<p>Sammanfattning:</p><p>Tidigare studier som gjorts om ungdomar och fritidsaktiviteter har ofta fokuserat på specifika aktiviteter som fysiska sporter. Inom arbetsterapi är aktivitet ett centralt begrepp som består av olika komponenter och vi ville därför göra en studie med ett bredare perspektiv på fritidsaktiviteter. Syftet med denna studie var att beskriva hur ungdomar i Spånga-Tensta stadsdel upplever betydelsen av fritidsaktiviteter och hur dessa påverkar deras vardagsliv. Fokusgruppsintervjuer är en form av kvalitativ datainsamlingsmetod som användes för att svara på syftet. Intervjuerna utfördes på två fritidsgårdar med ungdomar mellan 14-21 år. Resultatet visar att ungdomarna upplever betydelsen av att ha fritidsaktiviteter som positivt och konsekvenserna av att inte ha några som negativt. Aspekter som berörs av fritidsaktiviteter är enligt ungdomarna social betydelse, rutiner, kultur och framtid.</p><p>Resultatet visar att fritidsaktiviteter inte bara har en påverkan på deras vardagsliv utan också på deras framtid.</p><p>Sökord: Fritidsaktivitet, ungdomar, kvalitativ forskning, intervju</p>

Sammanfattning: Tidigare studier som gjorts om ungdomar och fritidsaktiviteter har ofta fokuserat på specifika aktiviteter som fysiska sporter. Inom arbetsterapi är aktivitet ett centralt begrepp som består av olika komponenter och vi ville därför göra en studie med ett bredare perspektiv på fritidsaktiviteter. Syftet med denna studie var att beskriva hur ungdomar i Spånga-Tensta stadsdel upplever betydelsen av fritidsaktiviteter och hur dessa påverkar deras vardagsliv. Fokusgruppsintervjuer är en form av kvalitativ datainsamlingsmetod som användes för att svara på syftet. Intervjuerna utfördes på två fritidsgårdar med ungdomar mellan 14-21 år. Resultatet visar att ungdomarna upplever betydelsen av att ha fritidsaktiviteter som positivt och konsekvenserna av att inte ha några som negativt. Aspekter som berörs av fritidsaktiviteter är enligt ungdomarna social betydelse, rutiner, kultur och framtid. Resultatet visar att fritidsaktiviteter inte bara har en påverkan på deras vardagsliv utan också på deras framtid. Sökord: Fritidsaktivitet, ungdomar, kvalitativ forskning, intervju

Hjärtsvikt är ett betydande problem för en stor del av den äldre befolkningen. Den dåliga prognosen och de fysiska symtom som tillståndet för med sig påverkar i hög grad de äldres livssituation. Syftet med föreliggande litteraturöversikt var att belysa upplevelser i samband med hjärtsvikt hos äldre personer över 65 år. Studien baserades på 13 kvalitativa vetenskapliga artiklar som hittades via sökningar i databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed. Analysförfarandet skedde med hjälp av kvalitativ innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren Graneheims (2008) beskrivna metod. I resultatet framkom att den fysiska kapaciteten hos äldre personer försämrades märkbart till följd av hjärtsvikt. Den fysiska begränsningen ledde till upplevelser av trötthet, psykosociala förluster, främst i form av rollförlust, känslor av ensamhet samt en inverkan på livskvaliteten. Det sociala stödet hade stor betydelse för de äldres förmåga till anpassning och coping. Brist på information i kontakten med sjukvården skapade känslor av osäkerhet. Sjuksköterskans förmåga att uppmärksamma patientens förmedlade upplevelser, samt riktade insatser som stärker patientens sociala stöd är nödvändiga faktorer för att förbättra hjärtsviktspatientens välbefinnande.

Bakgrund: Förr var tron att demens tillhörde det normala åldrandet men idag har kunskapen om demenssjukdomars orsak ökat. Antalet dementa i Sverige kunde år 2005 uppskattas till ca 142 200 varav 45 procent beräknades bo i särskilt boende. Syfte: Syftet med studien var att belysa vårdpersonalens erfarenheter i arbetet med dementa personer på vårdhem. Metod: Litteraturstudien baserades på en innehållsanalys från innehållet i nio vetenskapliga artiklar. Litteraturen som inkluderades i resultatet söktes i databaserna PubMed och Cinahl samt genom manuell sökning. Alla inkluderade artiklar genomgick en vetenskaplig bedömning. Resultat: Vårdpersonalen upplevde fina stunder med de dementa och betydelsen av fysisk kontakt var stor. Vårdpersonalen tog upp ämnet stöd och då främst bristen på stöd i flera olika sammanhang. Vidare diskuterade personalen bristen på kunskap och behovet av utbildning samt handledning. Vårdpersonalen uttryckte ett behov av uppskattning och diskuterade svåra omvårdnadssituationer där integritetsbevarandet hade en central roll. Organisationens och ledningens betydelse samt bristen på resurser och behovet av kvalitetsutveckling var andra erfarenheter som personalen tog upp. Diskussion: I diskussionen lyfts sjuksköterskan ut ur begreppet vårdpersonal och resultatets huvuddelar diskuteras utifrån sjuksköterskans ansvarsområden. Slutsatser: Vårdpersonalen behöver få bättre erkännande för sitt omvårdnadsarbete med de dementa och sjuksköterskan bör inta en större ledarroll.

Normaltryckshydrocefalus (NPH) är ett sjukdomstillstånd där patienten får förstorade ventriklar. Detta leder till symtom som gångrubbningar, kognitivanedsättningar samt inkontinens. På åtta universitetssjukhus i Sverige görs utredningar av personermed misstänkt NPH, men det är endast på sex av dessa sjukhus som arbetsterapeuterna deltar i utredningarna. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters uppfattning om sin egen medverkan vid utredning av personer med misstänkt normaltryckshydrocefalus. Metod: För att samla in data gjordes telefonintervjuer med öppna riktade frågor, till hjälp använde sig författarna av en intervjuguide. Analys av data gjordes genom kvalitativ innehållsanalys. Deltagande: Sex arbetsterapeuter deltog i studien, de jobbade alla med utredningar av normaltryckshydrocefalus. Arbetsterapeuternas främsta uppgift i utredningen är att bedöma den kognitiva förmågan och aktivitetsförmågan hos patienterna. Resultat: Analysen resulterade i tre övergripande teman och nio kategorier. Temana som framkom var: Arbetsterapeuter är viktiga i utredningen, andra skulle kunna göra samma bedömningar samt utvecklingsmöjligheter. Resultatet visade på att de flesta arbetsterapeuter ansåg sin medverkan iutredningen som viktig. Arbetsterapeuter kan genom sin kunskap och erfarenhet koppla de kognitiva nedsättningarna till aktivitetsförmåga. Det är viktigt att utreda aktivitetsförmågan för att veta huruvida symtomen av NPH påverkar individens vardag inför ställningstagande av operation, men arbetsterapeuten är också den som kan se om patienten är i behov av vidare åtgärder. Många avbedömningarna som arbetsterapeuten gör idag är neuropsykologiska och de flesta deltagarna anser att de kognitiva bedömningarna skulle kunna göras av någon annan, men att man då missar de specifikt arbetsterapeutiska delarna och dessa är viktiga att få med. Dock anser de flesta deltagarna att arbetsterapeutens del, främst bedömningarna, behöver utvecklas. Det behöver bli mer strukturerade bedömningar med inriktning på aktivitet samt göras ADL-bedömningar i observation. Även de kognitiva bedömningarna behöver i vissa fall ses över för att de ska ringa in de kognitivaproblemen på ett bra sätt.

Fibromyalgi är en "osynlig" och kronisk sjukdom med många och varierande symtom som t.ex. värk och trötthet. Sjukdomen är vanligast hos kvinnor och har en stor inverkan på livssituationen. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka hur kvinnor beskriver sina erfarenheter av att leva med fibromyalgi. Studien baserades på 14 kvalitativa vetenskapliga artiklar som hittades i databaserna PubMed, Cinahl och PsykInfo. Analysen utfördes med inspiration av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom att kvinnornas liv förändrades markant av sjukdomen. De beskrev en känsla av förlust av sitt gamla liv och sociala kontakter. Kvinnorna möttes ofta av oförståelse av omgivningen och sjukvården vilket upplevdes som kränkande. Stödet från familj och vänner var väldigt betydelsefullt för kvinnorna. Att bli trodd och lyssnad på utgör en bra grund för dessa i arbetet med att leva ett liv med fibromyalgi. Sjuksköterskan har en viktig roll när det gäller att stärka kvinnornas självkänsla i deras egna hårda arbete med att kontrollera sin sjukdom.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Att vårdgivaren ska gör patienten delaktig är något som är lagstadgat ochefterfrågas från patienten. För fysioterapeuten är det till stor vinst om patienten kanengageras i sin behandling.Syfte: Syftet med studien var att utifrån ett beteendemedicinskt perspektiv, med densocialkognitiva teorin som referensram, beskriva patienters upplevelse av delaktighet imötet med fysioterapeut vid nybesök inom primärvård. Metod: Sex patienter rekryterades som varit på nybesök hos fysioterapeut.Semistrukturella intervjuer genomfördes och materialet analyserades med kvalitativinnehållsanalys. Resultat: De deltagande patienterna hade olika syn på begreppet delaktighet och vadsom påverkade deras upplevelse. Fysioterapeutens förmåga att få patienten delaktigbetonades men även patientens egen roll, tidigare erfarenheter och samspelet mellanpatient och fysioterapeut. Diskussion: Resultatet tolkades utifrån social kognitiv teori. Patientens delaktighetbetraktades som ett beteende och patientens upplevelse av sin delaktighet som enkonsekvens av detta beteende. Patientens upplevelse av delaktighet påverkades avomgivningen och individfaktorer. Slutsats: Fysioterapeuten var central i deltagarnas upplevelse av delaktighet men äventidsaspekter var avgörande. Deltagarna använde sina tidigare erfarenheter och förväntningarinför besöket som referenspunkt för hur de bedömde besöket.

Det övergripande syftet för denna licentiatuppsats är att utforska psykoterapeuters och patienters tankar om vad som är verksamt i individuell psykoterapi med fokus på deras egna erfarenheter av psykoterapeutiskt arbete. Som metod för datainsamling och analys valdes grounded theory i båda de ingående studierna. I studie 1 intervjuades psykoterapeuter, legitimerade för individuell psykoterapi. Sammanlagt nio informanter deltog i studien, både män och kvinnor med olika yrkesbakgrund och med olika psykoterapeutisk inriktning. Ett centralt begrepp, förnyande erfarenhet, utvecklades ur data. Förnyande erfarenhet är en process där terapeuten och patienten i samarbete och dialog försöker att skapa situationer där patienten gör erfarenheter som ifrågasätter eller utmanar tidigare erfarenheter som patienten har eller ger ett nytt perspektiv på tidigare erfarenheter som gör dem mer begripliga och hanterbara. Förnyande erfarenhet leder till att patientens upplevelsevärld och beteende förändras i riktning mot ett ökat psykiskt välbefinnande. I studie 2 intervjuades åtta personer som gått i individuell psykoterapi av olika längd och teoretisk inriktning hos legitimerad psykoterapeut. De bidrog med data om sexton psykoterapier eftersom flera av dem hade erfarenhet av mer än en psykoterapi. Det centrala begrepp som utvecklades ur data var terapeutens lyhörda acceptans. Lyhördhet innebär att terapeuten har en förmåga att visa sig känslig för patientens behov och känslomässiga tillstånd och att ge gensvar på ett adekvat och konstruktivt sätt. Acceptans representerar en stödjande och icke-dömande atmosfär och terapeutens tolerans, välvilja och förstående inställning. / The overall aim of this licentiate thesis is to explore psychotherapists’ and patients’ thoughts about what is effective in individual psychotherapy, focusing on their own experience of psychotherapeutic work. The method chosen for data collection and analysis was grounded theory in both the included studies. In Study 1 psychotherapists, licensed for individual psychotherapy were interviewed. A total of nine informants participated in the study, both men and women with different professional backgrounds and with different psychotherapeutic approaches. A core concept, Renewing experience, was developed from the data. Renewing experience is a process where the therapist and patient in cooperation and dialogue are trying to create situations where the patient makes new experiences. These experiences call into question or challenge past experiences of the patient or gives a new perspective on past experiences that make them more understandable and manageable. Renewing experience leads to changes in the patients experiential world and behaviour that increase psychological well-being. In Study 2 eight persons were interviewed who have attended individual psychotherapy of various lengths and theoretical orientation with a licensed psychotherapist. They contributed data on sixteen psychotherapies as several of them had experience of more than one psychotherapy. The core concept that evolved from the data was The therapist's responsive acceptance. Responsiveness means that the therapist has the ability to prove sensitive to patient's needs and emotional states and to provide feedback in an appropriate and constructive manner. Acceptance represents a supportive and non-judgmental atmosphere and the therapist's tolerance, kindness and understanding attitude. / <p>Vid tidpunkten för licentiatseminariet var delarbete 2 ej utgivet (i manuskriptform).</p>

This essay discusses the subject of men’s perspective on love relationships, boundaries within them and infidelity. It uses a phenomenological approach and is based on qualitative interviews with five men. They were asked about their definition of and attitude towards relationships and infidelity. The aim of this study is to investigate men's experiences and views of relationships and infidelity and how they describe the two concepts. One aspect is to study how men's views on relationships and unbelief are related to social beliefs about masculinity. The results are interpreted in light of theories related to sociology of emotions and masculinity. It shows that teamwork, communication and creating their own rules within the relationship are key aspects of a working relationship. Infidelity is a phenomenon of many different dimensions and divided into physical or emotional as well as the underlying intentions. This essay wishes to contribute greater insight into how stereotypes affect the individual and therefore society as a whole.

Background: According to Stockholm’s Public Health report refugees have lowest selfreported health and there are indicators of inadequate access to health care. All asylum seekers are offered a health assessment opportunity which less than half of them utilize. To address health problems within the group Stockholm County decided to extend an educational program for those who receive residence permit, with 12 hours health communication. Uppsala University was given the responsibility to evaluation the initiative.   Purpose: The purpose of this study was to illustrate the experiences of the involved officials of the initiative, the pros and cons of the initiative and areas of improvement.   Method: The data for this study was collect through semi-structured interviews with three different categories of officials. The collected data was analyzed using content analysis.   Results: One of the key benefits of the initiative was that it helped participants use health care. The partnership was perceived as successful because of the good communication. The officials expressed challenges regarding the length of the health communication and the struggle to meet the participant’s needs.    Conclusion: This study shows that the initiative addressed some of the barriers migrants face regarding utilizing health care. The partnership was success due to factors similar to those for other successful health promotion projects and partnerships. The challenges related to the length of the programme, which can be attributed to poor initial analysis of the problem, is together with linkage of the initiative areas of improvement. / Bakgrund: Enligt folkhälsorapporten Stockholm lider gruppen flyktingar av ohälsa och det finns indikatorer för bristande tillgång till vården. Hälsoundersökningar erbjuds till alla asylsökande men mindre än hälften av dem utnyttjar det. I Stockholms län har man beslutat att utöka samhällsorinteringen, som är obligatoriskt för de som har fått upphållstillstånd, med 12 timmar hälsokommunikation för att behandla ohälsa. Uppsala Universitet har fått ansvar för utvärderingen.  Syfte: Syftet med studien är att belysa genomförandet av den utökade samhällsorienteringeni Stockholms län, för- och nackdelar samt förbättringsområden ur tjänstemännens perspektiv.   Metod: Studien har en kvalitativ design där semi-strukturerade intervjuer med tre olika grupper av tjänstemän i samverkansprojektet användes för att samla in data. Den insamlade data analyserades med hjälp av innehållsanalys.  Resultat: En av de upplevda fördelarna med insatsen är att man har lyckats hjälpa deltagarna att använda sig av hälso- och sjukvården. Samverkan upplevs ha varit framgångsrikt tack vara bland annat bra kommunikation. Hälsokommunikationens längd är en av utmaningarna man har haft i projektet, där man har haft svårigheter att tillgodose deltagarnas behov inom tidsramen.    Slutsats: Enligt studien upplever tjänstemännen att man med insatsen behandlat en del barriärer som nyanlända möter. Samverkan upplevs ha varit framgångsrik tack vare faktorer så som bra kommunikation som även varit framgångsfaktorer för likande samverkan. Problemet med hälsokommunikationens längd kan bero på en bristfällig initial analys vilket är tillsammans med förankringsarbetet förbättringsområden för samverkan.