Bakgrund: Ur ett historiskt perspektiv har det inom intensivvård skett stora förändringar över tid. I och med denna utveckling har patienter idag bättre förutsättningar till överlevnad och fortsatt liv. Detta medför dock att det i högre grad uppstår etiska frågor på intensivvårdsavdelningarna vilka berör livsuppehållande behandling, medicinsk meningslös behandling, att bibehålla patientens autonomi samt omvårdnad i livets slutskede. Syfte: Syftet med studien var att få ökad förståelse för intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av etiskt svåra situationer som kan uppstå när intensivvård för svårt sjuka patienter inte är kurativ. Metod: En kvalitativ intervjustudie med ett ändamålsenligt urval genomfördes. Inklusionskriterierna var specialistsjuksköterskeexamen samt minst två års erfarenhet av intensivvård. Data bearbetades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ett tema och tre kategorier formades utifrån data som insamlats. Tema: En vilja att göra gott, men vad är det? Kategorier: Att ha tillgång till avancerad vård löser inte alla problem. Att vara den som verkställer åtgärder som man inte alltid förstår eller samtycker med. Att bemöta närstående är en viktig men komplicerad del av vårdandet. Det funna resultatet visade på svårigheter som intensivvårdssjuksköterskorna stötte på i den högspecialiserade vården som är inriktad på att upprätthålla vitala funktioner hos patienter samt att rädda liv. Svårigheter uppstod när de förstod att patientens liv inte skulle gå att räddas, i mötet med närstående och i samspelet med läkarna samt intensivvårdssjuksköterskans egna känslor kring handlingar och fenomen. Konklusion: Intensivvårdssjuksköterskorna upplever att etik ofta stå tillbaka till förmån för att rädda livet på patienten. De medicinska perspektiven är högst rankade på intensivvårdsavdelningen, detta trots att de etiskt svåra situationerna ständigt är närvarande. I de mest krävande patientmötena underlättar det för intensivvårdssjuksköterskan att hen är väl förankrad i besluten som har tagits, förstår beslutet samt känner förtroende för och har uppbackning av läkaren. Även det kollegiala samspelet med andra yrkesgrupper kan stödja intensivvårdssjuksköterskan i de etiskt svåra situationerna.

Bakgrund: När en patient får en diagnos eller sjukdom kan vården vara inriktad på kurativ eller palliativ vård eller både och. Vård med kurativ inriktning syftar till att bota sjukdom medan palliativ vård syftar till att lindra den. Att vårda i transitionen kan vara komplext för sjuksköterskan vars uppgift är att stödja patienten genom hälsorelaterade transitioner. För att kunna göra det krävs en förtroendefull relation mellan patient och sjuksköterska samt tydliga riktlinjer för sjuksköterskan att förhålla sig till. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter i övergången från kurativ till palliativ vård. Metod: Metoden som använts är en litteraturöversikt som syftar till att skapa en överblick över det valda kunskapsområdet. Resultatet har författarna baserat på elva vetenskapliga artiklar varav 10 var kvalitativa och en var kvantitativ. Artiklarna söktes fram i databaserna Cinahl Complete, Pubmed och Medline. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre huvudteman med tillkommande subteman. Huvudteman; Sjuksköterskan i transitionen, Sjuksköterskans förutsättningar att vårda i transitionen och Vårdmiljöns betydelse i transitionen. Diskussion: Utifrån Meleis transitionsteori diskuterade författarna resultatet som var relaterat till sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i övergången från kurativ till palliativ vård på vårdavdelningar. Konsensusbegreppet miljö diskuteras även av författarna i resultatdiskussionen utifrån inre och yttre miljöomständigheter. / Background: When a patient's gets a diagnosis or a disease healthcare can be orientedon palliative or curative care. Curative aims to to cure disease, whilstpalliative care aims to alleviate. To care in the transition can be complexfor the nurse who’s aim is to support the patient through health relatedtransitions. That requires a trustful relationship between the patient andthe nurse and that the nurse has clear guidelines during the transition torelate to. To do so requires a relationship of trust between the patient andthe nurse, as well as clear guidelines for the nurse to relate to during thetransition. Aim: The aim was to highlight nurses´ experiences trough the transition fromcurative to palliative care. Method: The method was a literature review that aims to create an overview of thechosen field of knowledge. The authors created the result based on elevenscientific articles, ten were qualitative and one of them were qualitative.The articles were sought out in the databases Cinahl Complete, Pubmedand Medline. Results: The results were presented in three main themes with four additionalsubthemes. The main themes; The nurse in the transition, The nurseability to care in the transition and The meaning of the caringenvironment in the transition. Discussion: The authors have discussed the result from Meleis transitions theorywhich is related to nurse’s experiences from caring for patients in thetransition from curative to palliative care. The consensus definition ofenvironment is discussed in the result from internal and external carecircumstances.

Det existentiella lidandet återfinns i samband med frågor som rör människans frihet, tillvarons mening, känslor av ensamhet och isolering i livssituationen samt i mötet med döden. Dessa frågor är universellt mänskliga och uppträder därför oavsett människans bekännande till eller avståndstagande från andlighet eller religiositet. Syftet med denna litteraturstudie var dels att beskriva hur det existentiella lidandet tar sig uttryck hos cancerpatienter i kurativ vård men också att beskriva sjuksköterskors bemötanden gentemot dessa patienter och de möten som uppstår mellan patienter och sjuksköterskor. De resultat som framkom av studien visade på att det existentiella lidandet karaktäriseras av förändringar och är en stor del av det totala lidande som cancerpatienter utstår. Samtidigt är emellertid sjuksköterskor, till följd av rädsla och okunskap, i många fall oförmögna att möta de förväntningar och behov som patienterna har. Den teoretiska referensram som använts utgörs av valda delar av Katie Erikssons omvårdnadsteori. / The existential suffering is found in relation to questions about human freedom, meaning of existence, feelings of loneliness and isolation in life and encountering death. These questions are of a universal human character and are therefore to appear irrespective of human confession to or dissociation from spirituality or religiosity. The aim of this review was partly to describe the existential suffering in cancer patients in curative care, partly to describe nurses´ treatments to these patients and the encounters that arise between patients and nurses. The findings emerging in the study revealed that the existential suffering is characterized by changes and is a great part of the total suffering that cancer patients endure. At the same time are nurses, as a result of fear and ignorance, in many cases unable to encounter the patients´ experiences and needs. The theoretical framework used, consist of selected parts of Katie Eriksson´s nursing theory.