BAKGRUND: Ländryggssmärta är idag ett av de största folkhälsoproblemen och drabbar majoriteten av människor någon gång under deras livstid. Det är viktigt med validerade och reliabla tester för att undersöka problematiken. Nedsatt rörelsekontroll är en trolig källa till symptom i ländryggen. Styrkelyftare utsätts för stora externa krafter på ländryggen, framförallt i knäböj och marklyft, vilket gör att de tillhör riskgruppen för ländryggssmärta. SYFTE: Syftet med denna studie var att undersöka interbedömarreliabiliteten för erfarna och oerfarna bedömare av rörelsekontroll för ländryggen hos styrkelyftare. Det sekundära syftet var att undersöka om det fanns en skillnad i total testbatteripoäng mellan styrkelyftare med och utan ländryggssmärta. METOD: Åtta deltagare filmades när de utförde tester enligt ett testbatteri utvecklat av Luomajoki et al. Dessa filmer bedömdes av två erfarna samt två oerfarna bedömare för att undersöka interbedömarreliabiliteten. RESULTAT: Resultaten presenterades med Cohens kappa samt med procentuell överensstämmelse. Resultaten visade tendenser till att erfarna bedömare hade bättre överensstämmelse än oerfarna bedömare i detta testbatteri. Av de åtta tester som analyserades med Cohens kappa hade de erfarna bedömarna högre kappakoefficienter i fem av testerna. Sett till procentuell överensstämmelse var inte tendensen lika tydlig. Ingen signifikant skillnad fanns i total testbatteripoäng mellan styrkelyftare med och utan ländryggssmärta. SLUTSATS: Tendensen tyder på att erfarna bedömare är mer samstämmiga i sin bedömning än oerfarna bedömare. I den här studien kunde man inte se någon skillnad i resultatet mellan styrkelyftare med respektive utan ländryggsmärta på ett testbatteri för rörelsekontroll i ländryggen. Några säkra slutsatser kunde inte dras av resultaten, framförallt på grund av det låga deltagarantalet.

No description available.

Bakgrund: Akupunktur är en gammal behandlingsmetod, beräknad ungefär 4100 år gammal och kommer från Kina. Elektroakupunktur är en något nyare behandlingsmetod där man för ström mellan nålarna. Denna behandlingsmetod används främst av fysioterapeuter. Behandlingarna som fysioterapeuten utför kräver ett vetenskapligt stöd, därför finns ett behov att granska den litteratur som behandlingsmetoden grundas på. Inom forskning och verksamhet använder man olika namn för denna metod, både “electroacupuncture” och “percutaneouselectricalnervestimulation” (PENS). Ryggsmärta är ett vanligt problem bland världens befolkning, det är beräknat att upptill 70% av befolkningen kommer någon gång i sitt liv uppleva ryggssmärta. Det är även beräknat att vara den vanligaste smärtförekomsten. Om elektroakupunktur fungerar mot ländryggssmärta kan terapeuter använda denna behandlingsmetod. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vilket vetenskapligt stöd det finns för elektroakupunktur som behandlingsmetod vid ländryggssmärta. Metod: En systematisk sökning utfördes i databaserna CinAHL, PubMed, PEDro, Scopus och Web of Science angående elektroakupunktur och ländryggssmärta. Sökorden som användes var “electroacupuncture”, “lowback pain ”, “percuteaneous electricalnervestimulation” och “randomized controlled trial”. Resultat: Sammanlagt 15 RCT – studier inkluderades i denna studie. Sammanlagt 11 av 15 studier fann signifikanta skillnader i resultat. 8 studier behandlade kronisk ländryggssmärta, 4 behandlade diskogena besvär och resterande 3 behandlade andra ryggdiagnoser. Elektroakupunktur har visat ge en smärtlindring vid ländryggssmärta. Konklusion: Samtliga inkluderade studier fann smärtlindring av behandlingen, dock visade inte alla signifikanta skillnader. Det finns även metodologiska brister i den befintliga litteraturen vilket innebär att bör se resultaten kritiskt. Mer forskning inom området behövs.

Att lindra långvarig ländryggsmärta med pilates ochryggskola. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng.Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen förvårdvetenskap, 2018.Bakgrund: Långvarig ländryggssmärta är ett av de största hälsoproblemen inomsjukvården i västvärlden. Cirka 80 procent av befolkningen har drabbats av dennågon gång i livet. Sjuksköterskan möter personer med ländryggssmärta överallt ivården och bör därför ha kunskap om olika smärtlindringsmetoder. Två avsmärtlindringsmetoder är pilates och ryggskola. Användning av pilates träningoch ryggskolan i behandling av ländryggssmärta har ökat under de senastedecennierna.Syftet: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka smärtlindrande effekterav pilates och ryggskola hos patienter med långvarig ländryggssmärta.Metod: Litteraturstudie med kvantitativ ansats, innehållande 10 artiklar baseradepå randomiserade kontrollerade studier. Litteratursökningar gjordes i databasernaCINAHL och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades och resultatsammanställdes.Resultatet: Studien verifierade att pilates träning och ryggskola är effektivametoder för att minska smärtnivå hos patienter med långvarig ländryggssmärta.Konklusion: Resultatet av denna studie visade att pilates och ryggskola har godsmärtlindrande effekt på långvarig ländryggssmärta och därmed kan derekommenderas till denna patientgrupp. / To relieve chronic low back pain with pilates and backschool. A literature review. Degree Project in Nursing 15 credit points. MalmöUniversity: Faculty of health and society, Department of care Science, 2018.Background: Chronic low back pain is one of the major health problems inhealthcare in the western world. About 80 percent of the population has sufferedfrom it sometime in life. The nurse meets people with low back pain throughoutthe care and should therefore have knowledge of different pain relief methods.Tow of pain relief methods are pilates and back school. The use of Pilates trainingand back school for the treatment of low back pain has increased in recentdecades.Purpose: The purpose of this literature study was to investigate pain relievingeffects of pilates and back school in patients with chronic low back pain.Method: Literature study with quantitative approach, containing 10 articles basedon randomized controlled studies. Literature searches were made in the databasesCINAHL and PubMed. The articles were quality-reviewed, analyzed andcompiled.Results: The study verified that pilates training and back school are effectivemethods for reducing pain in patients with chronic low back pain.Conclusion: The result of this study showed that pilates and back school havegood analgesic effect on chronic low back pain and therefore they can berecommended to this patient group.

Introduktion: Graviditetsrelaterad ländryggs- och bäckensmärta är ett folkhälsoproblem för större andelen gravida i samhället. Mer än två tredjedelar av gravida kvinnor upplever ländryggssmärta och nästan en femtedel upplever bäckensmärta.  Syfte: Att utvärdera evidensen för effekter av fysisk aktivitet som intervention för ländryggs- och/eller bäckensmärta hos gravida kvinnor. Metod: Litteratursökningen i denna systematiska litteraturstudie utfördes i tre olika databaser, PubMed, Cinahl samt SPORTDiscus. Studien inkluderade randomiserade kontrollerade studier samt artiklar inom spannet av 15 år. Studier som innefattade ländryggs- och/eller bäckensmärta under graviditet samt fysisk aktivitet inkluderades. Urvalsprocess av relevanta artiklar utfördes enligt PRISMAS flödesschema. Kvalitetsgranskning gjordes enligt PEDro skalan.  Resultat: Tretton artiklar inkluderades i litteraturstudien efter litteratursökning samt relevansbedömning. Artiklarna bedömdes ha moderat till bra kvalitet enligt PEDro- skalan. Interventionerna var lika i flera av studierna men överlag skiljde sig flera av studiernas interventioner åt. Tio studier hade variationer av träningsprogram som intervention där tre studier följde American College of Obstetricians and Gynecologists (ACOG) och en studie följde Royal College of Obstetricians and Gynecologists (RCOG). Andra träningsinterventioner var Hatha yoga, pilates samt vattenträning. Resultat visade att fysisk aktivitet gav effekt i 10 av 13 studier sett på ländryggs- och/eller bäckensmärta. Konklusion: Resultatet att majoriteten av de granskade randomiserade kontrollerade studierna visade positiva effekter av fysisk aktivitet indikerar att fysisk träning i olika former kan vara positivt och kan rekommenderas till gravida med ländryggs- och/eller bäckensmärta. Då antalet inkluderade studier var lågt och typen av träning och träningsupplägg varierande är det svårt att dra säkra slutsatser om effekt av specifika träningsmetoder. Mer forskning inom området behövs för att kunna säkerhetsställa evidensen för fysisk träning som behandling för graviditetsrelaterad ländryggs- och/eller bäckensmärta.

Introduktion: Ländryggssmärta är en av de diagnoser folk söker mest vård för i västvärlden och cirka 80% av alla vuxna kommer någon gång i livet drabbas av det. Primära orsaken är icke-specifik, det vill säga, att man inte vet vad som ligger bakom. Tidigare elektromyografi studier har visat att personer med icke-specifik ländryggssmärta kan utveckla förändrade muskelaktiveringsmönster för bålmuskulaturen. Till skillnad mot tidigare studier riktar denna sig till vardagliga aktiviteter där forskning i nuvarande läge lider brist Syfte: Syftet med studien var att undersöka aktiveringsmönster av bålmuskulaturen med hjälp av yt-EMG bland studenter vid utförande av funktionella aktiviteter. Metod: Två deltagare delades in i två grupper, en med icke specifik ländryggssmärta och en utan symtom. Tre funktionella tester utfördes med yt-EMG mätning av muskelaktivitet i bålen vid ett tillfälle. EMG amplituden beräknades med root mean square (RMS). Deltagarna fick skatta sin smärta på visual analogue scale (VAS) samt värdera sin upplevda funktion med Oswestry disability index (ODI). Resultat: Större muskelaktivering i erector spinae (ES) hos deltagaren med besvär jämfört med deltagaren utan besvär. Aktiveringsgraden hos lumbala multifidus (LMF) hade deltagaren utan besvär en större aktivering jämfört med deltagaren med besvär. Deltagaren med besvär hade 2-5 gånger större aktivering i främre bålmuskulatur i alla tester. Konklusion: Då studien är en pilot-studie med begränsat antal deltagare ses resultaten som preliminära indikationer. Framtida större studier kan ge svar på om och på vilket sätt neuromuskulära kontrollen påverkas vid vardagliga aktiviteter, dock är resultaten i studien i stora drag överensstämmande med tidigare studier.

Bakgrund: Ländryggssmärta är en av de vanligaste typerna av muskuloskeletal smärta och den ledande formen av nedsatt funktion världen över. Styrketräning (ST) är en av de vanligaste formerna av konservativ behandling vid kronisk ospecifik ländryggssmärta (CNSLBP). Det saknas rekommendationer för dosering av ST och effekten av olika doseringar är oklar. Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att kartlägga rapporterade träningsdoseringar vid CNSLBP samt att jämföra effekten av olika doseringar. Metod: En systematisk granskning av randomiserade kontrollerade studier publicerade de fem senaste åren genomfördes efter sökningar i databaserna MEDLINE, CINAHL och PEDro. En kvalitetsbedömning av studierna genomfördes och träningsdosering av styrketräning som behandling vid CNSLBP kartlades och kategoriserades. I inkluderade studier där liknande träningsupplägg med olika dosering jämförts, utvärderades doseringarnas effekt avseende smärtintensitet och funktion. Resultat: Totalt inkluderades sex artiklar. Risken för systematiska fel bedömdes som genomgående låg till medelhög. Träningsdoseringarna kategoriserades som moderata till medelhöga. Enbart en av de sex inkluderade studierna jämförde olika träningsdosering där komponenten intensitet varierats i två grupper. Högintensiv styrketräning uppvisade signifikanta förbättringar avseende funktion och små ickesignifikanta förbättringar avseende smärtintensitet jämfört med den medelintensiva träningsgruppen. Slutsats: Den här litteraturstudien visade att få studier anger träningsdosering av styrketräning som behandling för patienter med CNSLBP. De kartlagda träningsdoseringarna var moderata till medelhöga och liknar doseringarna som rekommenderas för motionärer. Inga slutsatser kunde dras avseende doseringarnas effekt. Framtida kliniska studier med träning som intervention bör definiera styrketräningsdosering vilket anses relevant för såväl forskare som fysioterapeuter i praktiken. / Background: Low back pain is one of the most common musculoskeletal disorders and the leading cause of disability worldwide. Resistance training (RT) is an effective therapeutic modality for the treatment of patients with chronic non-specific low back pain (CNSLBP). However, recommendations of RT dosages is lacking and the effects of different dosages remains unclear. Objective: The objective of this review was to map and evaluate the effectiveness of reported RT dosages for the treatment of CNSLBP. Method: A systematic search for literature was conducted in the databases MEDLINE, CINAHL and PEDro. Dosages were mapped and categorized. Effect sizes of pain intensity and disability were extracted from articles with comparisons between dosages. The risk of bias was judged for the articles, respectively. Results: A total of six articles were included. The dosages were categorized as moderate to medium high. Comparison between dosages was made in one of the included articles. Significant improvements in pain intensity and non-significant improvements in disability in favour of a high intensity group compared to a low intensity training group was found. The risk of bias was consistently judged as low or moderate. Conclusion: This study showed a lack of correctly reported RT dosages. The mapped dosages where corresponding to the recommendations for a healthy population. No conclusions could be drawn upon the effect of different dosages. A clear definition of the RT dosage in future trials is of importance to further investigate the effect of RT as an intervention for the treatment of CNSLBP.

Bakgrund: Smärta är en individuell psykologisk och emotionell reaktion där funktionen är att varna för skada. Långvarig smärta är en smärta som varar i mer än 12 veckor som drabbar 40–50 procent av Sveriges befolkning.  Den vanligaste lokalisationen för smärtan är ländryggen och det är ett av de största folkhälsoproblemen i världen. Orsaken till ländryggssmärta kan vara både fysiologisk och psykologisk, men det är oklart till varför det uppstår en långvarig smärta. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av att leva med långvarig ländryggssmärta. Metod: En litteraturöversikt gjordes som är baserad på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Tre databaser användes, CINAHL Complete, Pubmed och Medline och dataanalysen gjordes enligt Fribergs analysmodell. Resultat: Tre huvudteman med tillhörande subtema påfanns under dataanalysen. Första huvudtemat var: Påverkan på vardagen med subteman: Förändringar i vardagen, Familjeroll, Kultur och religion och Acceptans. Andra temat var: Psykisk ohälsa och försämrad sömnkvalitet med subteman: Psykisk påverkan och Sömnsvårighet samt sista temat: Egenvård. Diskussion: Diskussionen är indelad i en metoddiskussion och resultatdiskussion. Metoddiskussionen innehåller en reflektion kring den valda metodens styrkor och svagheter. Resultatdiskussionen innehåller en diskussion om litteraturöversiktens resultat med Katie Erikssons teori som teoretisk utgångspunkt. / Background: Pain is an individual psychological and emotional reaction where the function is to warn of injury. Chronic pain is a pain that lasts for more than 12 weeks, that affects 40–50 percent of the population of Sweden. The most common location for the pain is the lumbar spine and is one of the biggest public health problems in the world. The cause of low back pain is both physiological and psychological, but it is unclear why chronic pain occurs. Aim: The purpose was to describe the patient’s experience of living with chronic low back pain. Method: A litterature review was made based on ten qualitative scientific articles. Three databeases were used, CINAHL Complete, Pubmed and Medline. The data analysis was done according to Friberg´s analysismodel. Results: Three main themes and associated subthemes were found during the data analysis of the result, containing subthemes. The first maintheme was: Impact on everyday life with subthemes: Changes in everyday life, Family role, Culture and religion and Acceptance. The second theme was: Mental illness and insomnia with subthemes: Psychological impact and Sleep deprivation, and the last theme was: Self-care. Discussion: The discussion is divided into a method-discussion and result discussion. The method discussion contains a reflection on the strengths and weaknesses of the chosen method. The result discussion includes a discussion of the results of the literature review with Katie Eriksson´s theory as a theoretical starting point.

Denna studies syfte var att undersöka de komplementära behandlingsmetoderna som finns att tillgå vid behandling av kronisk ländryggssmärta, deras effektivitet samt vilken roll sjuksköterskan har. Studien utfördes genom en litteratursökning. Tio vetenskapliga artiklar granskades enligt kriterier av Polit och Beck (2006) samt Willman m fl (2006). Vid analysen kunde resultaten sedan delas in i fyra huvudkategorier; psykologiska behandlingsmetoder, behandling genom fysisk aktivitet, behandling med hjälpmedel och behandling med händerna. Som teoretisk referensram användes Carnevalis omvårdnadsmodell. Sjuksköterskans roll bestod till stor del av att verka som samordnare och vara kontaktperson för patienten. / The objective of this study was to examine the complementary therapies there are to treat chronic low back pain, their efficacy and what part a nurse has to play. The study was carried out as a review. Ten articles were examined in accordance with criteria by Polit and Beck (2006) and Willman et al (2006). When analysed, the results could be parted into four main categories; psychological methods of treatment, treatment through physical activity, treatment with technical aids, and treatment by the hands. As a theoretical frame of reference, the model of balance by Carnevali was used. The nurse’s part was mainly to be a coordinator and a contact for the patient.

Bakgrund: Graviditetsrelaterad bäcken- och/eller ländryggssmärta kan bero på hormonella och biomekaniska förändringar som vanligen efter förlossningen. Dock kan kvinnor få ihållande smärtbesvär vilket kan påverka funktion och livskvalitet. Bäckenbottenträning, statisk bålträning och dynamisk bålstabiliserande träning har liknande effektmekanism för smärtlindring. Riktlinjer kring fysisk träning efter förlossning saknar en uppdaterad evidensbild för dess smärtlindrande effekt. Syfte: Syftet var att sammanställa evidensläget samt bedöma evidensstyrkan för den smärtlindrande effekten av bäckenbottenträning, statisk bålträning samt dynamisk bålstabiliserande träning vid smärta i bäcken- och/eller lumbalregion efter förlossning.  Metod: En systematisk litteraturöversikt genomfördes med artikelsökning på databaserna PubMed, Cinahl, PEDro och Cochrane. Varje artikel granskades enskilt av respektive författare utifrån en granskningsmall innan en gemensam sammanställning utfördes. Evidensgradering utifrån varje träningsform genomfördes med GRADE. Resultat: Nio randomiserade kontrollerade studier inkluderades med 499 kvinnor där fysisk träning visades ge en smärtlindrande effekt på postpartumsmärta i bäcken- och/eller ländrygg med genomsnittlig metodologisk kvalitet på 50 poäng. Dynamisk bålstabiliserande träning inkluderade sex studier och bäckenbottenträning två studier, samtliga med låg tillförlitlighet (⨁⨁◯◯). Statisk bålträning inkluderade en studie med mycket låg tillförlitlighet (⨁◯◯◯) enligt GRADE. Konklusion: Fysisk träning kan användas som behandling vid postpartumsmärta i bäcken- och/eller ländrygg. Evidensgraden behöver höjas genom fler studier, fler deltagare och blindad resultatuppföljning. / Background: Pregnancy-related pelvic girdle pain and/or low back pain is commonly caused by hormonal or biomechanical changes and tends to disappear after giving birth. However, some women are affected by the pain for an extended period, which will affect their functional status and quality of life. Pelvic floor exercises, static core exercises and dynamic core stabilisation exercises have a similar mechanism behind the pain-relieving effect. Guidelines for physical exercise after childbirth lack an updated picture of evidence for the pain-relieving effect. Purpose: The purpose of this review was to gather evidence and evaluate the strength of the evidence in relation to the pain-relieving effect of pelvic floor exercises, static core exercises, and dynamic core stabilisation exercises on pelvic girdle pain and/or low back pain after childbirth. Method: A systematic literature review was carried out and articles were gathered from the databases PubMed, Cinahl, PEDro and Cochrane. Each article was analysed individually by each author using a review template before a collective assessment was made. GRADE was used to rate the evidence for each form of physical exercise.  Results: Nine randomised controlled trials were included with 499 women where physical exercise was used to try and treat postpartum pelvic girdle pain and/or low back pain with a mean methodological quality of 50 points. Six studies evaluated dynamic core stabilisation exercises and two reviewed pelvic floor exercises, all with an overall low reliability (⨁⨁◯◯). Static core exercise was assessed in one study with very low reliability (⨁◯◯◯) according to GRADE. Conclusion: Physical exercise can be used as a treatment for pelvic gridle pain and/or low back pain postpartum. The level of evidence for each form of physical exercise needs to increase through more studies, more participants and blinded outcome follow-up.