Att vårda patienter med bensår är en stor del av distriktssköterskans arbetsuppgifter. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors upplevelse av relationens betydelse vid vård av patienter med bensår. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Tio distriktssköterskor inom primärvård och hemsjukvård i Norrbotten intervjuades. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att lära känna patienten skapar trygghet, Att patienten får vara delaktig i sin behandling, Att hålla hoppet uppe och Att inte bli för personlig. I studien framkom att distriktssköterskor upplever att relationen har betydelse för sårläkningen. Detta bygger på att lära känna patienten och skapa trygghet som sker genom att de träffar patienter med bensår ofta och under lång tid. Om patienten får vara delaktig i sin behandling stärker det relationen till distriktssköterskan genom att skapa en ”vi-känsla”. En väl motiverad och delaktig patient har goda förutsättningar för förkortad läkningstid och ökad livskvalitet. Att hålla patientens hopp uppe trots att såret inte alltid läker upplevde distriktssköterskorna som en jobbig del i arbetet. Det är viktigt att relationen inte blir för personlig därför bör distriktssköterskor ha ett professionellt förhållningssätt. För att utveckla omvårdnaden kring patienter med bensår är det viktigt att få ökad kunskap kring vad distriktssköterskor kan göra för att främja en god relation och stärka patienters delaktighet.

Livmoderhalscancer drabbar cirka 450 kvinnor i Sverige varje år. Sjukdomen anses skamfull ochtabubelagd i vissa delar av världen, där kvinnor stigmatiseras och förnedras på grund av sinsjukdom. Att drabbas av en dödlig sjukdom kan ge upphov till många olika känslor, sompåverkar det psykiska och fysiska välbefinnandet negativt. Psykisk ohälsa ger ett lidande för dendrabbade och därmed en försämrad livskvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskrivakvinnors upplevelser av att leva med livmoderhalscancer. En litteratursökning genomfördes ochresulterade i 9 artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.Resultatet visade att kvinnor upplevde rädslor och chock i samband med beskedet, hela deras livvändes upp och ner. För att orka kämpa i sjukdomen var stöd från familj och vänner en viktig del.Det framkom även att kvinnor upplevde bristfällig information om sjukdomen, både frånomgivningen och från sjukvården. Det är viktigt att som sjuksköterska ha kunskap omsjukdomen och hur den påverkar kvinnor både fysiskt och psykiskt, för att kunna ge individuelltanpassad information som motsvarar behoven och ger ett bra stöd till den drabbade.

Äldre personer med åldersrelaterad makuladegeneration står inför många utmaningar och svårigheter i sin vardag, både praktiskt, socialt och emotionellt. Syftet med studien var att belysa äldre personers upplevelser av dagligt liv med synnedsättning orsakad av åldersrelaterad makuladegeneration. Studien var en kvalitativ intervjustudie där kvalitativ innehållsanalys användes vid databearbetningen. Kategorierna som kom fram var: behov av stöd och anpassning, förlust och saknad, frustration och sociala svårigheter. Deltagarna i studien upplevde ett behov av stöd från familj och vänner samt olika hjälpmedel för att klara sin vardag. De upplevde en saknad av att inte längre kunna utföra fritidsaktiviteter eller sysselsättningar. Frustration upplevdes i samband med praktiska göromål, som blev svårhanterliga och tidskrävande likväl som frustration över de missförstånd, som synnedsättningen kunde föra med sig i sociala situationer. Upplevelser relaterat till socialt umgänge var en känsla av social isolering då det var svårt att uppfatta ansikten samt ansiktsuttryck. Holistisk omvårdnad är därför nödvändig i mötet med personer som har AMD samt deras anhöriga, eftersom det krävs olika omvårdnadsåtgärder för underlätta vardagslivet samt främja en bättre livskvalitet. Resultatet kan användas för att utveckla metoder med syfte att tidigt identifiera de olika behov människor med AMD har, med syfte att förebygga ohälsa, som idag förknippas med AMD. Ur ett psykosocialt perspektiv finns vinster att göra genom att insatser och förebyggande arbete, utvecklas och blir mer effektiva.

No description available.

This study investigates the view of grammar knowledge that appears in the steering documents and six textbooks for Swedish in upper secondary school. The research was carried out with the research questions “What view of grammar knowledge appears in the curriculum?”, and “What view of grammar knowledge appears in the textbooks?”. The study was conducted with a qualitative content analysis of applicable parts of the curriculum and relevant meta-texts and student activities from the textbooks. The results show that the steering documents and the textbooks to varying degrees differ with respect to various aspects of the concept view of grammar knowledge, compared with each other and within the different groups of materials. Moreover, the results illustrate that the steering documents, with their general expressions, allow a broader view of grammar than the view which each individual textbook offers.

Barnmorskans  ämnesområde  är  sexuell  och  reproduktiv  hälsa  och  vilar  på  en humanistisk  värdegrund, arbetet  utförs  i  enlighet  med  vetenskap  och  beprövad erfarenhet. Stöd under förlossning är centralt för barnmorskans arbete men också för kvinnans upplevelse av förlossningen. Kontinuerligt stöd under förlossning ger många positiva effekter för den födande kvinnan. Det finns endast få studier som visar barnmorskors erfarenheter av att arbeta med kontinuerligt stöd, därav vårt intresse att fördjupa oss inom ämnet. Studiens syfte är att undersöka barnmorskors upplevelser av kontinuerligt stöd under förlossning. Studien baseras på intervjuer med induktiv ansats och kvalitativ innehållsanalys. Intervjuer med nio barnmorskor med erfarenhet av förlossningsvård, från södra Sverige utfördes, dessa transkriberades och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Tre huvudkategorier framkom i resultatet; Faktorer som påverkar möjligheten till kontinuerligt stöd, Kontinuerligt stöd genererar ett spektrum av känslor och Utvecklande men påfrestande med kontinuerligt stöd. Resultatet visar att barnmorskorna upplever att organisationen och arbetsbelastningen i hög utsträckning påverkar deras möjlighet till kontinuerligt stöd. Barnmorskans egen prioritering och vilja, kollegors inställning och samarbete beskrivs både som en möjlighet och en begränsning till kontinuerligt stöd. Barnmorskorna upplever ett spektrum av känslor i samband med kontinuerligt stöd. Dessa beskrivs som tillfredsställelse, professionalitet, yrkesstolthet men även känslor av otillräcklighet och frustration. Kontinuerligt stöd upplevs även som lärorikt, ansträngande och utmanande. Studiens resultat visar att barnmorskorna hade begränsade möjligheter att ge kontinuerligt stöd åt den födande kvinnan och hennes partner. Barnmorskorna försöker trots detta erbjuda kontinuerligt stöd då de har möjlighet.

Bakgrund: Reumatoid artrit (RA) visar sig främst genom ledinflammationer, med symtom som smärta, nedsatt funktion och sjukdomsrelaterad trötthet. Samsjuklighet i hjärt- och kärlsjukdomar och osteoporos är stor. Många personer med RA kommer inte upp i nivån för hälsofrämjande fysisk aktivitet. Studier visar dock att fysisk träning inte ökar sjukdomsaktivitet hos personer med RA. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka upplevelser personer med RA har av träning på friskvårdsanläggning. Vidare var syftet att undersöka hur dessa personer upplever träningens inverkan på den egna hälsan. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats genomfördes. Sex kvinnor och en man intervjuades. Analys utfördes med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två domäner skapades: ”Upplevelser av träning på friskvårdsanläggning” och ”Upplevelser av träningens inverkan på den egna hälsan”. Temana var ”Faktorer som underlättar träning på friskvårdsanläggning”, ”Faktorer som hanteras vid träning på friskvårdsanläggning”, ”Faktorer som hindrar träning på friskvårdsanläggning”, ”Positiv upplevelse under och direkt efter träning på friskvårdsanläggning” samt ”Ökat välbefinnande och önskemål om ytterligare träning”. Slutsatser: Framträdande är deltagarnas förmåga att anpassa träningen på friskvårdsanläggning utefter sjukdomens effekter och att de upplever hög self-efficacy för detta. Att som fysioterapeut lära en person med RA att självreglera via anpassningar under träningen är viktigt för att personen ska få en positiv upplevelse av träningen. Nyckelord: inflammatorisk ledsjukdom, fysisk aktivitet, hälsocentra, self-efficacy, självreglering, kvalitativ innehållsanalys

Syfte: Att undersöka intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter under Extracorporeal Membran Oxygenering (ECMO) behandling. Bakgrund: Intensivvårdssjuksköterskor har som arbetsuppgift att ta hand om kritiskt sjuka patienter. Patienter som har behov av ECMO behandling har ökat och används när ingen annan behandling har visat sig fungera. ECMO är en komplex behandling och ställer höga krav på intensivvårdssjuksköterskor. Det krävs specifika kunskaper och förmågor att handha avancerad apparatur, planera, prioritera och samarbeta runt patienten. Design: En kvalitativ intervjustudie. Metod: Kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor genomfördes med nio intensivvårdssjuksköterskor på en intensivvårdsavdelning i Sverige 2016. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det analyserade materialet resulterade i två kategorier: omständigheter i arbetet för en otrygg och riskfylld vård, förutsättningar i arbetet för en trygg och säker vård. De två  kategorierna resulterade i sju subkategorier. Konklusion: Intensivvårdssjuksköterskors erfarenhet av att vårda patienter med ECMO är att det är en utmanande, krävande och komplex patientgrupp att vårda. Intensivvårdssjuksköterskorna önskar kontinuerlig utbildning och större patientflöde för att minska otryggheten och få en fördjupad kunskap av patientkategorin.

Att leva med endometrios är att leva med en kronisk gynekologisk sjukdom som orsakar smärtor och lidande. Endometrios är när livmoderslemhinnan växer utanför livmodern där den kan fästa vid andra organ. Mensblodet går upp via äggledarna in i bukhålan och samlas i där i endometrioshärdar, det stannar kvar och inleder en inflammatorisk process. Denna process leder ofta till svåra smärtor. Syftet med litteraturstudien var att beskriva två kvinnors upplevelser av att leva med endometrios, ur ett självbiografiskt perspektiv. Två självbiografier analyserades med en manifest kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att livet påverkas negativt av sjukdomen, Att beroendet av vård ger frustration, Att tillvaron försvåras av vården och behandlingen och Att ha behov av stöd och önska trygghet. Resultatet visade att endometrios påverkar de drabbade kvinnorna i vardagen med känslor av orättvisa över att vara drabbad, ensamhet i smärtan och en rädsla att bli lämnad. Att kvinnorna var beroende av en vård där det fanns brister i bemötandet gjorde att kvinnorna kände sig maktlösa. Kvinnorna sökte vård för att få smärtlindring och trygghet. Slutsatsen är att sjuksköterskan har en viktig uppgift i möten med dessa kvinnor, att skapa ett förtroende hos kvinnor så att dom känner sig trygga att söka vård. Det är viktigt det är att skapa trygghet och hopp, vid mottagandet och under vårdtiden. Ytterligare forskning skulle behövas inom, att förbättra stödet och bemötande för kvinnor med endometrios.

Syfte: Att undersöka intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med delirium. Bakgrund: Delirium är vanligt förekommande på intensivvårdsavdelningar. Det leder till ett stort lidande för patienten. Forskningen har varit mer inriktad på patofysiologi, etiologi, farmakologisk behandling och screeninginstrument. Tidigare forskning har inte fokuserat på sjuksköterskans erfarenheter i stor utsträckning. Design: En kvalitativ intervjustudie. Metod: Tio intensivvårdssjuksköterskor på två sjukhus i norra Sverige intervjuades hösten 2016 med stöd av en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Intensivvårdssjuksköterskornas erfarenheter formulerades i tre kategorier: Strategier som underlättar att vårda patienter med delirium, Svårigheter med att vårda patienter med delirium och ställas inför svåra etiska situationer. Slutats: Resultatet visar att det finns ett behov av att öka kunskapen om delirium, att införa och använda screeninginstrument samt bättre rutiner kring vården av patienter med delirium. Svåra situationer kan uppstå där det etiska sätts åt sidan för patientens bästa.Vårdmiljöns utformning och ljudnivåer kunde påverka intensivvårdssjuksköterskornas erfarenheter av att vårda patienter med delirium. Studiens resultat visar att rättviseprincipen inte alltid tillämpas och att vård på lika villkor inte alltid säkerställs på grund av tidsbrist eller negativa attityder. Resultatet visar på bristande kunskap och rutiner kring att upptäcka, förebygga och behandla delirium. Intensivvårdssjuksköterskorna bör erbjudas utbildning om delirium och screeninginstrument samt att rutiner kring vården av deliriösa patienter förbättras