Andelen äldre med psykisk ohälsa ökar i samhället, men de äldre vårdas oftast i sammanhang där personalen inte har utbildning i psykisk ohälsa. ”Första hjälpen psykisk hälsa äldre” är ett utbildningsprogram utformat av Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa vid karolinska institutet. Ursprungligen kommer konceptet från Australien. Syftet med denna intervjustudie är att belysa hur personalen från ett boende, samt biståndshandläggare och värdegrundsledare i Uppsala kommun, vilka i sitt yrkesutövande möter äldre, upplever att de har kunnat använda kunskaperna från utbildningen ”Första hjälpen psykisk hälsa äldre” i mötet med brukare och anhöriga. Studien bygger på nio semistrukturerade intervjuer med personal. Resultatet från intervjuerna visade på att informanterna har haft nytta av kunskaperna. Informanterna lyfte informationen om den höga suicidrisken bland gruppen äldre, och att våga ställa frågan om brukaren hade tankar på att ta sitt liv, som viktiga kunskaper från utbildningen. Även kunskapen om vart de skall hänvisa de som uppvisar psykisk ohälsa, var värdefull. Dock blev det ett dilemma när informanterna skulle hänvisa till annan vårdinstans, då de visste att det var långa köer dit. Anhöriga kunde också må dåligt vilket blev svårt för informanterna, då det inte ingick i deras uppdrag att hjälpa den gruppen. Hinder för att kunna använda kunskaperna på arbetsplatsen var brist på tid, personaltäthet, bristande kontinuitet bland personalen och att den äldre inte fått biståndsbeslut som innehöll insatser till stöd för personens psykiska mående. Det fanns emellertid ett stort behov av kunskap kring äldres psykiska hälsa i organisationen. / The proportion of older people suffering of mental ill-health is increasing in society. Older people are typically cared for  in health-facilities by professionals who often lack knowledge in mental health care. ”Mental health first aid” is a course, developed by The Nation Centre for suicide research and prevention of mental–ill-health (NASP) at Karolinska Institutet Stockholm, based on a  concept from Australia. The purpose of this study is to illustrate how staff in housing, assistance officers  and developers working in elderly care in Uppsala municipality, experience that they have been able to use the knowledge from the course “Mental health first aid elderly” in meetings with users and relatives. This study is based on nine semi-structured interviews with staff. The results showed that the informants found knowledge gained from the course to be useful. The informants emphasized the high suicide risk among older people and to dare to ask whether the older people had thoughts of committing suicide as important knowledge gained from the course. Also knowledge of where to refer persons who present mental ill-health was valuable. However, it became a dilemma when the staff needed to refer the older people to health care facilities, with long waiting times. Relatives could also suffer from mental ill-health, which was difficult for the staff, as assisting relatives was not part of their field of responsibility. Obstacles which limited the workplace from implementing new knowledge were lack of time, lack of staff, lack of continuity within staffing teams and that the older people had not been granted support for their mental wellbeing. However, there was a need for increased knowledge in the organization about older people’s mental health.

Bakgrund: Svensk statistik tyder på att antalet multisjuka äldre kommer att öka. Hälso- och sjukvårdslagen stadgar att vården skall vara av god kvalitet och tillgodose patienternas behov av trygghet. I dagens samhälle föreligger en risk att äldre människor utsätts för ålderism, vilken kan påverka vårdens kvalitet och orsaka ett lidande för de äldre patienterna. Syfte: Att beskriva äldre patienters upplevelser av vården på en geriatrisk vårdavdelning i Mellansverige. Metod: Latent kvalitativ innehållsanalys av tolv semistrukturerade intervjuer. Resultat: Resultatet utgörs av två teman och sju subteman. Temat Upplevelser av att få en god vård beskriver att de äldre patienterna upplevde sig få en vårdande miljö samt att vårdpersonalen fungerade som en hälsoresurs vilket kunde gynna patienternas välbefinnande. Temat belyser att ett gott bemötande och att få bli sedd som en person resulterade i positiva känslor samt att delaktighet och självbestämmande var viktiga faktorer. Temat Upplevelser av att få en bristande vård beskriver att upplevelser av en otrygg omgivning och avsaknad av sjukdomshänsyntagande, bristande bemötande och kunskap samt att inte få en personcentrerad vård resulterade i negativa känslor. Slutsatser: Resultatet visar att det förekommer både positiva och negativa upplevelser av vården på avdelningen. Att de äldre patienterna upplever brister i vården uppmärksammar att det finns en risk för att ålderism existerar och påverkar vårdens kvalitet. Examensarbetet kan tillföra kunskap om och förståelse för hur äldre patienter upplever vården, vilket kan bidra till bättre förutsättningar för en god vårdupplevelse. / Background:  Swedish statistics indicate that there will be an increase in the number of elderly with multiple illnesses. The Health Care Act stipulates that the care provided must be of good quality and meet the patients’ needs for security. In today's society there is a risk that older people are subjected to ageism, which can affect the quality of healthcare and expose the older patients to conditions of suffering. Aim: To describe older patients’ experiences of healthcare at a geriatric ward in central Sweden. Methods: A latent qualitative content analysis of twelve semi-structured interviews. Results: The results consist of two themes and seven subthemes. The theme Experiences of getting good health care describes that when older patients experienced a nurturing environment and the caregivers worked as a health resource, it could benefit the patients’ wellbeing. The theme emphasizes that encountering a good reception and being aknowledged as a person resulted in positive emotions, and that participation in the care process and self-determination were key factors. The theme Experiences of receiving a lack of care describes that the experience of an unsafe environment, actual diseases not being taken into account, lack of treatment and knowledge, as well as being denied person-centered care, resulted in negative emotions. Conclusions: The results indicate that both positive and negative resposnses concerning the care at the ward are experienced. The older patients who experience deficiencies in healthcare, recognize that there is a risk that ageism exists, which may affect the quality of care. The thesis provides knowledge and understanding of how older patients experience healthcare which can contribute to better conditions for the patients, in order for them to experience good healthcare.

Den här studien syftar till att granska vad Systembolaget förmedlar i sina reklamfilmer och hur det förmedlas. Genom en kvalitativ utgångspunkt, den multimodala kritiska diskursanalysen och semiotiska resurser urskiljs dolda budskap i reklamfilmerna. De teoretiska utgångspunkterna i studien är social marknadsföring och den socialsemiotiska teorin vilka stärker och lyfter resultaten. Analysen av reklamfilmerna visar att Systembolaget använder sig av humoristisk, informativ och berättande strategi, samt att deras samhällsuppdrag enbart förmedlas till en viss del. Andra budskap som analysen urskiljer i de tre reklamfilmerna är Systembolagets syn på kvalité och deras värdering om kapitalism.

Bakgrund: Ensamhet och social isolering är ett utbrett problem bland många äldre personer och kan bidra till hälsorisker och för tidig död. I takt med att befolkningen blir allt äldre förväntas ensamhet och social isolering öka vilket kommer att kräva större behov av vård och omsorg. Trots att sjuksköterskan och övrig hälso- och sjukvårdspersonal känner till de negativa effekterna av ensamhet och social isolering är det lågt prioriterat inom äldreomsorgen. Syfte: Syftet var att belysa hur äldre personer över 65 år upplever ensamhet och social isolering. Metod: En litteraturöversikt genomfördes med resultat från elva kvalitativa artiklar inhämtade från databaserna CINAHL Complete, MEDLINE, PubMed och PsycINFO. Artiklarnas resultat färgkodades för att identifiera likheter och skillnader och som tematiserades i sex teman. Resultat: I resultatet framkom sex teman; Känslor av ensamhet, Social ensamhet och brist på samhörighet, Förlust av partner och närstående, Fysiska hinder och förluster, Ensamhet kopplat till tid och rum och Ensamhet som en känsla av frihet. Äldres subjektiva upplevelse av ensamhet och social isolering är unik med en bred variation av känslor kopplade till olika livshändelser. Somliga uttryckte smärtsamma känslor som medförde lidande medan andra uppgav positiva känslor av frihet. Diskussion: Ensamhet och social isolering kan leda till allvarliga konsekvenser, det är därför viktigt att hälso- och sjukvården fångar upp utsatta äldre genom preventivt och hälsofrämjande arbete. Katie Erikssons teori om att lindra lidande har använts som en fördjupad del i resultatdiskussionen som stöd för sjuksköterskans arbete i att förstå och bemöta ensamma och socialt isolerade äldre personer. En holistisk människosyn är av betydelse för att lindra lidande samt att beakta de äldres grundläggande behov som är meningsfullhet och gemenskap. Sjuksköterskan har i sin profession ett ansvar att främja äldres hälsa och sociala behov vilket kan möjliggöras genom ökade kunskaper som kan införas i vården av äldre. / Background: Loneliness and social isolation are a widespread problem among older people and may contribute to bad health and premature death. As the population grow older loneliness and social isolation are expected to become an increasing problem in society and will require greater need for care. Although nurses and other healthcare professionals are aware of the negative effects of loneliness and social isolation it is low prioritized. Aim: The aim was to illustrate how older people over 65 years experiences loneliness and social isolation. Method: A literature review was performed with results from eleven qualitative articles collected from the databases CINAHL Complete, MEDLINE, PubMed and PsycINFO. The results of the articles were color-coded to identify similarities and differences that were sorted into six themes. Results: The result showed six themes; Feelings of loneliness, Social loneliness and lack of affinity, Loss of partner and close relatives, Physical barriers and losses, Loneliness linked to time and space and Loneliness as a sense of freedom. Older people’s experiences of loneliness and social isolation is subjective and unique and wide-ranging emotionally linked to different life events. The older people expressed painful feelings and suffering while others stated positive feelings of freedom. Discussion: Since loneliness and social isolation can lead to serious consequences, it is important that the health care system identify older people at risk through preventive and health promotive work. Katie Eriksson's theory of relieving suffering has been used as an in-depth part of the performance discussion as support for the nurse's work in understanding and responding to lonely and socially isolated elderly people. A holistic view of humanity is of importance for alleviating suffering and for considering the basic needs of the elderly, which are meaningfulness and solidarity. The nurse responsibility is to prevent older people from bad health and social discomfort through realizing what knowledge is needed and how to apply it.

Inom kommunal hemsjukvård utfärdar distriktssköterskor ofta läkemedelsdelegering till omvårdnadspersonal i hemtjänsten. Tidigare studier och kartläggningar har visat på svårigheter att följa gällande föreskrifter kring läkemedelsdelegeringar. När föreskrifterna inte följs kan det få till följd att patientsäkerheten inte upprätthålls. Tidigare studier har framförallt fokuserat på distriktssköterskans erfarenheter av läkemedelsdelegering. Syftet med studien är att beskriva läkemedelsdelegering utifrån hemtjänstpersonalens erfarenheter. Studien hade en fenomenologisk ansats med en livsvärldsteoretisk grund. Åtta intervjuer med vårdbiträden och undersköterskor inom hemtjänsten inkluderades i resultatet. Intervjuerna analyserades utifrån beskrivande innebördsanalys vilket resulterade i tre innebördsteman. Läkemedelsdelegering innebär ett oundvikligt åtagande på gott och ont. Det ses som en självklarhet att arbeta utifrån läkemedelsdelegering eftersom i stort sett all personal inom hemtjänsten har en delegering. Uppgiften kan upplevas påtvingad men också rolig och utvecklande. Läkemedelsdelegering innebär en skyldighet att ta ansvar för uppgiften och följa de regler och rutiner som finns. För att kunna göra det har hemtjänstpersonalen rätt att få den utbildning och det stöd som krävs från distriktssköterskan. Läkemedelsdelegering kan innebära att hemtjänstpersonalen självständigt behöver hantera svårigheter som uppstår vid läkemedelsadministreringen. Det kan skapa en känsla av utsatthet. När samarbetet med distriktssköterskan inte fungerar tillfredsställande eller distriktssköterskan har en nedvärderande attityd kan också en känsla av utsatthet och ensamhet uppstå. Genom att identifiera svagheterna i processerna kring läkemedelsdelegering kan de säkras för att skapa en hållbar utveckling. Här har distriktssköterskan ett ansvar att se till att hemtjänstpersonalen har den kompetens som krävs för uppgiften samt ett ansvar att skapa goda relationer mellan yrkesgrupperna.

Varje år drabbas ungefär 7000 kvinnor av bröstcancer i Sverige och siffran verkar öka. Vid bröstcancer är det vanligt förekommande med någon form av kirurgi, exempelvis mastektomi som innebär att ett eller båda brösten avlägsnas. Förlusten av ett bröst resulterar i en oundviklig kroppsförändring som kan beröra såväl kvinnligheten som sexualiteten och identiteten. Kvinnorna kan uppleva sig stigmatiserade till följd av den förändrade kroppen och ett lidande uppstår. Syftet är att belysa kvinnors upplevelser av den förändrade kroppen efter mastektomi samt deras väg mot anpassning. En litteraturöversikt av kvalitativa studier genomfördes för att belysa problemområdet. Studierna inkluderade kvinnor i åldrarna 25-77 som samtliga hade genomgått bröstkirurgi till följd av bröstcancer. Med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys kunde vi urskilja tre kategorier: Att stå inför fullbordat faktum, Bröstet som symbol och Att hantera situationen. Resultatet visar att förlusten påverkade kvinnorna negativ och de upplevde en känsla av att inte längre vara kvinnliga och önskvärda inför deras partner. Dessutom påverkades känslan av normalitet och kvinnorna verkade vara överens om att en bröstprotes eller bröstrekonstruktion var nödvändig för att undvika stigmatisering. Kvinnorna hade till en början svårigheter att anpassa sig till den nya kroppen men med tiden kunde de uppleva förändringen som en positiv erfarenhet. En bredare kunskap hos allmänsjuksköterskor behövs för att både pre- och postoperativt kunna ge professionellt stöd och vägledning för den utsatta kvinnan. / Program: Sjuksköterskeutbildning

No description available.

Introduktion: Statistik visar att antalet ambulansuppdrag i Sverige ökat de senaste åren. Samtidigt visar forskning att många patienter som ringer ambulans ej är i behov av den avancerade akutsjukvård som ambulansverksamheten erbjuder. Sjuksköterskor med specialistutbildning inom ambulanssjukvård förväntas kunna avgöra vilka patienter som verkligen är i behov av ambulanstransport, samt vilka som kan lämnas kvar hemma. Syfte: Att undersöka ambulanssjuksköterskans upplevelse av att prehospitalt bedöma om patienten kan lämnas hemma. Metod: En empirisk intervjustudie med kvalitativ design där 10 sjuksköterskor med specialistutbildning inom ambulanssjukvård samt minst två års klinisk arbetslivserfarenhet intervjuades. Intervjuerna var semistrukturerade och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenterades i tre kategorier och 12 underkategorier. De tre kategorierna var: Vikten av patientfokuserad bedömning, Ambulanssjuksköterskans beslut samt Organisationen påverkar. Slutsats: Denna studie visar att ambulanssjuksköterskor till stora delar har samma upplevelser kring att bedöma om patienter kan lämnas hemma. Upplevelsen att flera olika faktorer påverkar beslutet är central och en oro över att fatta fel beslut präglar bedömningen. Om inte ambulanssjuksköterskan är helt säker på sitt beslut, eller patienten själv inte vill stanna hemma, får patienten oftast medfölja ambulansen. Detta skulle kunna resultera i onödiga kostnader för sjukvården samt att resurser utnyttjas felaktigt.

<p>För att hjälpa barn och ungdomar som lider av ätstörningar krävs specialistkompetens inom området. Specialistsjukvården måste kunna möta såväl nyinsjuknade som långvarigt sjuka barn och ungdomar. Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda barn och ungdomar med ätstörningar. En intervjustudie har genomförts med sju sjuksköterskor som arbetar på två olika specialistenheter där barn och ungdomar vårdas för ätstörningar. Intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Utifrån analysen skapades tre kategorier: ”att finnas till för patient och anhöriga”, ”sjuksköterskans behov av stöd” och ”utmaningar i yrket” samt sex subkategorier: ”att möta och stödja patienten på ett professionellt sätt”, ”sjuksköterskans relation till anhöriga”, ”balans mellan arbete och fritid”, ”kollegial anda och ledarskap”, ”sjuksköterskans upplevelse av svårigheter” och ”känslor”. Huvudfynden visade att sjusköterskor som arbetar på specialistenheter för ätstörningar där barn och ungdomar vårdas kände stor meningsfullhet med arbetet.  Med professionalism och lugn kände sjuksköterskorna att de kunde hjälpa sina patienter trots att arbetet stundom kunde upplevas både utmanande och svårt. En balans mellan arbete och fritid, god kollegial anda, ett gott samarbete med anhöriga, ett gott ledarskap samt en tro på sig själv och sin förmåga som sjuksköterska upplevdes som väsentligt för god omvårdnad av dessa barn och ungdomar.</p> / <p>To help children and adolescents who suffer from eating disorders specialist skills are needed. Specialist Health Services need not only respond to children and adolescents with recent onset but also those who have been long-term ill. The purpose of this study was to illustrate nurses’ experiences of caring for children and adolescents with eating disorders. An interview study was carried out with seven nurses working at two specialist units treating children and adolescents with eating disorders. The interviews were analyzed with qualitative content analysis. Based on the analysis three categories were created: “to be there for the patient and their relatives”, “the nurse’s need of support” and “challenges of the profession”. Six sub-categories were created out of these three main categories: “to meet and support patients in a professional manner”, “the nurse’s relationship with the patient’s relatives”, “balance between work and leisure”, “collegial spirit and leadership”, “the nurse’s experience of difficulties” and “feelings”. Major findings showed that nurses working in specialized units for eating disorders felt great meaningfulness with their work. With professionalism and tranquility nurses felt they could help their patients even though the work sometimes was both challenging and difficult. A balance between work and leisure, good collegial spirit, a good way to interact with the patients relatives, good leadership and a belief in herself and her nursing ability were perceived essential for good care of children and adolescents suffering from eating disorders.</p>

För att hjälpa barn och ungdomar som lider av ätstörningar krävs specialistkompetens inom området. Specialistsjukvården måste kunna möta såväl nyinsjuknade som långvarigt sjuka barn och ungdomar. Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda barn och ungdomar med ätstörningar. En intervjustudie har genomförts med sju sjuksköterskor som arbetar på två olika specialistenheter där barn och ungdomar vårdas för ätstörningar. Intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Utifrån analysen skapades tre kategorier: ”att finnas till för patient och anhöriga”, ”sjuksköterskans behov av stöd” och ”utmaningar i yrket” samt sex subkategorier: ”att möta och stödja patienten på ett professionellt sätt”, ”sjuksköterskans relation till anhöriga”, ”balans mellan arbete och fritid”, ”kollegial anda och ledarskap”, ”sjuksköterskans upplevelse av svårigheter” och ”känslor”. Huvudfynden visade att sjusköterskor som arbetar på specialistenheter för ätstörningar där barn och ungdomar vårdas kände stor meningsfullhet med arbetet.  Med professionalism och lugn kände sjuksköterskorna att de kunde hjälpa sina patienter trots att arbetet stundom kunde upplevas både utmanande och svårt. En balans mellan arbete och fritid, god kollegial anda, ett gott samarbete med anhöriga, ett gott ledarskap samt en tro på sig själv och sin förmåga som sjuksköterska upplevdes som väsentligt för god omvårdnad av dessa barn och ungdomar. / To help children and adolescents who suffer from eating disorders specialist skills are needed. Specialist Health Services need not only respond to children and adolescents with recent onset but also those who have been long-term ill. The purpose of this study was to illustrate nurses’ experiences of caring for children and adolescents with eating disorders. An interview study was carried out with seven nurses working at two specialist units treating children and adolescents with eating disorders. The interviews were analyzed with qualitative content analysis. Based on the analysis three categories were created: “to be there for the patient and their relatives”, “the nurse’s need of support” and “challenges of the profession”. Six sub-categories were created out of these three main categories: “to meet and support patients in a professional manner”, “the nurse’s relationship with the patient’s relatives”, “balance between work and leisure”, “collegial spirit and leadership”, “the nurse’s experience of difficulties” and “feelings”. Major findings showed that nurses working in specialized units for eating disorders felt great meaningfulness with their work. With professionalism and tranquility nurses felt they could help their patients even though the work sometimes was both challenging and difficult. A balance between work and leisure, good collegial spirit, a good way to interact with the patients relatives, good leadership and a belief in herself and her nursing ability were perceived essential for good care of children and adolescents suffering from eating disorders.