Bakgrund och problemformulering: Vi lever i ett allt mer mångkulturellt samhälle och detta syns även inom hälso-och sjukvården. Det finns mycket forskning som visar på vikten av en bred kulturell kompetens hos vårdpersonal. Sedans början av 90 talet har allt fler invandrat från länder där kvinnlig könsstympning praktiserats. Kvinnlig könsstympning innefattar bortagande eller skada av det yttre kvinnliga könsorganet av icke medicinska skäl. Det finns inga hälsovinster med ingreppet och det kan leda till en rad både kort och långsiktiga komplikationer. Vårdpersonal jobbar under en rad lagar och förordningar och är skyldiga att vårda alla patienter likvärdigt oavsett var ifrån de härstammar. Öppenhet, lyhördhet och förståelse måste prägla vårdpersonalens arbete, så att vi i inte låter attityder och fördommar påverka oss, vilket istället kan leda till att mötet med västerländsk sjukvårdspersonal innebär diskriminering för dessa kvinnor. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa hur kvinnor, som kommer från kulturer där kvinnlig könsstympning är allmänt utbrett, upplever mötet mellan västerländsk hälso- och sjukvårdpersonal. Metod: Litteraturstudie av tio vetenskapliga artiklar, en kvantitativ och nio kvalitativa som är granskade, analyserades och indelade i teman. Resultat: Resultatet belyser smärtsamma minnen av kvinnlig könsstympning i samband med gynekologiska undersökningar och förlossningar, känslan av skam, kunskapsbrist hos vårdpersonalen, bemötande och kommunikation. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån de vårdvetenskapliga begreppen, lidande, livsvärld och vårdrelation. Lidande beskriver det som kvinnorna upplevt när minnen av den genomgångna könsstympningen kommit tillbaka, samt lidandet i den dubbla skam de upplevt. Livsvärlden belyser kvinnornas egen syn på könsstympningen, ställt intill den västerländska vårdpersonalen syn på ingreppet. Vårdrelationen tar upp vikten av kommunikation och att möta denna patientgrupp med ett öppet sinne samt att skapa förtroende och tillit. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är en sedvänja som utförs av traditionella, kulturella eller religiösa skäl. Ökad invandring till västvärlden har inneburit att vårdpersonal kommer att möta kvinnor som könsstympats och brist på kunskap och praktiska färdigheter hos vårdpersonal kan få konsekvenser för vårdandet. Syfte: Att belysa könsstympade kvinnors erfarenheter av kulturella påverkansfaktorer i omvårdnaden. Metod: Litteraturstudie med en deduktiv riktad innehållsanalys. Det utfördes en litteratursökning i vårdvetenskapliga databaser. Resultat: Resultatet från elva vetenskapliga artiklar placerades in i de förutbestämda kategorierna vilka var; Erfarenheter av religiösa och kulturella värderingar, Erfarenheter av kommunikation och språk, Erfarenheter av teknologi, Erfarenheter av utbildning, Erfarenheter av släktskap och sociala band och Erfarenheter av lagar och politik. Slutsats: Mötet mellan könsstympade kvinnor och den västerländska sjukvården präglas ofta av kommunikationssvårigheter och kulturella skillnader. Sjuksköterskors bristande kunskap om att vårda könsstympade kvinnor kan medföra att kvinnorna känner sig osäkra och oprofessionellt bemötta vilket kan orsaka onödigt lidande. Framtida forskning bör fokusera på hur dessa kvinnor vill bli vårdade vilket kan vara till nytta för alla verksamma sjuksköterskor. / Background: Female genital mutilation (FGM) is a custom that is performed for traditional, cultural or religious reasons. The increase of immigration to the western world has caused that nursing staff will meet and care for females that have undergone FGM. Lack of knowledge and practical skills amongst the hospital personnel treating the patients may lead to implications for the caring procedures. Purpose: To highlight genitally mutilated women’s experiences of cultural factors in nursing care. Method: A literature study with a directed content analysis. A literature research was performed in health scientific databases. Results: The findings from eleven scientific articles were placed in the predetermined categories which were: experiences of religious and cultural beliefs, experiences of language and communication, experiences of technology, experiences of education, experiences of kinship and social ties and experience of politics. Conclusion: The meeting between genitally mutilated women and western healthcare is often characterized by communication problems and cultural differences. Nurses’ lack of knowledge in caring for women with FGM causes the women to feel insecure, badly threated and may cause unnecessary suffering. Future research should focus on how these women wants to be cared for which can be of benefit to all active nurses.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning innebär att av icke-medicinska skäl utföra en partiell eller total borttagning av de yttre kvinnliga könsorganen. Det finns fyra olika typer av könsstympning med olika allvarlighetsgrader. Sannolika orsaker är att kontrollera kvinnans sexliv samt kulturella strukturer. Varje år genomgår 3,9 miljoner kvinnor en könsstympning i Afrika, Mellanöstern samt Asien. Ingreppet görs oftast på flickor mellan fyra och 14 år.  Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskans kunskap, attityd samt erfarenhet gällande kvinnlig könsstympning.  Metod: En litteraturöversikt enligt Fribergs metod som inkluderade tio vårdvetenskapliga artiklar med olika metoder, fem kvalitativa och fem kvantitativa artiklar. Databaserna som användes för att hitta artiklarna var Cinahl Complete och PubMed. Analysen gjordes med hjälp av en tematisk syntes för att identifiera olika teman.  Resultat: Resultatet presenterades i tre separata teman samt tre subteman. Kunskapsnivån gällande ingreppet varierade, olika attityder gentemot kvinnlig könsstympning identifierades och majoriteten av hälso- och sjukvårdspersonalen uttryckte svårigheter i mötet med och vårdandet av kvinnor som genomgått en könsstympning.  Diskussion: Generellt besitter sjuksköterskan låg kunskap kring kvinnlig könsstympning, där attityden till ingreppet varierar världen över. Detta kan bland annat bero på bristande utbildning, låg medvetenhet, ett icke-jämställt samhälle, kulturell påverkan och ekonomisk vinning. Madeleine Leiningers soluppgångsmodell ligger till grund för diskussionen. / Background: Female genital mutilation (FGM) involves performing, for non-medical reasons, a partial or total removal of the external female genitalia. There are four different types of female genital mutilation with varying degrees of severity. Plausible reasons are to control the woman's sex life as well as cultural structures. Every year, 3.9 million women undergo FGM in Africa, the Middle East and Asia. The practice is most often done on girls between the ages of four and 14. Aim: The aim of this literature review was to enlighten the knowledge, attitudes and experiences of female genital mutilation among nurses.  Method: A literature review according to Fribergs method that included ten articles with different methods, five qualitative and five quantitative articles. The databases used to find the articles were Cinahl Complete and PubMed. The analysis was done using thematic synthesis to identify different themes.  Results: Results were presented in three separate themes together with three subthemes. The level of knowledge regarding FGM varied, different attitudes towards female genital mutilation were identified and the majority of the health personnel expressed difficulties in caring for women with FGM.  Discussion: In general, nurses have low knowledge of FGM, where the attitude towards the practice varies worldwide. This due to, among other things, the lack of education, awareness, a non-equal society, cultural influence and financial gain. Madeleine Leininger's sunrise model forms the basis of the discussion.

Bakgrund: Varje år könsstympas fler än 2 miljoner kvinnor. Traditionen att könsstympa kvinnor går så långt tillbaka i historien att ingen historiker i dagsläget kan säga exakt hur, var och varför denna sedvänja uppstod. Det förekommer i ett trettiotal länder. Ingreppet sker ofta utan smärtlindring, sterila instrument och kompetent personal. I Sverige är kvinnlig könsstympning brottsligt, lagen gäller alla svenska medborgare oavsett om det sker inom Sveriges gränser eller utanför. Antalet könsstympade kvinnor i Sverige har ökat i takt med ökad invandring. Kvinnlig könsstympning kan ses som ett övergrepp och kan ge konsekvenser för kvinnor livet ut. Syfte: Syftet var att belysa de fysiska, psykiska och sociala konsekvenserna för kvinnor som genomgått könsstympning. Metod: En litteraturstudie genomfördes enligt Forsberg (2006) och startade med sökningar i databaserna Cinahl och PubMed. Sju kvantitativa och fyra kvalitativa artiklar valdes ut för analys. Resultat: De fysiska konsekvenserna rörde främst miktion, menstruation och sexuellt samliv. Känslomässiga trauman och en känsla av förlust dominerade de psykiska konsekvenserna. Gällande de sociala konsekvenserna berördes kvinnornas identitet till stor del samt deras upplevelser av hur västerlänningar ser på dem. Resultatet visar på övervägande negativa fysiska, psykiska och sociala konsekvenser. Även positiva aspekter har framkommit. Diskussion: I resultatet framgick tre större teman som var gemensamt för de fysiska, psykiska och sociala konsekvenserna. Dessa var kulturkrock, sociala påtryckningar och individ. De kan bidra till att förbättra omvårdnaden av kvinnor som genomgått könsstympning. Diskussionen inspireras av teorin Theory of cultural marginality där fokus ligger på att förklara människors reaktioner då två kulturer kolliderar. / Background: Each year, about 2 million women undergoes genital mutilation. The tradition of genital mutilation of women goes so far back in history that no historians in our time can say exactly how, where and why this practice occurred. The only thing we know is that the practice of female genital mutilation is performed in about thirty countries. The surgery is often done without analgesia, sterile instruments and medically skilled personnel. In Sweden, genital mutilation is a crime and the law applies to all Swedish citizens, regardless of whether it occurs within Sweden's borders or outside. The number of genitally mutilated women in Sweden has increased in line with increased immigration. Genital mutilation can be seen as an assault and may have consequences for women throughout their lives. Purpose: The purpose was to illuminate the physical, psychological and social consequences for women who have undergone genital mutilation. Methods: A literature review was conducted in accordance to Forsberg (2006). The search started out by using two databases, Cinahl and PubMed. Seven quantitative and four qualitative articles were selected for analysis. Results: The physical consequences were related to urination, menstruation and sexual intimacy. Emotional trauma and a sense of loss dominated the psychological consequences. The two largest social consequences that were found were the women's identity and their experiences of how westerners experience them. The result shows predominantly negative physical, psychological and social consequences, although positive aspects also emerged. Discussion: The results showed three major themes that were common to the physical, psychological and social consequences. These were culture clash, social pressures and individuals. They can help to improve the care of women who have undergone genital mutilation. The discussion was inspired by the theory "Theory of cultural marginality" where the focus is on explaining people's reactions when two cultures collide.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är en gammal sed som är vanligt förekommande i flera länder. Seden innebär att delar av det kvinnliga könsorganet avlägsnas. Det beräknas att två miljoner flickor utsätts årligen. I vilken omfattning ingreppet sker i Sverige är okänt, men det förekommer. I Sverige är alla former av ingreppet förbjudet. Skolsköterskan har möjlighet att möta och hjälpa flickor som riskerar eller har utsatts för kvinnlig könsstympning. Syftet: Syftet med denna studie är att belysa skolsköterskors upplevelser kring kvinnlig könsstympning bland flickor i skolan. Metod: Kvalitativa intervjuer med fyra skolsköterskor i en kommun i Mellansverige samt frågeformulär från sju skolsköterskor i olika delar av Sverige. Kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod. Resultat: Skolsköterskorna upplevde känslor av Kluvenhet, Osäkerhet och Medkänsla. Samt att kvinnlig könsstympning var Känsligt men angeläget att samtala om. Diskussion: Resultatet i denna studie fokuserar på skolsköterskors upplevelser, vilket skiljer sig ifrån tidigare studier i ämnet. I denna studie framkommer det en osäkerhet och rädsla inför att samtala, samt en vilja att hjälpa utan att döma. Detta tyder på att skolsköterskor upplever en utmaning. De behöver stöd och utbildning för att våga möta flickor som utsatts eller riskerar att utsättas för kvinnlig könsstympning. / Background: Female genital mutilation is an old ritual common in several different countries. In female genital mutilation parts of the female genital organ are removed. About two millions girls are exposed every year. Female genital mutilation occurs in Sweden, but to what extent is unknown. All types of genital mutilation are forbidden in Sweden. School nurses have an opportunity to meet and aid girls who are at risk or have been subject to genital mutilation. Aim: The aim of this study is to highlight school nurses´ experience of female genital mutilation among girls in school. Method: A qualitative interview study with four school nurses in a municipality in the central of Sweden as well as qualitative questionnaire from seven school nurses in different parts of Sweden. The material was analyzed using qualitative content analysis. Results: School nurses experienced feelings of Ambivalence, Uncertainty and Compassion. As well as the subject being Sensitive but Vital to talk about. Discussion: The results of this study focus on school nurses experience, which differs from previous studies on the subject. The study shows an uncertainty and fear of talking, and a willingness to help without judging. This indicates that school nurses experience challenges and are in need of support and training in order to meet girls who have been or may be subject to female genital mutilation.

De senaste årtiondena har flyktingströmmar från länder som praktiserar kvinnlig könsstympning (FGM) kommit till länder i västvärlden. I mötet med den nya vården riskerar kvinnorna att få fel diagnos, omvårdnad och bemötande. Syftet var att belysa könsstympade kvinnors möte med vården i västvärlden, utifrån följande frågeställningar: hur erfar kvinnorna mötet med vårdpersonalen? Hur erfar vårdpersonalen mötet med kvinnor som genomgått FGM? Studien genomfördes som en litteraturstudie, baserad på 15 artiklar av kvalitativ design. Analysen resulterade i sju teman utifrån de två frågeställningarna. Resultatet visade att kvinnorna upplevde mötet med vårdpersonalen som diskriminerande, ångestfullt och oroande. Brist på stöd ledde till känslor av ensamhet och kvinnorna kände sig annorlunda i den nya kulturen. Vårdpersonalen upplevde mötet med kvinnor som genomgått FGM som stressande och såg kvinnorna som okunniga och outbildade. Språkbarriärer var en försvårande faktor i kommunikationen. En god kommunikation och förståelse är viktigt för att skapa ett tryggt vårdmöte. Sjuksköterskan bör ta hänsyn till såväl kroppsliga som kulturella faktorer. Undervisning om FGM bör inkluderas i samtliga grundutbildningar för sjuksköterskor och övrig vårdpersonal. Vidare forskning bör belysa interventioner om ökad kunskap om FGM, fokusera på de könsstympade kvinnornas möte med olika vårdprofessioner, samt den åldrande gruppen som genomgått FGM och är i behov av vård. / The last decades a large number of refugees from countries where female genital mutilation (FGM) is practiced have come to countries in the West. The risk in the health care meeting is that the woman gets the wrong diagnosis, therapy and treatment. The aim was to highlight genitally mutilated women's encounters with the health care in the Western world, based on the following questions: how do the women experience the meeting with the caregivers? How do the caregivers experience the meeting with women who have undergone FGM? The study was conducted as a literature study, based on 15 articles with qualitative design. The analysis resulted in seven themes based on the two questions. The results showed that women felt the meeting with caregivers as being discriminatory, anguished and upsetting. Lack of support led to feelings of loneliness and the women felt different in the new culture. The nursing staff felt that meetings with the women were stressful and saw the women as unexperienced and uneducated. Language barriers were an aggravating factor in communication. Good communication and understanding is important in order to create a safe care meeting. The nurse should take into account both physical and cultural factors in order to build a good relationship. Education about FGM should be a part of the basic education of nurses and other health care professionals. Further research should shed light on interventions of increased knowledge about FGM, focus on the mutilated woman's encounter with various health care professions, as well as the aging group who have undergone FGM and is in need of care.

No description available.

Bakgrund: Världshälsoorganisationen uppskattar att 200 miljoner kvinnor lever med könsstympning världen runt. Könsstympning är en traditionell procedur som ger omfattande komplikationer för kvinnans kropp och psyke samt kränker mänskliga rättigheter. Den grundutbildade sjuksköterskan har huvudansvaret för omvårdnaden och bör erbjuda kvinnan god personcentrerad vård. Därmed är kunskap om olika aspekter av könsstympning nödvändig. Syfte: Att undersöka hur kvinnor som blivit könsstympade upplever mötet med hälso- och sjukvården avseende bemötande, kunskap och stöd. Metod: Allmän litteraturöversikt baserat på 9 kvalitativa vetenskapliga artiklar från databaserna Pubmed och CINAHL. Resultat: De könsstympade kvinnornas upplevelser utmynnades i nio subkategorier;“Positiva upplevelser av mötet med sjukvården”, “Negativa attityder från sjukvårdspersonalen”, “Upplevelsen av att känna sig annorlunda och som ett studieobjekt”, “Sjukvårdspersonalens kunskap om könsstympning,” “Sjukvårdspersonalens brist på kunskap, “Information om möjligheter och risker”, “Språket - en tillgång eller ett hinder”, “Anpassat stöd” och “Bristande stöd”. Resultatet visade ett behov av ytterligare teoretisk och praktisk utbildning inom könsstympning och även en utökad kulturell medvetenhet för att förbättra hanteringen av denna patientgrupp. Slutsats: Könsstympade kvinnor upplevde en trygghet när sjukvårdspersonalen toghänsyn till kvinnornas behov och hanterade mötet väl. Trots detta var de negativa upplevelser mest framträdande, dessa baserades på sjukvårdspersonalens bristande kulturell kompetens och kunskap om könsstympningen samt kommunikationssvårigheter. I takt med den ökade migrationen till Europa förväntas denna patientgrupp att öka, därmed behövs ytterligare forskning och utbildning inom detta fält för att förbättra vården för könsstympade kvinnor. / Background: World health organisation estimates that 200 million women are living with genital mutilation around the world. Female genital mutilation is a traditional procedure that causes extensive complications for the woman's body and mind and is a violation of human rights. The basic trained nurse has the main responsibility of the nursing care and should provide the woman with good patient-centered care. Therefore, knowledge about the different aspects of genital mutilation is necessary. Aim: To explore genital mutilated women’s experiences of the encounter with healthcare regarding approach, knowledge and support. Method: A literature review based on 9 qualitative scientific articles from the Pubmed and CINAHL databases. Result: The women’s experience culminated nine subcategories; “Positive experiences of the encounter with healthcare”, “Negative attitudes from the healthcare professionals”, “Theexperience of being different and being a subject of study”, “The healthcare professionals’ awareness regarding gender mutilation”, “The healthcare professionals lack of knowledge”, “Information regarding possibilities and risks”, “The language- a resource or an obstacle?”, “Customized support” and “Lack of support”. The results of this study demonstrated legitimate arguments for the necessity of broader understanding and training for health care professionals in order to improve the management of this patient group. Conclusion: Women with female genital mutilation experienced comfort when healthcare professionals took their needs into account and handled the encounter well. Regardless, the negative experiences were most prominent. These were based on healthcare professionals’ lack of cultural awareness and knowledge about genital mutilation as well as difficulties in communication. Due to the increased migration from countries where female genital mutilation is practised this patient group could be expected to increase in European healthcare, therefore more research and education within this field is needed in order to improve the care for genital mutilated women.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är en sedvänja som troligtvis funnits i omkring 2000 år och det handlar i hög grad om kulturella och sociala faktorer. Det beräknas att omkring 200 000 miljoner kvinnor och flickor har genomgått kvinnlig könsstympning. Det mångkulturella samhället medför att dessa kvinnor med bakgrund i länder där kvinnlig könsstympning praktiseras kan behöva vård i olika former. Utifrån tidigare forskning upplever dessa kvinnor otillräcklig kunskap hos sjukvårdspersonalen. För att kunna förse en bättre och ändamålsenlig vård är det av betydelse att sjuksköterskan utvecklar kulturell kompetens kring ämnet.  Syfte: Syfte var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att vårda kvinnor som blivit könsstympade.  Metod: Den metod som valdes ut för studien var Fribergs (2017) allmänna litteraturöversikt med kvalitativ design och induktiv ansats. Studien baserades på sju vetenskapliga artiklar som utgick från en kvalitativ metod. Analysmodellen utgick från Fribergs (2022) fyrastegs modell.   Resultat: Ur resultatet framkom tre olika kategorier; Brist på kunskap och erfarenheter vid kvinnlig könsstympning, Sociokulturella hinder vid kvinnlig könsstympning och Ogynnsamma effekter vid kvinnlig könsstympning.  Slutsats: I studien framgår det att sjuksköterskor upplever brist på kunskap och erfarenhet kring kvinnlig könsstympning, att det finns sociokulturella hinder i omvårdnaden och att kvinnlig könsstympning ger ogynnsamma effekter avseende kvinnans psykiska, fysiska och reproduktiva hälsa. Det är därför av stor betydelse att sjuksköterskor ökar sin kunskap och kulturella kompetens inom ämnet för att främja tryggheten i omvårdnaden av kvinnor som blivit könsstympade.  Nyckelord: erfarenhet, kunskap, kvinnlig könsstympning, omvårdnad, sjuksköterska.

BAKGRUND: Kvinnlig könsstympning är en traditionell sed djupt rotad i kultur och religion. Ingreppet innebär ett delvist eller fullständigt avlägsnande eller annan skada på de kvinnliga genitalierna av icke medicinska skäl. Ingreppet medför allvarliga hälsorisker och påverkar kvinnors sexuella hälsa. Idag beräknas över 200 miljoner kvinnor och flickor vara könsstympade världen över. För att kunna erbjuda dessa kvinnor vård av högsta kvalité är det av vikt att sjuksköterskan besitter djupare kunskap om fenomenet. SYFTE: Beskriva upplevelsen av sexuell hälsa hos kvinnor som har genomgått könsstympning. METOD: En deskriptiv litteraturöversikt som bygger på tio artiklar med en kvalitativ ansats samt en artikel med en mixad metod. För artikelsökningarna har databaserna Cinahl Complete och PubMed använts. Analysen har utförts i enlighet med Polit och Beck (2021). RESULTAT: Litteraturöversikten resulterade i två kategorier och fyra underkategorier; Fysiska erfarenheter; Att begränsas i sin sexuella hälsa & att leva med smärtsamma komplikationer samt Psykiska erfarenheter; Att få men för livet & att känna bristen på lust och intimitet. SLUTSATS: FGM har en negativ verkan på kvinnans sexuella hälsa. Studiens data visar att en kunskapsbrist föreligger hos sjuksköterskor gällande FGM. För att främja god sexuella hälsa behöver sjuksköterskor tydligare riktlinjer samt mer kunskap om ingreppets kulturella rötter och konsekvenser. / BACKGROUND: Female genital mutilation is a traditional practice deeply rooted in culture and religion. The procedure involves a partial or complete removal or other harm to the female genitalia for non-medical reasons. The procedure poses serious health risks and affects women's sexual health. Today, more than 200 million women and girls are estimated to be genital mutilated worldwide. In order to offer these women care of the highest quality it is of great importance that the nurse possesses deeper knowledge of the phenomenon. AIM: Highlight the experience of sexual health in women who have undergone genital mutilation. METHOD: A descriptive literature review based on ten articles with a qualitative approach and one article with a mixed method. For article searches, databases Cinahl Complete and PubMed have been used. The analysis has been carried out in accordance with Polit and Beck (2021). RESULT: The literature review resulted in two categories and four subcategories; Physical experiences; To be limited in their sexual health & to live with painful complication as well as Mental experiences; To be permanently marked & to feel the lack of desire and intimacy. CONCLUSION: FGM has a negative effect on women's sexual health. The study's data show that there is a lack of knowledge amongst nurses regarding FGM. To promote good sexual health nurses need clearer guidelines as well as more knowledge about the cultural roots of the procedure and its consequences.