Sammanfattning   Syftet med min studie är att fördjupa förståelsen, försöka finna likheter och skillnader mellan de hierarkiska nivåerna hos företrädare (tjänstemän och politiker) i Enköpings kommun gällande kvarboendeprincipen. Dessutom vill jag ytterligare beskriva hur kvarboendeprincipens tillämpning tar sig uttryck i Enköpings kommun.   Jag har undersökt inställningen till principen om kvarboende genom att intervjua företrädare på olika hierarkiska nivåer inom en kommunal verksamhet i Enköpings kommun. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ intervjustudie, där fem tjänstemän inom Vård- och serviceförvaltningen i Enköpings kommun har intervjuats. Intervjupersonerna fick utifrån olika frågeställningar redogöra för sin inställning till kvarboendeprincipen. I uppsatsen har jag även undersökt hur kvarboendet har sett ut och ser ut i ett historiskt perspektiv, genom en begränsad litteraturstudie som sträcker sig över 1800 - och 1900 - talen.   Undersökningen visar att alla företrädare har en positiv inställning till kvarboende. Friheten att välja är viktig, anser de. Det visar sig också att företrädarna relaterar olika till begreppet. Ju högre upp i hierarkin man befinner sig desto vidare blir perspektivet. Ju längre ner i hierarkin man befinner sig desto starkare anknytning till begreppets tillämpning. Högre upp är till exempel kommunal ekonomi och långsiktig planering några exempel på perspektiv, lägre ner i hierarkin handlar det bland annat om mötet med brukarna och konsekvenser för den enskilde individen.   De kommunala företrädarna anser i första hand att kvarboende är en rättighet. Detta visar sig dock inte vara så enkelt. De lokala riktlinjerna för biståndsbedömning är restriktiva. De medicinska behoven styr till stor del, vilket kan upplevas som att du inte har det fria valet att själv välja var du ska bo. Viktigt är att poängtera att Enköpings kommun arbetar aktivt för att kvarboende skall prioriteras samt att medge stöd till anhöriga som har en äldre närstående boende hemma. Vad gäller anhöriga vittnar företrädarna om att det kan uppstå problem, när brukare, anhöriga och kommun ser olika på behovet av exempelvis plats i särskilt boende.   De kommunala företrädarna menar alla att kvarboende är en viktig politisk fråga, då det till stor del handlar om fördelning av resurser och rådande ideologi. De kommunala företrädande siar även om stora framtida förändringar i Enköpings kommuns äldreomsorg. Bland annat menar man att det måste till ökade resurser och fler boendealternativ då allt fler i befolkningen blir allt äldre. Uppsatsen avslutas med en diskussion, där komplexiteten i kvarboendefrågan tas upp.

Bakgrund: Enligt Statens Offentliga Utredning ses vårdpersonal som en viktig resurs i all vård och omsorg. Men de har en extra stor betydelse när det gäller bemötandet av patienter med psykisk ohälsa som till exempel schizofreni. Tidigare studier har fokuserat på sjuksköterskans attityder till patienter med schizofreni, men färre studier har beskrivit hur sjuksköterskan upplever bemötandet av patienter med schizofreni.     Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att bemöta patienter som befinner sig i den akuta fasen av schizofreni inom den psykiatriska slutenvården. Metod: Kvalitativ empirisk intervjustudie baserad på intervjuer med sex sjuksköterskor från två slutna psykiatriska avdelningar. Intervjuerna analyserades med innehållsanalys enligt Burnard. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier; Bygga förtroendefull allians som innebär att sjuksköterskan ska uppnå en allians med patienten och bygga en relation. För detta krävs det att sjuksköterskan behöver lyssna och ha en förståelse för patienten. Sjuksköterskan behöver anpassa sina strategier och ha tålamod i bemötandet med patienterna. Tydlighet och struktur skapar trygghet som syftar på att sjuksköterskan ska vara tydlig och skapa struktur, vilket leder till en trygghet för patienten. Slutsats: Sjuksköterskans bemötande av en patient i den akuta fasen av schizofreni är betydande för uppbyggnaden av en allians med patienten. För att patienten ska kunna känna trygghet på avdelningen är det viktigt att sjuksköterskan visar förståelse för patienten och ser hela individen, inte bara sjukdomen. Det är sjuksköterskans ansvar att se till att miljön på avdelningen är lugn och trygg för patienten. Sjuksköterskan ska även ha ett taktiskt tillvägagångssätt i bemötandet av patienten. Det är viktigt att sjuksköterskan vårdar patienten på ett sätt som inte kränker patientens integritet.

ADHD är idag en relativt vanlig beteendestörning bland barn och unga. Ofta behandlas detta med psykotropisk medicin, men även kognitiv beteendeterapi och mindfulness hör till de möjliga behandlingsformer som finns. Denna studie undersöker genom intervjuer vilka strategier lärare använder sig av i klassrumssituationer med elever med ADHD och ADHD-relaterade beteenden. Resultatet sorteras in i två kategorier, reaktiva och proaktiva strategier och tolkas sedan i relation till lärarnas inställningar till att undervisa elever med ADHD. Här utgås det antingen från synen på ADHD som unik möjlighet för eleven, eller ADHD som hinder för eleven. Enligt tidigare forskning finns det belägg för hypotesen att en positiv inställning vanligen förutsätter proaktiva strategier i klassrummet, medan en negativ inställning ofta resulterar i reaktiva strategier. Denna studies resultat visar däremot att de intervjuade lärarna ger betydligt mer tid åt att berätta om proaktiva strategier, men samtidigt ser ADHD som ett hinder i klassrummet.

Syftet med uppsatsen är att synliggöra vilka uppfattningar pedagoger i förskolan har av tjat samt vilka arbetssätt de använder sig av för att förebygga det. För att få svar på detta har vi gjort en kvalitativ studie där vi samlat in empiri genom att intervjua pedagoger i förskolan. Vi har valt att fokusera på pedagogernas variation i uppfattningar av tjat. Det resultat vi fått fram är att de pedagoger vi intervjuat uppfattar att de tjatar i olika situationer, men att de även har många och varierade arbetssätt att ta till för att förebygga och minska ner på det. 

SammanfattningBrister i äldres läkemedelsanvändning är ett stort problem. Genom utvecklingsarbete inom verksamheterna med olika projekt som rör äldre och läkemedel har positiva effekter setts.Men det finns fortfarande mycket arbete kvar innan nya rutiner har arbetats in i verksamheterna.Syftet med studien var att undersöka hur hälsocentraler och vårdcentraler inom Gävleborgs län arbetar med uppföljning av äldres läkemedelsanvändning.Metoden var deskriptiv och genomfördes som en intervjustudie. Det är 16 deltagare som har medverkat i intervjun. Deltagarna är vårdenhetschefer på hälsocentraler och vårdcentraler i Gävleborgs län. Resultatet redovisas i löpande text utifrån deltagarnas svar på intervjufrågorna. Resultat av studien visar att läkemedelsuppföljningar hos äldre inte görs i tillräcklig omfattning, genom projekt som verksamheter har haft om läkemedel till äldre har en ökad kunskap om äldres läkemedelsbehandling framkommit.

Bakgrund: Sepsis är en livshotande diagnos som idag drabbar många patienter i Sverige och runt om i världen. Forskning visar att det är av största vikt med en tidig identifiering av diagnosen för att patienten ska få adekvat behandling och därmed öka chansen för dennes överlevnad. Sjuksköterskan har en nyckelroll vad gäller tidig identifiering och initial behandling av sepsis. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans erfarenhet av att identifiera patienter med sepsis. Metod: En kvalitativ metod där sju sjuksköterskor med erfarenhet av att identifiera sepsis intervjuades med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades utifrån Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier framkom: Rutiner och skattningsinstrument, Samarbete och kommunikation och Kunskap och kompetens. Informanterna upplevde det svårt att följa rutiner för NEWS-kontroller. För att identifiera misstänka sepsis- patienter krävdes att NEWS kompletterades med en helhetsbedömning av patientens tillstånd med hjälp av den kliniska blicken. Samarbete och kommunikation ansågs viktig både i arbetet med tidig identifiering av sepsis och i akuta situationer.   Slutsats: Sepsis upplevs som svårt att identifiera om det inte uppvisas tydliga symtom hos patienten, som feber och frossa. Utbildning och erfarenhet bidrar till ökad kunskap kring sepsis och hur tidig identifiering kan ske.

I denna studie har vi undersökt några lärares uppfattningar om sitt arbete med att upprätthålla studiero och trygghet i klassrummet. De frågeställningar som ligger till grund för studien är: ‘Vilka uppfattningar uttrycker de intervjuade lärarna om trygghet och studiero i klassrummet?’, ‘Vilka elevbeteenden anser lärarna stör tryggheten och studieron i klassrummet?’ samt ‘Vilka strategier använder sig lärarna av för att skapa studiero och trygghet i klassrummet?’. För att besvara dessa frågeställningar valde vi att utföra en kvalitativ intervju med semistrukturerade intervjufrågor. Sammanlagt intervjuades sex lärare från fyra olika skolor som samtliga undervisade mot årskurserna 4–6. Som teoretisk utgångspunkt har vi använt oss av Aspelins (2015) tankar om relationskompetens. Studiens resultat strukturerades utifrån tre övergripande teman. Dessa tre teman döptes till Studiero i klassrummet, Trygghet i klassrummet samt När lärarnas metoder inte fungerar. Utifrån intervjuerna framkom det att de intervjuade lärarna hade förhållandevis snarlika resonemang om trygghet och studiero och hur vederbörande skapas. Av intervjuerna framgick att studiero i klassrummet innebär att eleverna har fokus på aktuell uppgift med tillåtelse till lågmält prat med klasskamrater så länge som det rör uppgiften i fråga. Elevbeteenden som enligt lärarna stör studieron är elever som pratar rakt ut, rör sig i klassrummet samt avviker från uppgiften. För att skapa studiero angav lärarna att de gör anpassningar för elever, fördelar ordet och använder möbleringen i klassrummet. Trygghet i klassrummet menade lärarna var att eleverna tillåts ta plats, vågar uttrycka sina tankar samt att de kan vara sig själva. Tryggheten i klassrummet störs enligt lärarna främst av elevers kommentarer, blickar och skratt riktade mot varandra. Det trygga klassrummet skapas enligt lärarnas resonemang av det relationella arbetet i klassen. Under intervjuerna framkom även att majoriteten av lärarna anser att deras lagstadgade befogenheter är tillräckliga för att säkerställa trygghet och studiero i klassrummet, men att de ibland kan behöva ta stöd av annan personal såsom elevhälsan. Den aspekt som utmärkte sig i lärarnas svar om hur de arbetade för att skapa både trygghet och studiero är vikten av goda relationer mellan eleverna i klassen såväl som den mellan lärare och elever. Därför menar vi att lärares relationskompetens kan ses som en viktig aspekt i arbetet med att skapa trygghet och studiero i klassrummet.

<p>Borttagning av kroppshår är ett utbrett fenomen bland kvinnor i västvärlden men det riktas lite uppmärksamhet åt detta inom forskningen. Det finns ingen vetenskaplig undersökning om betydelsen av borttagning av kroppshår bland kvinnor i Sverige.</p><p>Den här studien undersöker kvinnors upplevelser av sitt kroppshår genom sina personliga hårborttagningshistorier. Studien bygger främst på en fenomenologisk ansats, men har även inslag av grundad teori. Den baseras på kvalitativa intervjuer med ett urval av sex vuxna kvinnor i åldrarna 27-41 år. Resultaten presenteras i följande teman: Normer; Identitet; Kroppsvård; Attraktion och Kvinnlighet; samt Tidsutrymme och uttrycker den diversifierade essensen ur kvinnornas upplevelser av fenomenet. En hårlöshet under armarna och på benen upplevs ha stor betydelse i offentliga sammanhang samt inge känslor av att vara mer bekväm, kvinnlig, fräsch och attraktiv. Resultaten har likheter med tidigare forskning som pekar på den hårlösa kvinnokroppen som ett normgivande kvinnoideal och som en del i skapande av femininiteten. Vidare speglas resultaten i den symboliska interaktionismen samt en teori om den sociala kroppen.</p>

Borttagning av kroppshår är ett utbrett fenomen bland kvinnor i västvärlden men det riktas lite uppmärksamhet åt detta inom forskningen. Det finns ingen vetenskaplig undersökning om betydelsen av borttagning av kroppshår bland kvinnor i Sverige. Den här studien undersöker kvinnors upplevelser av sitt kroppshår genom sina personliga hårborttagningshistorier. Studien bygger främst på en fenomenologisk ansats, men har även inslag av grundad teori. Den baseras på kvalitativa intervjuer med ett urval av sex vuxna kvinnor i åldrarna 27-41 år. Resultaten presenteras i följande teman: Normer; Identitet; Kroppsvård; Attraktion och Kvinnlighet; samt Tidsutrymme och uttrycker den diversifierade essensen ur kvinnornas upplevelser av fenomenet. En hårlöshet under armarna och på benen upplevs ha stor betydelse i offentliga sammanhang samt inge känslor av att vara mer bekväm, kvinnlig, fräsch och attraktiv. Resultaten har likheter med tidigare forskning som pekar på den hårlösa kvinnokroppen som ett normgivande kvinnoideal och som en del i skapande av femininiteten. Vidare speglas resultaten i den symboliska interaktionismen samt en teori om den sociala kroppen.

Syftet med denna studie var att belysa vilka samtal chefer upplever som svåra att hålla med sina medarbetare och vad i dessa samtal som uppfattas som svårt. I studien undersöktes även på vilket sätt erfarenheter kan ha en påverkan på det svåra samtalet. Studien har undersökt forskningsområdet utifrån en kvalitativ approach och utifrån en fenomenologisk ansats har tio chefer intervjuats utifrån en semistrukturerad intervjuguide om hur de upplever svåra samtal i sin yrkesroll. Resultatet har analyserats utifrån socialpsykologins teori social kognition och Carl Hovlands kommunikationsmodell. Utifrån de fyra huvudteman som framkom i analysen visade resultatet på att chefer upplever att samtal som rör medarbetarnas hälsa och välmående är de samtal som upplevs som svåra då cheferna har en nära relation med sina medarbetare. Vidare visade resultatet att informanterna upplever att deras tidigare erfarenheter har stor påverkan för hur de upplever och genomför svåra samtal med medarbetare.