Denna C-uppsats är en litteraturstudie, en forskningsöversikt över ämnet socialisering till lärare.  Syftet med studien var att besvara tre frågor (a) Vad är yrkessocialisering till lärare och hur går den till? (b) Hur kan yrkessocialisering till lärare mätas och undersökas? (c) Hur har detta mätts tidigare och vad har man kommit fram till? Litteraturstudien bygger på en analys av nio vetenskapliga artiklar som alla handlar om lärares yrkessocialisering. Studien visade att lärare skapar sina yrkesidentiteter genom att använda sig av olika metoder, till exempel reflekterande samtal. Den blivande lärarens uppväxt och egen skolgång har betydelse för att de väljer att bli lärare. Lärarutbildningen, den första arbetsplatsen och de första kollegorna har också påverkat individerna i deras yrkessocialisering. Eftersom socialisationsprocesser är mycket komplicerade företeelser var inte syftet att ge någon exakt förklaring till hur socialisation går till utan snarare att ge exempel på olika sätt att mäta och redogöra för hur olika delar av yrkessocialisationsprocessen till lärare kan se ut. Till denna studie valdes nio artiklar, de lästes igenom och viktiga partier markerades. Detta upprepades flera gånger för att säkerställa att relevant information markerats.  Det gick då att utläsa mönster och gemensamma nämnare i de olika artiklarna och de gemensamma nämnarna infördes i en matris med sex olika kategorier för att tydliggöra de olika artiklarnas innehåll och inriktning. De nio artiklarna analyserades sedan utifrån dessa sex kategorier. Under arbetets gång upptäcktes också andra gemensamma beröringspunkter i de nio artiklarna och för att se detta samband tydligare sattes artiklarna in i ett Venndiagram som presenteras i resultatavsnittet. Resultaten visade också att inductionprogram kan påverka socialisationen till lärare. Individens högst personliga skäl till sitt yrkesval kan ha betydelse och det kan finnas samband mellan vilka alternativa utbildningsmöjligheter individen hade vid tidpunkten och den utbildning hon/han valde. Omgivningen individen befinner sig i och tidigare har befunnit sig i har betydelse för yrkesval och socialisering. De nio artiklarna i studien har flera beröringspunkter, till exempel samband mellan lärares levnadsbana, livserfarenhet och yrke, Lindblad (1995). Klass, socialgrupp, Arfwedsson (2002) samt att finna sin identitet som lärare, Eisenschmidt, Heikkinen & Klages (2008).

Denna uppsats handlar om kommunikation mellan föreläsare och studenter vid en lärarutbildningskurs i naturvetenskap som riktar sig mot yngre åldrar. I arbetet presenteras en studie av hur väl studenter kunde återge innehållet i tre föreläsningar, dels enskilt och dels efter gruppdiskussioner. Syftet med studien var att få större insikt i om det förekom ”förståelseklyftor” mellan lärarna och studenterna på inriktningen, och om dessa kunde överbryggas med hjälp av gruppdiskussioner. I studien fick studenterna efter varje föreläsningstillfälle till uppgift att individuellt göra en skriftlig sammanfattning (2-3 meningar) av vad föreläsningen handlat om, samt beskriva de tre viktigaste budskapen i varje föreläsning. Studenterna arbetade därefter gruppvis med samma uppgifter för att den här gången komma fram till ett gemensamt svar. Studenternas skriftliga svar – både de enskilda och de gruppvisa - kategoriserades sedan enligt hur väl de stämde överens med föreläsarens beskrivning av den egna föreläsningens centrala innehåll och tre viktigaste budskap. En jämförelse gjordes också mellan studenternas individuella och gruppernas gemensamma svar. Sammanfattningsvis kunde man av resultaten se att studenterna relativt väl kunde redogöra för det innehåll och budskap som föreläsaren avsett att förmedla, men att de efter gemensamma diskussioner i de flesta fallen kommit ännu närmare. De fall där studenterna inte tillsammans kunnat resonera sig fram till en beskrivning som bättre sammanföll med föreläsarens beskrivning berörde moment med ett abstrakt innehåll. Slutsatsen blir att strukturerade gruppdiskussioner i kombination med skrivuppgifter mycket väl kan vara gynnsamma för fördjupad förståelse och därmed är väl värda att lägga ner tid på. Men för att fånga upp missförstånd rörande mer abstrakta momenten krävs en uppföljning där studenterna inte arbetar på egen hand. Vidare föreslås att mer tid sätts av dels till att bättre skola in studenterna i ett (natur)vetenskapligt tankesätt, dels till att diskutera med studenterna om deras egna inställningar till sitt studieprojekt. Detta för att bättre förbereda dem för ett arbete i en förskola som svängt från att vara en främst vårdande plats till att också vara en plats för grundläggandet av ett livslångt lärande.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att ge en överblick av den nuvarande och framtida lärarutbildningens ledarskapsutbud för lärare samt att utforska om ett behov av utökat ledarskap för lärare är aktuellt. Frågeställningar: - Är lärare med ledarskapskunskaper säkrare lärare än lärare utan? - Hur kan lärare använda sig av ledarskap i klassrummet? - Är ledarskap en bristvara i dagens lärarutbildning? - Hur ser trenden ut för ledarskapets utrymme i lärarutbildningen? Metod Uppsatsen har en kvalitativ inriktning där intervjuer står i fokus. De intervjuade har olika relationer till lärarutbildning. Den tidigare forskning som ses över behandlar begreppet ledarskap i skolmiljön. Resultat Litteraturen visar att lärare med ledarskapskunskaper har en större förmåga att känna sig lugna och ta kontroll över situationer som kan uppstå i klassrummet. Detta framhåller även respondenterna. Respondenterna påvisar även att det finns ett behov av ledarskap hos våra framtida lärare för att de ska kunna klara av den moderna lärarrollen som dagens informations samhälle kräver. Att ledarskap är en väsentlig del av läraryrket visar sig både i uppsatsens intervjuer och i den nya lärarutbildning som nu ligger under remiss hos regeringen, "En hållbar lärarutbildning", där ledarskap och konflikthantering är den stora nyheten samt det mest debatterade ämnet. En lärare som känner säkerhet i sitt arbete både som lärare och ledare med förståelse för grupprocesser och förmågan att hålla ihop en grupp kommer få en enklare uppgift att dela ut ämnes kunskaper till sina elever. Över 70 procent av lärarna som svarade på enkäten i "en hållbar lärarutbildning" ansåg att ledarskapskunskaper var det som de saknade mest efter sin utbildning. Den nya lärarutbildningen samt ett ökat utbud av litteratur i ämnet ledarskap i samband med läraryrket visar att ämnet är relevant och ett område som intresserar. Slutsats Både litteraturen och respondenterna visar på att en lärare med ledarskapskunskaper har en underlättad uppgift i klassrummet när det gäller sitt uppdrag som lärare då en lärare med grundkunskaper om sig själv och sin omgivning har större förståelse för hur en grupp fungerar och får ett större lugn vid möte med en ny klass.

Vår definition av begreppet Tematisk undervisning har gjorts utifrån litteratur inom området och utifrån intervjuer. Med tematisk undervisning menar vi att man arbetar ämnesintegrerande i form av olika teman som kan variera i längd. Denna definition kommer vi att bygga vår studie på. Syftet med studien är att bidra till förståelse för tematisk undervisning och framför allt dess fördelar och nackdelar. Vårt arbete utgår från dessa forskningsfrågor: Varför används inte tematisk undervisning i större utsträckning i skolorna? Vilka är faktorerna till att lärare väljer ämnesundervisning framför tematisk undervisning? Ger lärarutbildningen kunskap om tematisk undervisning? Vilka är fördelarna med tematisk undervisning? Vilka är nackdelarna med tematisk undervisning? Metoden som har använts i detta arbete är öppen intervju. Vi har använt två olika frågescheman till intervjuer, ett med frågor till lärare i år 1-7, ett med frågor till högskollärare. Vi har sammanlagt gjort tio stycken intervjuer: fyra intervjuer genomfördes med lärare i år 1-7 och sex intervjuer med högskollärare. Vi valde att göra intervjuer med öppna frågor då vi kom fram till att detta skulle ge oss det bästa resultatet. Resultatet av arbetet kan kort sammanfattas med att det kan finnas många anledningar till varför man inte använder tematisk undervisning i större utsträckning i skolorna t.ex. osäkerhet, okunskap inom området, organisatoriska problem (som t.ex. tidsbrist, planeringssvårigheter och samarbetssvårigheter), skolans tradition och utveckling samt en brist i lärarutbildningen.

Detta är en narrativ studie av vetenskap och vetenskaplighet i lärarutbildning. Fyra gruppintervjuer med lärarstuderande på två olika lärosäten, ett stort universitet och en mellanstor högskola, har genomförts. De studerande har fått berätta om sin lärarutbildning och särskilt fokuserat hur de mött vetenskap och vetenskaplighet i allmänhet och i det allmänna utbildningsområdet i synnerhet. Samtliga informanter läser sin sista termin på Lärarprogrammet (lärarutbildningen från 2001). Den narrativa analysen, som utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, visar hur ett antal möjliga berättelser framträder, men däremot inte något gemensam ”kollektiv berättelse”. I analysen lyfts den dominerande berättelsen från varje intervjutillfälle fram, med sitt särskilda innehåll och sin särskilda karaktär. Analysen visar också några övergripande aspekter som ligger utanför själva innehållet i berättelserna och några gemensamma teman som berörs i alla berättelser. Resultatet diskuteras utifrån teorier och begrepp från tidigare forskning om lärarutbildning och om vetenskaplighet. Från de värderande berättelserna framkommer bland annat att lärarutbildningen är komplex, att det är svårt att tala om professionskunskapens vetenskapliga grund och att en känsla av frustration är vanlig i mötet med vetenskap och vetenskaplighet. Den narrativa studien kompletteras med en enkätundersökning riktad till hela den studerandegrupp varur informanterna hämtats. Frågor konstruerades från några av de teman som framträtt i berättelserna. Enkätundersökningen visar en relativt splittrad bild där några tankar från intervjuerna går i samma riktning men där andra ger en annorlunda bild. I vissa fall framträdde signifikanta skillnader mellan lärosätena, som att relevansen för det vetenskapliga innehållet i allmänt utbildningsområde upplevdes mindre på det stora universitetet och att det är främst studerande mot äldre åldrar som upplever vetenskapligheten inom allmänt utbildningsområde på en lägre nivå. En slutsats som dras, främst utifrån den frustration som framträder, är att det behövs många samtal med de studerande om vetenskaplighet och vad det vetenskapliga innehållet i kurser relaterade till professionen kan bestå av. Dessa återkommande och fördjupande samtal skulle kunna minska frustrationen och förmå skapa rimliga förväntningar på vetenskapens innehåll och funktion i förhållande till yrket.

A change has occurred in terms of recruitment to teacher education. From having been an educationof high status and reputation, a reduced application rate has led to lower admission requirementsand thus that students with much lower educational qualifications entering, which in turn means thatthe education status and reputation have been reduced significantly. Mathematics, on the other hand,has always been a topic of high status and reputation. Although there are few students who chooseto study to be a mathematics teacher. By conducting a survey of students on teacher educationtoday, both with mathematics and other approaches, I wanted to get answers to my questions aboutwhat influences students' choice of education: who are the students studying to be teachers inmathematics? Do they distinguish themselves from the student teachers who studies to be teachersin other subject specializations? Pierre Bourdieu's sociological ideas about cultural capitaltransmitted from parent to child constitute the theoretical framework of the study. Early in the study, I noticed that there is a difference between students studying to be a teacher inpreschool, primary or middle school and them studying to be a teacher in secondary and highschool, especially in terms of the mathematics student teachers. The result shows agreed withBourdieu and earlier studies regarding a kind of elite group that could be distinguished amongmathematics student teachers specializing in secondary school and high school, where the highestproportion of them among all student teachers came from homes with higher education (culturecapital) and careers in the higher classes, had higher average grades from high school, had highereducational qualifications and so on. These students were found to be more devoted to education,research notwithstanding. They spent more time on their studies, both on weekdays and weekends,they wanted more compulsory education, more textbooks and seemed in general to be moreinterested in the subject they will actually teach: mathematics.

The Regional State Archive in Uppsala [Landsarkivet i Uppsala] has several archives left from various types of educational institutions in the counties of Dalarna, Södermanland, Uppsala, Västmanland and Örebro. This archiv-al guide reveals the main content of some of the school archives. It goes through the archives of the elementary school, state secondary grammar schools and private secondary grammar schools. A few special schools for the blind and the deaf children are included. The essay also brings up records from community homes and reformato-ries for children and young adults who experienced certain difficulties and therefore could not adjust to the ordi-nary educational system. Besides the archives of the schools you will also find information about institutes of edu-cation and teachers’ training college. Documents and records provided by the elementary school supervisors and the county school board are also described. The oldest document dates back from the 15th century. Some files, especially from special schools and community homes, have contents of secrecy. The most important recommenda-tions to authorization for those files are treated.This guide explains where in the archive you can expect to find different types of material. The content varies from protocols of the colleague councils, lists of students, school reports and lists of exams to materials on the students and the teachers and the traces of their work. You can also find books of account keeping or facts of a special school or school building. Materials of statutes and regulations of order are covered together with student associations and students magazines. The reader is at the end part of the guide suggested some other archive insti-tutions, in order to pursue the search for other school archives, accompanied by literature for further reading.This publication is a one year master’s thesis at the department of ALM at Uppsala University.

Följande undersökning handlar om hur lärare och blivande lärare ser på ämnet musik och estetiska lärprocesser i förhållande till den nya läroplanen Lgr11. Fokus för undersökningen ligger på de som undervisar eller ska undervisa i kärnämnen det vill säga svenska, engelska eller matematik i grundskolan årskurs 3–6. Metoden har varit intervjuer av tre kategorier: lärare, lärarstudenter och lärarutbildare. De intervjuades svar har sedan jämförts med Lpo94, Lgr11 och den nya lärarutbildningen (2011) för att se hur dessa fyra harmonierar med varandra. Bakgrunden till undersökningen är en frågeställning hur förutsättningarna för att integrera ämnet musik med andra ämnen ser ut i grundskolan, i samband med införandet av den nya läroplanen. Kommer det att bli lättare eller svårare att samarbeta över ämnesgränserna? Resultatet antyder att den största problematiken ligger i de nya styrdokumentens (Lgr11) utformning, vilka ökar den generella arbetsbördan för lärarna. Resultatet antyder också att den nya lärarutbildningen motarbetar den nya läroplanens syfte i vissa avseenden.

Vi har gjort en textanalys på de två senaste statliga offentliga utredningarna, som föreslår en ny lärarutbildningsreform, med deras tillhörande propositionerna. I dessa har vi undersökt hur reformerna motiveras och legitimeras genom argumentationen. Vi har sedan delat in argumentationen i olika kategorier för att få en bättre struktur och kartläggning av de olika typer av argument som förekom. Vi kom fram till att de flesta argument yrkar på en lärarutbildningsreform tar sin utgångspunkt i att det skett en samhällsförändring och därav har det uppstått en ny syn på lärarrollen samt en ny kunskapssyn.  Även argument för en stärkt profession och högre status har förekommit.

Det huvudsakliga syftet med undersökningen har varit att studera vilka uppfattningar kursansvariga lärare inom lärarutbildningen har gällande kursutvärderingar. Undersökningen är genomförd med hjälp av intervjuer där respondenter har delgett sina uppfattningar gällande kursutvärderingar i allmänhet, utvärderingsinstrumentet, aktuella ramfaktorer som kan vara rådande samt definitionen av begreppen kursutvärdera och kursvärdera. De slutsatser som går att dra är att den allmänna uppfattningen är att det finns en positiv inställning till kursutvärderingar i allmänhet. Vilka metoder och modeller som ska användas råder det delade meningar om men dock anser man att det inte går att skylla på ramfaktorernas inverkan som ett försvar mot själva genomförandet av kursutvärderingar. Studenternas delaktighet upplevs också som oerhört viktig men hur den ska ökas och hur medvetenheten hos den enskilda studenten ska höjas är inte helt och hållet klargjort. Det fungerar bra i vissa ämnen men inte alls i andra. Ett obligatorium kan vara lösningen men är inte en helt okontroversiell fråga för de kursansvariga. Definitionen av begreppen kursutvärdera och kursvärdera upplevs som problematisk och ett felaktigt användande av begreppen leder till en oklar situation som är till nackdel för hela utvärderingskulturen inom lärarutbildningen på Högskolan i Kalmar. En tydligare skrivning bör finnas i dokumenten kring vad som gäller och som även klargör direktiven och ansvaret för hela utvärderingsprocessen från början till slut, från chefer till kursansvariga lärare och studenter.