Lärarutbildningsreformen 2011 införde utbildningsvetenskaplig kärna som ett kunskapsinnehåll för alla de nya lärarprogrammen. Kraven och förväntningarna på vetenskaplighet i lärarutbildning har successivt förstärkts och man kan tala om en vetenskaplig lärarutbildningsdiskurs. Men det är först med denna reform som begreppet utbildningsvetenskap används för att beskriva ett innehåll i utbildningen. Denna läroplansteoretiskt förankrade studie granskar hur begreppet utbildningsvetenskap ges en uttolkning i en kurs inom den utbildningsvetenskapliga kärnan på grundlärarprogrammet årskurs 4-6 vid fem lärosäten i Sverige. Empirin utgörs av de ansökningshandlingar som lärosätena lämnat in för examensrätt till de nya utbildningarna och de föreslagna kursplanerna för en specifik kurs i synnerhet. Med hjälp av diskursanalys analyseras det språk som används i kursplanen för att beskriva kursinnehållet och utbildningsvetenskapen. Även litteraturlistorna för kurserna jämförs med avseende på titlar och vetenskapliga discipliner hos författarna. Resultatet påvisar relativt stor variation i innehållet i kursen. Det är stor spridning på kurslitteraturen, både i titlar och vetenskapliga discipliner. Det tycks bekräfta bilden av utbildningsvetenskap som något som snarare bestäms av sitt kunskapsområde än utifrån en specifik disciplin. För varje kurs redovisas i analysen ett signalord som utgör ett begrepp eller ord som har stor betydelse för uttolkningen av den kursens utbildningsvetenskapliga syfte. Diskursivt visas hur två av lärosätena i sin uttolkning tycks vara mer influerade av den s.k. evidensrörelsen, vilket också kan beskrivas som att man i högre grad är påverkad av det Unemar Öst (2009) kallar globaliseringsdiskursen om högre utbildning. Andra lärosäten är mer förankrade i den klassiska akademiska diskursen. Sammantaget visar studien att en kärna av innehåll tycks vara svår att uppvisa och att en diskursiv kamp om uttolkningen av utbildningsvetenskap är för handen. Studien kan bidra till diskussionen om det vetenskapliga innehållet i lärarutbildningens professionsinriktade delar.

Studiens övergripande syfte är att undersöka en sångpedagogs sångundervisning samt att belysa musikhögskolans sångmetodikundervisning i relation till yrkeslivet. Jag har utifrån det utformat tre frågeställningar: 1. Hur kan yrkeslivet se ut för en sångpedagog på gymnasiets estetiska program? 2. I vilken utsträckning har sångmetodikundervisningen i utbildningen haft relevans för sångpedagogen och vilka visioner har min informant från KMH när det gäller sångmetodikundervisningen? 3. Hur upplevde intervjupersonerna övningsundervisningen på musikhögskolan? Jag har valt att intervjua en sångpedagog som arbetar på gymnasiets estetiska program för att belysa hur yrkeslivet kan se ut för en gymnasielärare i sång. Jag har också genomfört intervjuer med en lärare i sångmetodik på KMH för att undersöka hur man tänker kring sångmetodikundervisningen inom musikhögskolan. Studien behandlar synen på yrkeslivet, samt visar på starka och svaga sidor i sångmetodikundervisningen. Att belysa utbildningen i relation till ett kommande yrkesliv har varit mycket intressant, i synnerhet för mig som blivande sångpedagog. Det som huvudsakligen framkommit i min studie är att det är bra med en genrebred sångmetodik som grund, oavsett vilken/vilka genrer som man sjunger själv. / <p>Examensarbete 15 hp; Lärarexamen</p>

No description available.

Lärarexamen

Syftet med föreliggande studie var att utföra en utvärdering av i vilken grad högskolan i Halmstad lyckas med att uppfylla de mål och riktlinjer som lagts fast för lärarexamen i samhällskunskap på gymnasienivå. Halvstrukturerade intervjuer utfördes. Urvalet bestod av fem individer som alla genomfört samhällslärarutbildningen på högskolan i Halmstad. Intervjuteman var ämneskunskaper, pedagogisk kunskap, den demokratiska skolan och praktisk kunskap. Resultaten och analysen visade enligt studiens intervjupersoner att samhällskunskapslärarutbildningen vid högskolan i Halmstad till viss del uppfyller de mål och riktlinjer som lagts fast för lärarexamen med avseende på dess undervisning kring den demokratiska skolan och dess beståndsdelar som till exempel värdergrundsfrågor och alla människors värde samt ifråga om barns sociala, emotionella och kognitiva utveckling. Målen och riktlinjerna uppfylls, enligt studiens interjupersoner, dock inte till fullo vad gäller ämneskunskaper och dess tillämpning i skolorna, allmän och ämnesdidaktik, betygsättning och bedömning, informationsteknik som pedagogiskt verktyg samt förebyggande och hantering av kränkningar och diskriminering.

<p>Syftet med uppsatsen är att ta reda på några skillnader som finns i lärarutbildningen i Sverige och Finland ur ett policyperspektiv. I arbetet har vi valt att utgå från hur lärarutbildningen utvecklats över tid samt från de resultat som framkommit i PISA-undersökningar. Resultaten visar bland annat att finska elever har ett övertag gällande läsförståelse. Den svenska lärarutbildningen har genomgått ett flertal olika reformer (Richardson, 2004) medan den finska endast genomgått ett fåtal (Uljens, 1998).</p><p>Vi har intervjuat två informanter kopplade till lärarutbildningen, samt två informanter som innehar en ledande position inom PISA. Dessa muntliga och skriftliga intervjuer gav oss en uppfattning om vilka tankar och åsikter som finns kring lärarutbildningarna i de båda länderna, men också vad de tror ligger bakom de svenska lärarutbildningarnas låga status.</p><p>Samtliga informanter och litteratur pekar på att lärarutbildningen kan vara en bidragande faktor till de finska elevernas goda resultat i PISA-undersökningarna.</p>

<p>Vårt syfte med detta arbete var att nå förståelse av lärarutbildningens uppdrag att utbilda lärare på 2000-talet. För att nå detta syfte försökte vi genom en textanalys att karaktärisera förändringar i utbildningsplaner, kursplaner och kurshandledningar gällande Pedagogik med didaktisk inriktning (PDI A) 01-20 poäng under perioden 2001 t.o.m. 2005 med fokus på en av delkurserna, Lärares uppdrag och arbete. I utbildningsplanerna karaktäriserade vi förändringar i målen, i kursplanerna karaktäriserade vi förändringar i syftet och målen och slutligen i kurshandledningarna karaktäriserade vi förändringar i kursens introduktionsavsnitt, i avsnittet Innehåll och uppläggning, i examinationsuppgiften och slutligen i litteraturen. I vår analys såg vi hur nya begrepp och fraser tillkom, hur man lade till och tog bort olika moment i både presentationer av delkursen, i seminarierna och i examinationsuppgifterna och hur litteraturen förändrades. Avslutningsvis resonerade vi kring de förändringar vi såg i relation till litteratur som behandlar ämnet lärarutbildning ur olika perspektiv.</p>

Syftet med uppsatsen är att ta reda på några skillnader som finns i lärarutbildningen i Sverige och Finland ur ett policyperspektiv. I arbetet har vi valt att utgå från hur lärarutbildningen utvecklats över tid samt från de resultat som framkommit i PISA-undersökningar. Resultaten visar bland annat att finska elever har ett övertag gällande läsförståelse. Den svenska lärarutbildningen har genomgått ett flertal olika reformer (Richardson, 2004) medan den finska endast genomgått ett fåtal (Uljens, 1998). Vi har intervjuat två informanter kopplade till lärarutbildningen, samt två informanter som innehar en ledande position inom PISA. Dessa muntliga och skriftliga intervjuer gav oss en uppfattning om vilka tankar och åsikter som finns kring lärarutbildningarna i de båda länderna, men också vad de tror ligger bakom de svenska lärarutbildningarnas låga status. Samtliga informanter och litteratur pekar på att lärarutbildningen kan vara en bidragande faktor till de finska elevernas goda resultat i PISA-undersökningarna.

<p>Den debatt om skolan som förs idag är kritisk till kvalitén i den svenska skolan. Det har även riktats kritik gentemot dagens lärarutbildning. Som snart nyutexaminerade lärare finner vi det intressant att i skenet av detta belysa vilka kompetenser som den utbildning vi snart avslutar har syftat till att ge oss. Vi finner det även intressant att se vad skolledare tänker om lärarkompetens i allmänhet och i synnerhet i förhållande till lärarutbildningen och vilken kompetens de uppfattar att nyutbildade lärare har med sig ut i arbetslivet.</p><p>Syftet med den här studien är att ta del av skolledares sätt att se på lärarkompetens i allmänhet men också i förhållande till lärarutbildningen, samt att studera den utredning som ligger till grund för dagens lärarutbildning, SOU 1999:63.</p><p>Studien har genomförts ur ett hermeneutiskt perspektiv och empirisk data har samlats in genom att intervjua några skolledare. Resultaten visar att skolledare i sina svar angående lärarkompetens lutar sig mot en hermeneutisk tradition. De talar om att se helheten, de menar att man kan dela upp kompetens i flera delar, men dessa delar kan inte separeras utan är beroende av varandra. Detta återfinns även i den beskrivning av lärarkompetens som finns i det dokument som ligger till grund för dagens lärarutbildning, SOU 1999:63, där man menar att lärarkompetens är ett komplext begrepp som består av flera delar. Även SOU 1999:63 befinner sig i sitt sätt att definiera lärarkompetens i den hermeneutiska traditionen.</p><p>Sökord: Lärarkompetens, lärarutbildning, skolledare</p>

Vårt syfte med detta arbete var att nå förståelse av lärarutbildningens uppdrag att utbilda lärare på 2000-talet. För att nå detta syfte försökte vi genom en textanalys att karaktärisera förändringar i utbildningsplaner, kursplaner och kurshandledningar gällande Pedagogik med didaktisk inriktning (PDI A) 01-20 poäng under perioden 2001 t.o.m. 2005 med fokus på en av delkurserna, Lärares uppdrag och arbete. I utbildningsplanerna karaktäriserade vi förändringar i målen, i kursplanerna karaktäriserade vi förändringar i syftet och målen och slutligen i kurshandledningarna karaktäriserade vi förändringar i kursens introduktionsavsnitt, i avsnittet Innehåll och uppläggning, i examinationsuppgiften och slutligen i litteraturen. I vår analys såg vi hur nya begrepp och fraser tillkom, hur man lade till och tog bort olika moment i både presentationer av delkursen, i seminarierna och i examinationsuppgifterna och hur litteraturen förändrades. Avslutningsvis resonerade vi kring de förändringar vi såg i relation till litteratur som behandlar ämnet lärarutbildning ur olika perspektiv.