Det här är en kvalitativ studie med syftet att utveckla kunskap om hur elevers tidigare erfarenheter och upplevelser kan ha betydelse för hur de förstår vattenkraftens effekter på ekosystemtjänster. För att uppfylla syftet har frågeställningarna: vilka kunskapsdimensioner kommer till uttryck i elevers samtal om vattenkraftens effekter på ekosystemtjänster och vad grundar sig kunskapen i besvarats. Deltagarna i studien var 16 elever i årskurs fem och sex på en sameskola och två kommunala grundskolor i norra Sverige. Genomförandet av studien skedde i form av gruppintervjuer, som spelades in, med två till fyra elever i varje grupp. Resultatet visade att eleverna uttryckte fyra olika dimensioner av kunskap: förmågan att benämna, förmågan att förklara, förmågan att analysera, kritisera och tillämpa samt proceduriell kunskap. Kunskaperna som eleverna uttryckte grundade sig i: egna erfarenheter och upplevelser, återberättande och skolan. Sammanfattningsvis visade studien att förmågan att förklara och förmågan att analysera, kritisera och tillämpa ofta grundade sig i elevernas egna erfarenheter och det som de hade fått återberättat för sig och att kunskaper ska analyseras som en helhet.

I det här examensarbetet har jag valt att undersöka undervisningsmetoden "Grej of the Day" (GOTD) inom ramen för samhällsorienterande ämnen, SO, med fokus på mellanstadiet. Syftet med studien är att undersöka vilka kunskapsdimensioner i SO som lärare talar om när de talar om metoden GOTD. Studiens syfte besvaras med kvalitativ metod i form av intervjuer. Åtta lärare (främst på mellanstadiet) intervjuas om varför de använder metoden GOTD, vad de undervisar om och vilken typ av kunskap de menar att eleverna utvecklar inom ämnet SO. Det empiriska materialet analyseras med utgångspunkt i ett par olika teoretiska ramverk. Resultatet visar att lärarna är mycket positiva till metoden av olika skäl. De menar bland annat att eleverna utvecklar olika typer av kunskaper, inte bara inom SO. GOTD används till stor del ämnesövergripande i undervisningen. Lärarna uttrycker att eleverna utvecklar kunskaper om fakta och begrepp, något som i studien benämns som kunskaper av första ordningen. De menar också att eleverna tränar förmågor, kunskaper av andra ordningen; disciplinära och interdisciplinära. I studien konstateras även att den kunskap som eleverna utvecklar skulle kunna ses kraftfull kunskap. Lärarna talar alltså om olika kunskapsdimensioner eller olika typer av kunskap när de talar om GOTD; dels kunskaper av första och andra ordningen men möjligtvis också kraftfull kunskap (powerful knowledge). / <p>SO</p>

Teman och analysmetoder som genomsyrar denna studie är läroplanskoder och Blooms reviderade taxonomi. Dessa utgör också den här studiens teori och förklaringsmodeller. Begreppet läroplanskod avser ett samlingsnamn för en uppsättning principer bestående av urval, organisation och förmedlingsform av skolans undervisning (Linde, 2021, s. 42). Därigenom har alla läroplaner en läroplanskod som de utformas utifrån. Blooms reviderade taxonomi är ett sätt att tolka kunskapskrav på, genom att rangordna dem utifrån olika nivåer av kognitiva processer och kunskapsdimensioner. Analysmetoden består av en kvalitativ ansats med inriktning mot naturorienterande ämnena: biologi, fysik, kemi och teknik samt de samhällsorienterade ämnena: religion, geografi, samhällskunskap och historia utifrån två svenska läroplaner och två åländska läroplaner. För Sveriges del fokuserar studien på följande läroplaner: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11, 2011) och Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 22, 2022). För Ålands del fokuserar studien på följande läroplaner: Landskapet Ålands Läroplan för grundskolan (ÅLp 96, reviderad 2015) och Ålands läroplan för grundskolan (ÅLp 21, 2021). I och med PISA:s sjunkande kunskapsresultat inom Europa är det av intresse för den här studentuppsatsen att analysera om och hur kunskapskraven från de ovannämnda läroplanerna har förändrats över tid.    Den här studentuppsatsen lyfter forskning om bedömning utifrån kunskapskrav, läroplanskoder och Blooms reviderade taxonomi. Resultatet från studiens kvalitativa innehållsanalys presenteras utifrån en tematisk framställning och en kronologisk ordning. Sveriges resultat presenteras först och följs sedan av Ålands resultat, analysen avslutas med en jämförelse emellan länderna emellan. Studiens syfte är att undersöka likheter och skillnader mellan Sveriges och Ålands kunskapskrav för grundskoleelever upp till årskurs 4 i kursämnena NO och SO, vilket synliggörs genom Blooms reviderade taxonomi. Studiens första forskningsfråga undersöker vilka olika nivåer av kognitiva processer och kunskaps dimensioner genom användningen av Blooms reviderade taxonomi som uttrycks i de svenska- och åländska kunskapskraven för grundskoleelever upp till årskurs 4 i ämnena NO och SO, samt hur det förändras över tid under åren 2011 till 2022. Den här studiens andra forskningsfråga berör likheter och skillnader mellan Sveriges och Ålands kunskapskrav för grundskoleelever upp till och med årskurs 4 inom ämnena NO och SO samt hur de förändras under åren 2011 till och med 2022.   Den här studiens resultat visar genom användningen av Blooms reviderade taxonomi att Sveriges och Ålands kunskapskrav i läroplanerna har förändrats över tid.  Antalet kunskapskrav har ökat i Ålands läroplaner mellan åren 2011–2022, samtidigt som antalet kunskapskrav i Sveriges läroplaner har minskat. I den svenska läroplanen, Lgr 22, var kunskapskraven mer jämt utspridda över kodningsschemat baserat på Blooms reviderade taxonomi jämfört med resten av de undersökta läroplanerna. Den åländska läroplanen, ÅLp 21, visade sig dessutom ha en större andel kunskapskrav i de mer komplexa kunskapsnivåerna av Blooms reviderade taxonomi jämfört med den tidigare åländska läroplanen (ÅLp 96, 2015). Utöver den här studentuppsatsens slutsatser gjordes även en iakttagelse att Sveriges kunskapskrav har gått från att vara mer strikt formulerade till att bli mer öppna för tolkning, samtidigt som vi lade märke till att Ålands kunskapskrav i läroplanerna har gått från att vara mer öppna mot att bli mer tydliga och strukturerade i de nya formuleringarna.

Föreliggande studie analyserar muntliga aktiviteter i elevböckerna och lärarhandledningarna tillhörande läromedlet ABC-klubben. Läromedlet analyseras utifrån ett kognitivt perspektiv med hjälp av Blooms reviderade taxonomi, vilket även utgör studiens teoretiska referensram. Taxonomin synliggör vilka kognitiva processer och kunskapsdimensioner aktiviteterna erbjuder eleverna att nå. Resultatet av analysen jämförs med lärarnas uppfattning om de muntliga aktiviteterna som läromedlet erbjuder. Det granskade läromedlet valdes ut efter att verksamma lärare på lågstadiet besvarat en enkät om vilket läromedel de använder i svenskundervisningen. Enkäten innehöll också frågor där lärarna bland annat svarade på i vilken utsträckning de anser att läromedlet bidrar till elevernas utveckling av de muntliga förmågorna. Resultatet av läromedelsanalysen visar att antalet muntliga aktiviteter är begränsade. Det visar också att aktiviteterna inte erbjuder eleverna att utveckla den högsta nivån av kunskapsdimensioner och i endast en liten utsträckning den högsta nivån av kognitiva processer. Lärarna upplever dock att läromedlet bidrar till att eleverna utvecklar förmågorna att tala, lyssna och samtala. Studiens slutsats är att eleverna borde få fler möjligheter att nå högre kognitiva processer och kunskapsdimensioner gällande muntlighet. Det kräver att muntliga aktiviteter får större plats i läromedlet.