<p><strong>Abstract</strong><strong></strong></p><p><strong></strong></p><p>This essay is based on a qualitative and quantitative study. We have compared history textbooks on an upper secondary level and how the books handle the Soviet Union. This study is done in Växjö as a region. Furthermore we also made interviews with upper secondary teachers and forms with upper secondary students. Our study of the textbooks has been ranges within the period from 1917 until 2009: we choose the year 1917 because the Soviet revolution started at the former date. We discuss whether the texts in the books are neutral or more critical. Also how teachers and students<strong> </strong>experience the textbooks. Our study shows that the books mostly are neutral but not always as we would judge to be optimal for the students training. Another important thing that we found out was that students generally are not that interested in learning about Soviet. As future teachers did we find this result very significant because we find this area to be important for the student's history awareness.</p><p> </p><p> </p><p> </p>

<p><strong>Abstract</strong><strong> </strong></p><p>Författare: Martin Olsson, Växjö universitet, GIX182.</p><p> </p><p>Svensk titel: Israel-Palestinakonflikten. En studie om hur konflikten tas upp i läroböcker från 2000-talet i relation till skolans styrdokument.</p><p> </p><p>English title: The Israeli-Palestinian Conflict. A study about how textbooks in the 21th century deal with the conflict in relation to the schools steering documents</p><p> </p><p>Denna uppsats handlar om hur Israel-Palestinakonflikten tas upp i läroböcker ifrån 2000-talet i relation till styrdokumenten gällande för gymnasiets Historia A kurs. Syftet är att försöka se hur läroböckerna uppfyller de krav som skolans styrdokument ställer på framställningen av konflikten.</p><p> </p><p>Jag har använt mig av två stycken metoder när jag sökt svar på mina frågor, den ena kvantitativ och den andra kvalitativ, båda med liknande syfte i att se hur Israel-Palestinakonflikten tas upp, men med olika perspektiv. Den kvantitativa undersökningen skall svara på hur stort utrymme som ges och hur stort intresset är på konflikten och den kvalitativa undersökningen skall svara på ett antal djupare frågor som tas upp nedan. Jag använder mig av Janne Holméns metod som han vill kalla ”analys av relativ tendens”, som är en kvalitativ metod.</p><p> </p><p>Med hjälp av den kvantitativa och kvalitativa metoden skall jag undersöka dessa frågor som jag ställt till materialet:</p><p> </p><p>Den övergripande frågan:</p><p>v  Hur pass utförligt och allsidigt beskrivs Israel-Palestinakonflikten i läroböcker från 2000-talet i relation till skolans styrdokument?</p><p>För att undersöka detta har jag ställt dessa frågor:</p><p>v  Hur stort utrymme ges till konflikten?</p><p>v  Hur framställs orsaken till konflikten och vilka aktörer tas upp?</p><p>v  Vilka tidsramar sätts för konflikten?</p><p>v  Hur ser framtiden ut för Israel-Palestinakonflikten?</p><p> </p><p>Det resultat jag kommit fram till är att läroböckerna inte svarar upp till de krav som ställs när vi tittar på Israel-Palestinakonflikten.  Den kvantitativa undersökningen kommer fram till att intresse och utrymme som ges i böckerna är litet, och den kvalitativa ger bevis på en enkel bild som skildras i framsällningen i läroböckerna. Vi kan här dra paralleller till tidigare forskning som säger att historieundervisningen och läroböcker är en spegelbild av vårt samhälle. Där kan vi då fatta slutsatsen att vi ser på Israel-Palestinakonflikten med enkla perspektiv och med all litteratur och media som uppdaterar oss om konflikten varje dag endast bidrar med en enkel framställning.</p>

Den här studiens syfte är att undersöka två olika läromedel i engelska för årskurs 9 utifrån ett genusperspektiv och hur väl läromedlen relaterar till läroplanens jämställdhetsfrågor. Våra frågeställningar är Hur framställs kvinnor och män utifrån ett genusperspektiv? och Hur relaterar läromedlen i engelskundervisningen till de jämställdhetsfrågor som tas upp i LGR11? Vi utgår ifrån socialkonstruktionism och genusteori och sammanlänkar dessa i begreppet doing gender. Genom att använda en kvalitativ innehållsanalys tillsammans med den så kallade genustrappan har vi analyserat alla texter i dessa två böcker. Resultatet visar att det finns brister, sett ur ett genusperspektiv, i synliggörandet av män och kvinnor och att böckerna förmedlar en könsstereotypisk bild av båda könen. Män lyfts ofta upp i maktpositioner medan kvinnor befinner sig i mer passiva roller, vilket bevarar patriarkala strukturer. Vidare kan vi konstatera att varken någon av böckerna på ett lämpligt sätt relaterar till läroplanens jämställdhetsfrågor, utan att enbart en av texterna tar upp jämställdhetsrelaterad problematik.

Det är viktigt att undervisningen i skolan bidrar till att eleverna får en djupare förståelse för olika begrepp, som inte begränsas till utantillärning av definitioner där begrepp reduceras till meningslösa fakta. Ett annat ord för den förståelsen är begreppslig kunskap. Syftet med denna studie är att undersöka i vilket omfattning två läroböcker i ämnet samhällskunskap inbjuder till just begreppslig kunskap.Genom kritisk närläsning analyseras de båda böckernas behandling av begreppen diktatur och demokrati. I botten för den begreppsliga kunskapen finns ett antal förmågor, och närläsningen utgår från ett urval av dessa i analysen av läroböckerna: Förmåga till personligt ställningstagande Förmåga till kritiskt tänkande Förmåga till perspektivbyte och inlevelseförmåga i både tid och rum Förståelse för begreppens ursprung. Textanalysen visar en stor skillnad på hur läroböckerna väljer att behandla de båda begreppen. Begreppet diktatur beskrivs relativt ensidigt med små möjligheter för läsaren att göra ett personligt ställningstagande eller tänka kritiskt. Begreppet demokrati behandlas mer utförligt och problematiseras på ett sådant vis som främjar de nyss nämna förmågorna. Begreppens ursprung behandlas knappt av läroböckerna. / To contribute to a profound understanding of various concepts, is an important aspect of teaching. The opposite; learning the definition of concepts by heart tend to turn the concepts into meaningless facts. Another word for this understanding is concept based knowledge. The intention of this paper is to examine to what extent two textbooks in civics invite to this concept based knowledge. By close reading, the textbooks are analyzed in regard to the concepts dictatorship and democracy. Underlying the concept based knowledge is a number of abilities, and the analysis is based on some of these: Ability to make personal standpoints Ability to critical thinking Ability to change perspectives and the understanding of others in time and space Understanding the origins of concepts The analysis of the textbooks shows a great difference in how they deal with the two concepts. The concept dictatorship is described relatively one-sided which gives the reader little opportunity to make personal standpoints or think critically. The concept democracy is dealt with more thoroughly and is also problematized in a way that supports the recently mentioned abilities. The origins of the concepts are hardly dealt with in any of the textbooks.

ABSTRACT In this study I have analyzed, throughout a gender perspective, two textbooks Den levande litteraturen and Upplev litteraturen which are purposed to be used as teaching materials in Swedish schools in the subject of Swedish when teaching the history of literature. The intent of this study was to provide a gender analysis of two textbooks and the focus was on the presentations of female and male writers, because they have not been studied earlier. In this study, a qualitative text analytic method was used to achieve the best results as possible. Theories used in this study were Yvonne Hirdman’s and Raewyn Connell’s theories. Hirdman claims that there are differences between men and women at different levels in the society while Connell believes that this is a myth because, according to her, men and women are psychologically alike. The results corresponded, mostly, with the theories cited in this essay’s literature review on how men and women in teaching books are narrated and how equal they are presented. For instance, all characters go against the norm of what is considered typically male of female and no one possesses only masculine or feminine characteristics, this means that Connell’s theory can be applied on this result. However, one may also find that women are presented as passive and males are presented as active, in other words female writers are objects while male writers are subjects. Previous research states that men are the ones that dominate in teaching books which also this study has found. Keywords: gender, Connell, Hirdman, hierarchy

No description available.

Syftet med denna uppsats är att utreda sambanden mellan den presentation av kristendomens uppfattning i olika etiska frågor som finns i olika läroböcker i religionskunskap för gymnasiet från olika perioder och de läroplaner som var aktuella då. Hur beskrivs kristendomens etik i de olika läroböckerna? Vilka områden betonas och vilka tonas ner? Hur speglar de utvalda läroböckerna den läroplan som var aktuell när den skrevs? Med hjälp av hermeneutisk metod har jag analyserat tre läroböckers presentation av kristendomens etik genom att analysera hur var och en av dem presenterar några valda områden som kan hänföras till kristendomens etik. Mina slutsatser är att det är ganska stor skillnad mellan vad läroböckerna tar upp och att dessa skillnader bara delvis avspeglar skillnader i läroplanerna.

Utifrån frågeställningarna "Vilka författare finns representerade i läroböckerna och hur ser representationen ut med avseende på texternas genre och originalspråk, författarnas kön och när texterna är skrivna?" och "I vilka sammanhang används skönlitteraturen i läroböckerna?" undersöks det skönlitterära texturvalet och dess sammanhang i två läroböcker i svenska för gymnasieskolans svenskämne, Svenska etc. och Svenska timmar genom en kvantitativ innehållsanalys. Resultatet vad gäller det skönlitterära urvalet i de undersökta läroböckerna visar att det kvantitativt sett finns en stark manlig norm och ett ännu starkare västerländskt perspektiv samt att de flesta skönlitterära texterna hör till genren lyrik men att epiken får större utrymme per utdrag. Dramatiken är underrepresenterad som genre i båda läroböckerna och kvinnliga dramatiker saknas helt. I Svenska timmar förekommer skönlitteraturen som korta citat i den löpande texten för att illustrera eller representera en författare, stil eller epok, texterna presenteras i princip kronologiskt. I Svenska etc. presenteras kortare texter i sin helhet och längre texter av ett utdrag om några sidor, texterna presenteras tematisk och används som ingång till en rad övningar i svenskämnets alla delar. Texterna i Svenska etc. kommer i första hand från 1900-talets slut till skillnad från Svenska timmars texturval som främst är litteraturhistoriskt med tyngdpunkten i skönlitteratur från 1800-talet och 1900-talets första hälft.

The aim of this study is to look at the way four teachers in, and five workbooks for, the course Svenska 1/A+B in upper-secondary schools include language varieties in their content. The research is based on qualitative and quantitative analyzes of the workbooks, where words and content are examined, and also interviews with the teachers who presents how they work with language varieties in their education. The results show that language varieties are accepted in school-education at the same time as they are, and have been, alienated in a way. The results also show that language varieties are less prioritized than other areas of education in the same subject.

Hur läroböcker är utformade och vilket innehåll de har är inte en slump, utan ett resultat av åratal av forskning och ett samhälle i konstant förändring. Idag tar vi det som en självklarhet att ett stort kapitel i biologiundervisningen, såväl på högstadiet som i gymnasiet, tas upp av evolutionen, det vill säga läran om livets utveckling. Så har det inte alltid varit. Denna undersökning ämnar till att se om det finns ett samband mellan sekulariseringen av skolan och hur ämnet evolution har formats i biologiläroböckerna för högstadiet och gymnasiet. En textanalys har gjorts av 20 läroböcker från olika stadier och tidsperioder, resultaten har sammanställts och diskuterats. Sammanfattningsvis kan konstateras att biologiböckernas innehåll har förändrats i takt med dels sekulariseringen av den svenska skolan och dels olika skolreformer som gjorts under 1900-talet. Till detta kan vi addera de framsteg som naturvetenskapen gjort från andra halvan av 1800-talet fram till idag. Biologin i skolan har visat sig vara ett ämne som i allra högsta grad förändras med tiden, vilket tydligt avspeglas i de undersökta läromedlen. Skillnader mellan folkskolan och läroverken har funnits, resultat som kan tyda på att sekulariseringen av läroverken skedde snabbare än vad den gjorde i folkskolan.