Bakgrund: Att vara äldre förknippas och beskrivs med olika begränsningar så som olika sjukdomar och funktionsnedsättningar men även ensamhet och ett beroende av hjälp från andra. Det är omvårdnadspersonalens uppgift att se till att kompensera den äldres förluster och funktionsnedsättningar. Genom att inkludera sällskapsdjur till sjuka personer kan det bidra till en känsla av samhörighet, mildra ensamheten och öka det sociala nätverket.  Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva djurs betydelse för den äldre människans hälsa.  Metod: En allmän kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Studien baseras på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar.  Resultat: Resultatet grundade sig i fem olika kategorier som speglar djurs betydelse för den äldre människans hälsa: Fysiska faktorer för hälsan, sociala faktorer för hälsan, existentiella faktorer för hälsan, psykiska faktorer för hälsan och utmaningar med djur i vården.  Slutsats: En ökad kunskap och förståelse för djur som ett komplement i vården behövs hos allmänsjuksköterskan och övrig hälso-och sjukvårdpersonal för att skapa en trygg och hälsofrämjande vård för den äldre människans hälsa.

Bakgrund: Det talas flertal olika språk i världen idag.  När två individer inte talar samma språk uppstår det en språkbarriär. Möts dessa individer inom vården, så kan det hindra kommunikation och kan ha konsekvenser för patientens vård. Det finns strategier för att överkomma språkbarriärer där användning av tolk är vanligast. Det finns kvalitativa studier som beskriver olika sjuksköterskors erfarenhet av att använda tolkar vid språkbarriärer. Syfte: Att sammanställa sjuksköterskors erfarenheter av att använda tolk för att överkomma språkbarriärer i mötet med patienter. Metod: En litteraturstudie med en sammanställning av kvalitativa studier gjorda i Europa, Nordamerika och Australien. 284 artiklar hittades med hjälp av databaserna CINAHL och PubMed. Efter författarna läst titlar och abstracten i eventuellt relevanta artiklar valdes 28 artiklar ut och lästes till fullo, sedan valdes 11 artiklar ut då de ansågs vara mest lämpliga för att besvara litteraturstudiens syfte.   Artiklarna kvalitet granskades sedan med hjälp av SBU:s mall. Resultat: Resultatet delades in i fem kategorier, delade åsikter bland sjuksköterskor, misskommunikation, begränsad tillgänglighet, kollegor som tolk och anhöriga som tolk. Majoriteten av den inhämtade empirin beskrev erfarenheter av utmaningar med att använda sig av tolk i mötet med patienter. Sjuksköterskor uppgav att det fanns en efterfrågan på professionella tolkar men att tillgången inte levde upp till efterfrågan. Sjuksköterskor ansåg att det var tidskrävande och ineffektivt att använda tolk i många fall, detta p.ga tolk inte alltid kunde översätta medicinsk termionologi.  Slutsats: Att använda tolk är en kompetens som kan bli effektiviserat. Det är fördelaktigt med kontinuitet och att fortsätta använda tolkar som fungerade. Tolken spelar en stor roll i samtalets effektivitet och influerar relationen mellan patient och sjuksköterska. Sjuksköterskor förstod vikten av tolkens närvaro för patientens omvårdnad och benämnde det som en nödvändighet.

Tvångsåtgärder är relativt vanligt förekommande inom psykiatrisk vård. Forskning visar att det finns risk att det skapar trauma hos de som utsätts för tvångsåtgärder. Ätstörning är ett sjukdomstillstånd som drabbar många, särskilt unga personer. Tvångsvård är vanligt vid ätstörning och särskilt vid anorexia nervosa. Antalet flickor som tvångsvårdas för livshotande ätstörningar har ökat med 300 procent jämfört med 2017. Anorexia nervosa är nu de vanligaste diagnoserna inom LPT-vård för unga. Syfte: Beskriva patienters erfarenhet av tvångsvård vid behandling av anorexia nervosa. Metod: Litteraturstudie med metasyntes där vi följt SBU:s riktlinjer för litteraturstudier samt Granheim och Lundman vid analys av valda artiklar. 9 kvalitativa studier som publicerades 2000–2023 inkluderades efter systematiska sökningar i CIHNAL, PsycInfo och PubMed. Det gjordes en kvalitetsgranskning av studierna efter SBU:s granskningsmall samt utifrån rekommendationer för granskning och bedömning av kvalitet. Resultat: Totalt identifierades fyra slutkategorier: att utsättas för traumatiserande tvångsåtgärder gav en känsla av att känna sig bestraffad, hotad och rädd, att vilja bli sedd och bekräftad av någon som man litar på, att acceptera situationen genom att lämna över kontrollen och att inte ses som tillräknelig. Slutsats: Resultatet från studien kan bidra till en ökad förståelse för patienters erfarenheter av tvångsvård vid behandling av anorexia nervosa samt belysa viktiga aspekter för oss som arbetar med patienterna. Förståelsen är viktig för att kunna utveckla vården, att hitta andra alternativ till tvång och för att kunna bemöta dessa komplexa situationer på bästa sätt.

Bakgrund: Erfarenheterna av att få diagnosen diabetes typ 2 upplevs olika mellan personer. Sjukdomen finns över hela världen och antalet drabbade ökar. Diagnosen medför i många fall stora livsstilsförändringar som påverkar personerna både fysiskt och psykiskt. För att kunna tillämpa en god omvårdnad är det viktigt att vårdpersonalen är medveten om de upplevda erfarenheterna och involverar personerna i behandlingen. Syfte: Att beskriva personers erfarenheter av att leva med diabetes typ 2. Metod: Studien var en litteraturöversikt och baserades på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design som analyserades utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultat: Huvudfynd som framkom presenterades med fem huvudteman: Att få stöd från vårdpersonal, att få ökade ekonomiska utgifter, att känna frustration över kost-och läkemedelsförändringar, att få stöd från närstående och att känna oro och rädsla. Slutsats: Erfarenheterna av att leva med diabetes typ 2 var olika. Det som upplevdes svårt var att hålla kostrekommendationerna. Stöd från vårdpersonal och omgivningen var betydelsefullt för att hanteringen av sjukdomen skulle bli så bra som möjligt.

Det förväntas att var tredje person i Sverige någon gång under sin livstid kommer att drabbas av cancer. Upplevelserna av att leva med en cancersjukdom är individuella då patienter är unika individer bestående av kropp, själ och ande. Det lidande cancersjukdomen medför kan leda till att patienterna ifrågasätter sin egen tillvaro på ett biologiskt, psykologiskt och existentiellt plan. För att sjuksköterskor skall kunna ge god omvårdnad till cancersjuka patienter krävs det att de får en ökad förståelse för patienternas livsvärldar. Syftet med uppsatsen är att belysa patienters upplevelser av att leva med obotlig cancersjukdom när livets slut är nära. Uppsatsen utgår ifrån två självbiografier där upplevelser och känslor hos två patienter med obotlig cancersjukdom beskrivs. Resultatet består av sex teman: Upplevelser av lidande, av ofrivillig ensamhet, av livsvilja, av att slitas mellan hopp och förtvivlan, av att känna tvivel och tillit till Gud samt av ljus i mörkret. Varje tema delas in i två underteman. Resultatet från självbiografierna stämde väl överens med aktuell forskning och det visar att självbiografier kan vara en god källa till kunskap och utveckling inom vården. Det är av största vikt att sjukvårdspersonal försöker sätta sig in i cancerpatienters upplevelser när livets slut är nära för att god vård skall upprätthållas. Alla upplevelser i sjukdomsförloppet från besked till död har lika stor betydelse i cancerpatienters liv. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

En människa som har överlevt ett plötsligt hjärtstopp eller lider av annan livshotande hjärtåkomma kan erbjudas behandling med en implanterbar defibrillator (ICD). Denna kan bryta en livshotande arytmi genom att ge ifrån sig en elektrisk stöt, en defibrillering. Det finns 5564 personer i Sverige som behandlas med ICD och sjuksköterskan kan under arbetslivet någon gång möta dessa patienter. Samtidigt som ICD:n räddar liv så påminns patienten om att kroppen inte längre fungerar som tidigare och detta leder till att livet förändras. Syftet med uppsatsen var därför att få kännedom om hur det är att leva med en ICD och upplevelserna kring detta så att sjuksköterskan kan möta dessa patienter på ett sätt som gynnar vårdprocessen. Metoden som har använts är en litteraturöversikt där kvalitativa artiklar har analyserats. I resultatet framkom fyra huvudteman: upplevelse av kontroll, upplevelse av ett begränsat liv, upplevelsen av stöd och att se livet med nya ögon. Under temat upplevelsen av kontroll framkom tre underteman: tankar och känslor om att få en elektrisk stöt, att förlora kontrollen och att återfå kontrollen. Resultaten visar att rädslan inför att få en elektrisk stöt leder till begränsningar i livet och många svåra frågor och känslor uppkommer. Dessvärre upplever patienterna att det inte finns utrymme att tala om dessa vid återbesöken. Det är viktigt för dem att få prata om detta eftersom det kan underlätta anpassningen till det nya livet. I diskussionen kopplar författarna ihop några upplevelser med vårdvetenskapliga begrepp för att ge en djupare förståelse. Det diskuteras även om det finns riskfaktorer som kan öka patientens upplevelse av ohälsa vid ICD-behandling. Genom en djupare förståelse kan sjuksköterskan möta dessa patienter på ett sätt som främjar vårdprocessen. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Antalet personer med demenssjukdomar ökar i takt med att befolkningen blir allt äldre och en stor del av vården av personer med demenssjukdom utförs av anhöriga. För att kunna stödja anhörigvårdare är det viktigt att sjuksköterskor har kunskap om hur anhöriga upplever sin situation. Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelse av att vårda personer med demenssjukdom. För att besvara syftet har en litteraturstudie genomförts där 12 kvalitativa artiklar analyserats. Ur analysen framkom sju teman: Upplevelse av stress, svårigheter och otillräcklighet, Upplevelse av sorg och förlust, Upplevelse av förändrade relationer och roller, Upplevelse av förpliktelse, Upplevelse av välbefinnande, Upplevelse av stöd, samt Upplevelse av att bemästra och skapa mening i sin situation. Resultatet i denna studie kan bidra till en ökad förståelse för hur anhörigvårdare upplever sin situation, något som erfordras för att sjukvården skall kunna erbjuda anhöriga som vårdar personer med demenssjukdom ett adekvat stöd. / The number of people with dementia is increasing whilst the population gets older.  A great part of the care is provided by relatives. In order to support family caregivers’ nurses are required to obtain knowledge about how relatives perceive their situation. The purpose of this study was to describe the experience of relatives providing care for persons with dementia. To answer the purpose a literature study was made where 12 qualitative articles were analyzed.  Findings illustrates seven themes: The experience of stress, difficulties and inadequacy, The experience of grief and loss, The experience of changing relationships and roles, The experience of obligation, The experience of wellbeing, The experience of support, and finally The experience of coping and making sense of the situation. The result of this study could contribute to an increased understanding of how family caregiver’s experience their situation. This is required in order to offer relatives who provide care for a person with dementia an adequate support.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av möten med patienter med annan kulturell bakgrund än deras egen, samt att beskriva de möjligheter och hinder som sjuksköterskor upplever i samband med vården av dessa patienter. Metod Tolv kvalitativa studier från olika länder ingick i denna litteraturstudie, där forskare intervjuade sjuksköterskor och presenterade deras problem och erfarenheter. Vår studie analyserades enligt en kvalitativ metod. Resultat Studien visade fyra fenomen som sjuksköterskor upplever i samband med vården av patienter med annan kulturell bakgrund; kommunikationen med patient, möten med familj/anhöriga, sjuksköterskornas erfarenheter av arbetssituationen vid kulturella möten och sjuksköterskornas kulturkunskap. Slutsats Sjuksköterskor upplevde att kommunikation var det största hindret i möten med patienter med annan kulturell bakgrund. Tolk, kollegor och anhöriga sågs som möjligheter för att undvika de hinder som uppstår. Familj till patienter med annan kulturell bakgrund var oerhört betydelsefull i omvårdnaden av dessa patienter. Sjuksköterskor såg utbildning som en möjlighet för att öka deras kulturkunskap och ansåg att tillgång till tolk skulle underlätta vården. / Aim The purpose of this literature study was to describe nurses’ experiences of encounters with patients from different cultural backgrounds than their own, and to describe the opportunities and barriers that nurses’ face when caring for these patients. Method Twelve qualitative studies from different countries were included in this literature study, in which researchers interviewed nurses and presented their problems and experiences. Our study was analyzed by using a qualitative approach. Findings The study revealed four phenomena that nurses face when caring for patients from different cultural backgrounds; the communication with the patient, encounters with family/relatives, nurses’ experiences of working conditions in cultural encounters and cultural nursing knowledge. Conclusion Nurses felt that communication was the biggest main obstacle in meetings with patients with different cultural backgrounds. Interpreter, colleagues and relatives were seen as opportunities to avoid the obstacles that arise. Family in patients with different cultural background was very important in nursing care of these patients. Nurses saw education as an opportunity to increase their cultural knowledge and believe that access to an interpreter would facilitate health care.

<p><strong>Syftet</strong> med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av möten med patienter med annan kulturell bakgrund än deras egen, samt att beskriva de möjligheter och hinder som sjuksköterskor upplever i samband med vården av dessa patienter. <strong></strong></p><p><strong>Metod</strong> Tolv kvalitativa studier från olika länder ingick i denna litteraturstudie, där forskare intervjuade sjuksköterskor och presenterade deras problem och erfarenheter. Vår studie analyserades enligt en kvalitativ metod.</p><p><strong>Resultat</strong> Studien visade fyra fenomen som sjuksköterskor upplever i samband med vården av patienter med annan kulturell bakgrund; <em>kommunikationen med patient, möten med familj/anhöriga, sjuksköterskornas erfarenheter av arbetssituationen vid kulturella möten och sjuksköterskornas kulturkunskap.</em></p><p><strong>Slutsats </strong>Sjuksköterskor upplevde att kommunikation var det största hindret i möten med patienter med annan kulturell bakgrund. Tolk, kollegor och anhöriga sågs som möjligheter för att undvika de hinder som uppstår. Familj till patienter med annan kulturell bakgrund var oerhört betydelsefull i omvårdnaden av dessa patienter. Sjuksköterskor såg utbildning som en möjlighet för att öka deras kulturkunskap och ansåg att tillgång till tolk skulle underlätta vården.</p> / <p><strong>Aim</strong> The purpose of this literature study was to describe nurses’ experiences of encounters with patients from different cultural backgrounds than their own, and to describe the opportunities and barriers that nurses’ face when caring for these patients.</p><p><strong>Method </strong>Twelve qualitative studies from different countries were included in this literature study, in which researchers interviewed nurses and presented their problems and experiences. Our study was analyzed by using a qualitative approach.</p><p><strong>Findings </strong>The study revealed four phenomena that nurses face when caring for patients from different cultural backgrounds; <em>the communication with the patient, encounters with family/relatives, nurses’ experiences of working conditions in cultural encounters and cultural nursing knowledge.</em></p><p><strong>Conclusion </strong>Nurses felt that communication was the biggest main obstacle in meetings with patients with different cultural backgrounds. Interpreter, colleagues and relatives were seen as opportunities to avoid the obstacles that arise. Family in patients with different cultural background was very important in nursing care of these patients. Nurses saw education as an opportunity to increase their cultural knowledge and believe that access to an interpreter would facilitate health care.</p>

Abstract Background: In the mid-1800s Florence Nightingale ruled that the nursing profession was for women, and men were excluded from the profession. Sweden's first male nurse graduated in 1953. According to the National Board of Health: 13% of Sweden's nurses are male nurses. In modern day culture male nurses are often portrayed negatively, and according to some studies the number of female nurses who have a high acceptance of male nurses are as large as the number of female nurses who have a low acceptance. Purpose: The purpose of this study was to describe; the male nurses' experiences of working with female colleagues, their interaction with patients within the nursing profession, and to describe selected study samples. Method: The design was a descriptive literature review, which included 13 scientific articles in the result. The 13 scientific articles were searched in PubMed and Cinahl with relevant MeSH terms and Cinahl-headings where they were available. Results: The results showed that the male nurses felt that there was a notion that the nursing profession in the eye of the public was a feminine profession, something that affected their experience of working as nurses. The male nurses felt that there were perceptions about their sexuality and their sexual intentions, both from patients and colleagues. There were also difficulties in the interaction between both female and male patients, male nurses felt that they had to ensure they were more careful to avoid any unnecessary touching. Male nurses also found that they were assigned more "typically male" tasks on the basis that they were seen as being physically stronger than their female colleagues. Conclusion: This study has revealed that male nurses' experiences of working in the profession were impacted by the fact that they were men. Preconceived notions and prevailing gender norms influenced the male nurses’ interactions with their colleagues and patients. Male nurses found that they are portrayed in a negative light by today’s modern society for choosing a career pathe in the nursing profession. The male nurses' experiences were also influenced by established social gender norms that were found in the community. Keywords: male nurses, qualitative research, experience, gender