaktion.

<p>Relationskapandet är essentiellt inom bankbranschen. Detta för att skapa en god förutsättning för en framgångsrik verksamhet. Dock kan kundrelationer leda till ett kundavhopp av olika orsaker. Vidare väcker detta intressanta frågor till huruvida svenska banker arbetar vid uppföljning av kundavhopp.</p><p>Syftet är att undersöka hur Swedbanks kontor i Västerås city arbetar med uppföljning av kundavhopp inom den privata sektorn. </p><p>Denna uppsats har utgått ifrån en kvalitativ studie där ett flertal intervjuer har utförts på Swedbanks kontor i Västerås samt Swedbanks huvudkontor i Stockholm. I studien har vetenskapliga aspekter använts inom ämnesområdet som har tagits fram utifrån en litteratursökning. Vidare har en analys att utförts utifrån de empiriska och teoretiska utgångspunkterna, detta för att redogöra studiens syfte. </p>

<p>Fler och fler människor får tillgång till Internet och antalet Internetbanksanvändare ökar ständigt. Internet möjliggör en ny miljö för bankärenden som kan utnyttjas för att utveckla nya erbjudanden. När bankkunderna börjar utföra sina bankärenden via Internetbanken förändras bankernas sätt att kommunicera med kunden. Om tekniken används på rätt sätt förbättras företagets möjlighet att behålla kunder. Det finns dock en osäkerhet hos vissa kunder att använda Internetbanken och högre krav ställs på kunden att kunna utnyttja den nya tekniken.</p><p>Idag finns banker som erbjuder sina tjänster via både bankkontor och Internetbank, men även banker som enbart driver sin verksamhet genom Internetbank. I denna uppsats undersöks banker som har såväl bankkontor som tjänster genom Internetbank. Vi har valt att undersöka kundrelationen ur ett bankperspektiv för att beskriva hur banken har agerat efter införande av Internetbank. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur Internetbanken har bidragit till att utveckla bankers erbjudande och analysera hur kundrelationerna har påverkats. Uppsatsen har genomförts genom att utföra kvalitativa intervjuer med bankpersonal som har erfarenhet och kunskap om kundrelationer och Internetbanken. Intervjuer har även gjorts på de olika bankernas kundtjänst för få en bättre uppfattning om hur kundtjänst och kassa har påverkats. Vi har valt att undersöka Nordea, SEB och Västmanlands Provinsbank. Samtliga banker är belägna i Västerås.</p><p>Resultatet av uppsatsen är att kommunikationen mellan kunden och banken har påverkats genom införandet av Internetbanken. Tidigare var mötet mellan kund och bankpersonal vanligare. Nu satsar bankerna på kundrådgivningsmöten där de har för avsikt att bygga upp ett förtroende för kunden genom god service. Internetbanken har även medfört att kunderna till stor del kan uträtta många bankärenden själva, vilket gör att kunderna mer sällan behöver besöka sitt lokala kontor.</p>

<p><strong>Syfte</strong></p><p>Syftet med detta arbete är att få en inblick i hur banktjänstemännen skapar och bibehåller förtroende i sina kundrelationer när de förmedlar bankens tjänster och produkter.</p><p> </p><p><strong>Metod</strong></p><p>Vi har använt oss utav en kvalitativ och deduktiv metod. Vi har intervjuat fyra rådgivare på två banker, Handelsbanken och Swedbank. I intervjuerna har vi använt oss av ett ostrukturerat tillvägagångssätt där vi haft förutbestämda frågor utifrån våra teman. Vi anser att denna metod ger oss en bättre bild av verkligheten än vad enkäter gör. Enkäter skulle ha svårt att kunna skildra interaktionen mellan människor. </p><p><strong> </strong></p><p><strong>Analys</strong></p><p>Vi har anpassat den modell arbetet utgår ifrån till att passa in i våra respondenters vardag. Den omgjorda modellen visar då på hur god etik, kundfokusering, låg säljfokusering och långvariga relationer hör ihop och skapar förtroende. Detta mynnar sedan ut i hur nöjd kunden är med relationen till sin rådgivare.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Slutsats</strong></p><p>Vi har kommit fram till att goda relationer människor emellan är av stor vikt för att förtroende ska kunna skapas och bibehållas. Vi har även märkt av att det inte är några större skillnader på förtroendet mellan rådgivare och kund och förtroendet i övriga relationer. Förtroende skapas av sunt förnuft om hur man ska bete sig mot andra människor.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Förslag till fortsatta studier</strong></p><p>Vi tycker det skulle vara intressant att se hur kunderna upplever relationen till sin rådgivare. Med andra ord att vända på den här studien från att se hur rådgivarna arbetar med förtroende till att se hur kunderna uppfattar relationen. Detta för att se om historierna skiljer sig åt.</p><p> </p>

<p>Dagens kund har ett större behov av att konsumera upplevelser än tidigare. Detta leder till att antalet upplevelseföretag ökar. Upplevelser kan ge kunden ett värde som bidrar till en högre konkurrensfaktor för företaget än om de enbart konkurrerar med kvalitet och pris. Fastän upplevelseföretag kan ge ett unikt värde till kunden är det viktigt att de även fokuserar på relationsmarknadsföring i sin marknadsstrategi. Det innebär att det skall finnas en ömsesidighet i relationen mellan företaget och kunden.</p><p>Denna studie går ut på att undersöka hur mycket upplevelseföretag som ständigt vill öka sina marknadsandelar arbetar med att skapa långvariga relationer med sina kunder. För att bygga upp långvariga relationer är det viktigt att företaget bland annat har ett bra system för att rätta till felaktigheter och en utarbetad kunddatabas.</p><p>Vi har valt att göra en fallstudie av Birka Cruises AB och dess nya upplevelsefartyg Birka Paradise. Studien är gjord med en kvalitativ ansats ur ett företagsperspektiv. Det vetenskapliga förhållningssättet är deduktivt eftersom vi utgår från tre teorier och en hypotes som sedan testas i verkligheten Den empiriska undersökningen bygger på tre intervjuer med icke-standardiserade frågeformulär. Dessa intervjuer ligger till grund för vår analys och slutsats.</p><p>Resultatet visar att Birka Cruises arbetar relationsinriktat med kunder som själva tagit initiativ till att ingå ett medlemskap i företagets kundklubb, Club Birka. Dessa kunder finns med i en kunddatabas där personliga uppgifter sparas. Denna information kan användas för att skicka ut aktuella och personliga erbjudanden till kunderna. På detta sätt försöker företaget skapa långvariga relationer med sina kunder. De kunder som dock inte själva tar initiativ till ett medlemskap ses mer som en allmän publik och företaget gör inget för att starta en relation.</p>

Syftet med studien är att ta reda på vilka relationsskapande och byggande åtgärder som vidtas för att förstärka ett tjänsteföretags varumärke. Vi vill även jämföra Taxi Stockholms varumärkes identitet med kundernas associationer för att se om deras kärnvärden har erhållit en plats i deras mentala karta.