I Sverige finns ingen lagstadgad minimilön och alla löner sätts av arbetsmarknadens parter, det finns en mängd olika modeller för hur lönebildningen kan ske men vanligtvis sker processen genom förhandling och avtal mellan representanter för arbetstagare och arbetsgivare från ett fackförbund och arbetsgivarorganisation. Hur löner sätts och huruvida den sätts på central nivå mellan fackförbund och arbetsgivarorganisation eller på lokal nivå mellan arbetsgivare och lokal facklig representant har stor betydelse för alla avlönade arbetstagare.  I den här uppsatsen analyseras orsakerna till fackförbundet Kommunalarbetarförbundet och Transportarbetarförbundets val av lönebildning. Kommunalarbetarförbundet har främst individuell lönesättning och Transportarbetarförbundet har kollektiv lönesättning genom ett tarifflöneliknande system. Båda förbunden organiserar arbetare och har en gemensam bakgrund inom arbetarrörelsen, samt ingår i den fackliga sammanslutningen LO. Syftet med uppsatsen är alltså att undersöka varför förbunden har valt så olika typer av lönebildning. Den tidigare forskning som används för att försöka förklara detta utfall är Korpi och Shalevs maktresursteori, samt Hall och Soskice:s Varieties of Capitalism-teori. Maktresursteorin används för att försöka förstå om förbundens val påverkats av den maktresurs de har, medlemsantal. Varieties of Capitalism-teorin används för att försöka förstå om den sektor och bransch de respektive förbunden verkar och verkat inom har påverkat dagens utfall.  Resultaten som funnits i undersökningen är att det visat sig vara så att maktresursteorin i detta fall stämmer på så vis att medlemsantal spelar roll för förbundets makt och för aktörernas bild av förbundets makt, men att teorin i detta fall inte kunnat förklara förbundens val av lönepolitik. Istället har Varieties of Capitalism-teorin visat sig kunna förklara utfallen i båda fall, vilken bransch förbundet verkar i förefaller ha haft stor inverkan på vilket val av lönebildning som gjorts. Transportarbetarförbundet verkar i en hårt konkurrensutsatt bransch och har därför valt att behålla sina kollektiva löner som avtalas centralt, medan Kommunal valde att decentralisera sin lönebildning på grund av olikheter i lön mellan medlemmar som verkade i olika branscher.

In 2016 the former gorvernment decided to increase the wage for specificly skilled teachers in order to deal with decreasing results and to strengthen the attractivety of the profession. This paper examines the relation between the political ruling in municipalitys in sweden and the ways these implemented the reform, called teachers pay rise. Some local governments chosed differentiated model while others provided a unitary amount to all teacher who fulfilled the criteria. The results from regressionanalysis show that the relation between the variables are more noticable in local governments who rules with a majority than others. both liberal and socialistic goverments was guided by their political ideology. Furthermore the results indicate that local politicians are influenced by their ideology when implementing the reform. Liberal governed municipalities more frequently provided larger variation in wage rise than socialistic municipalities. The implications of the results are interessting since the status of the Swedish model can be questioned and if school policies should be a political arena for local politicians.

<p>Studiens syfte var att undersöka vad medarbetare inom äldreomsorgen i Skärholmens stadsdel tycker om individuell lönesättning. Genom en enkätundersökning med 94 respondenter fördelade på sjukhem och hemtjänst tog vi reda på i vilken grad personalen upplever lönen som motivation, vilka kunskaper personalen har om individuell lönesättning, vilka åsikter personalen har om individuell lönesättning, samt vad de tycker att individuell lönesättning har lett till. Resultatet visade att kunskaperna om individuell lönesättning var bristfälliga hos personalen.Individuell lönesättning passar i äldreomsorgen tyckte personalen men detta ansåg de har lett till en godtycklig och orättvis lönesättning. Personalen tyckte att lönen är viktig för motivationen. Resultatet visade även att en övervägande majoritet av all personal ansåg att det är möjligt att mäta vad var och en presterar på arbetet och att kunden var den som bäst kan bedöma deras arbetsprestation. Personalen på sjukhemmet hade större kunskap om individuell lönesättning och de var mer missnöjda med lönen än vad personalen i hemtjänsten var.</p>

Studiens syfte var att undersöka vad medarbetare inom äldreomsorgen i Skärholmens stadsdel tycker om individuell lönesättning. Genom en enkätundersökning med 94 respondenter fördelade på sjukhem och hemtjänst tog vi reda på i vilken grad personalen upplever lönen som motivation, vilka kunskaper personalen har om individuell lönesättning, vilka åsikter personalen har om individuell lönesättning, samt vad de tycker att individuell lönesättning har lett till. Resultatet visade att kunskaperna om individuell lönesättning var bristfälliga hos personalen.Individuell lönesättning passar i äldreomsorgen tyckte personalen men detta ansåg de har lett till en godtycklig och orättvis lönesättning. Personalen tyckte att lönen är viktig för motivationen. Resultatet visade även att en övervägande majoritet av all personal ansåg att det är möjligt att mäta vad var och en presterar på arbetet och att kunden var den som bäst kan bedöma deras arbetsprestation. Personalen på sjukhemmet hade större kunskap om individuell lönesättning och de var mer missnöjda med lönen än vad personalen i hemtjänsten var.

<p>Denna uppsats syftar till att undersöka hur löneförhandlingssystemet har utvecklats och om dess utformning påverkar lönebildningen. Vi studerar Sverige under framförallt senare delen av 1900-talet, med fokus på industrin. Förhandlingssystemets struktur påverkar maktbalansen mellan arbetsmarknadens parter, varför vi undersöker hur det svenska löneförhandlingssystemet har utvecklats. Vi tänker oss att maktbalansen tar sig uttryck i löneförhandlingarna, så att om exempelvis arbetsgivarna står starkast blir löneökningarna mindre än om arbetstagarna har störst inflytande.</p><p>En viktig del i förhandlingssystemets struktur är graden av centralisering av förhandlingarna. Denna centraliseringsnivå går att koppla till vilken maktrelation som råder. Graden av centralisering i förhandlingssystemet påverkar enligt teorin lönenivån, och i en empirisk undersökning finner vi stöd för påståendet att högre grad av centralisering verkar dämpande på lönerna. Vid branschvisa förhandlingar har löneökningarna varit stora, till arbetstagarnas favör.</p>

Denna uppsats syftar till att undersöka hur löneförhandlingssystemet har utvecklats och om dess utformning påverkar lönebildningen. Vi studerar Sverige under framförallt senare delen av 1900-talet, med fokus på industrin. Förhandlingssystemets struktur påverkar maktbalansen mellan arbetsmarknadens parter, varför vi undersöker hur det svenska löneförhandlingssystemet har utvecklats. Vi tänker oss att maktbalansen tar sig uttryck i löneförhandlingarna, så att om exempelvis arbetsgivarna står starkast blir löneökningarna mindre än om arbetstagarna har störst inflytande. En viktig del i förhandlingssystemets struktur är graden av centralisering av förhandlingarna. Denna centraliseringsnivå går att koppla till vilken maktrelation som råder. Graden av centralisering i förhandlingssystemet påverkar enligt teorin lönenivån, och i en empirisk undersökning finner vi stöd för påståendet att högre grad av centralisering verkar dämpande på lönerna. Vid branschvisa förhandlingar har löneökningarna varit stora, till arbetstagarnas favör.

Denna uppsats undersöker varför kollektivavtal utan centralt löneutrymme träffas på svensk arbetsmarknad. Det empiriska materialet utgörs av svar från tjugotre semistrukturerade intervjuer med arbetsmarknadsorganisationer och Medlingsinstitutet. Den empiriska datan analyseras utifrån Walter Korpis maktresursteori och Peter Swensons mellanklassteori och dess förklaringar av arbetsmarknadsorganisationernas beteende. Studien finner inget stöd för hypotesen härledd ur maktresursteorins förklaring – att det skulle vara svaga förbund som tvingats till kollektivavtal utan centralt angivet löneutrymme. Huvudslutsatsen är istället att kollektivavtal utan central angivet löneutrymme är en produkt sprungen ur parternas gemensamma intresse att skapa en mer segmentalistisk ordning med en mer prestationsbaserad lönebildning och större lönespridning. Bland förbunden finns två något olika motiv till att lämna ett mer solidarisk lönebildningsarrangemang. Majoriteten av förbunden ser ett stort egenvärde i en mer segmentalistisk ordning i syfte att åstadkomma större lönespridning och för att möjliggöra för den individuella medlemmen att påverka sin egen lön och möjlighet till lönekarriär. Det andra motivet är att använda det sifferlösa avtalet, och implicit de segmentalitska effekter det innebär, för att åstadkomma relativlöneökningar för förbundsmedlemmarna som kollektiv. När kollektivavtal utan centralt angivet löneutrymme väl har träffats förändrar det förutsättningarna för beslut om kollektivavtal utan centralt angivet löneutrymme vid nästa avtalsrörelse. Avtalet stärker relationen till arbetsgivarparten på alla nivåer i avtals-och lönebildningsprocessen och alla nivåer är nöjda med avtals- och löneproceduren – vilket gör det svårare att inte träffa avtalet vid nästa avtalsrörelse.

Under 1900-talets senare hälft har lönesättning via enskilda lönesamtal, så kallad individuell lönesättning blivit den rådande lönebildningen i offentlig verksamhet. Tidigare utgick den offentliga sektorns lönebildning från löneskalor och tarifflöner, så kallad lönetrappa efter ålder och erfarenhet. Den offentliga sektorn kan anses vara en komplex organisation på grund av dess krav på demokrati, hushållande med samhällets resurser och tillämpande av offentlighetsprincipen. Dessa kan ha en påverkande effekt på hur lönebildningen ser ut samt den individuella lönens funktion som belöningsincitament och styrmedel. Syftet med detta examensarbete var att genom en intervjustudie med fenomenografisk ansats undersöka vilka uppfattningar som fanns ute i den offentliga verksamheten kring den individuella lönen och dess effekter. Resultatet ledde till tvetydiga slutsatser. Det framgick att chefer i verksamheten uppfattar lön som ett styrmedel med vissa utmaningar. Framförallt kring förankring och tydlighet i lönekriterier samt återkoppling till medarbetare. Medarbetare var positivt inställda till att prestation ska leda till bättre lön men de flesta var missnöjda med hur bedömningen av prestation fungerade idag. Trots utbrett missnöje med den individuella lönesättningen så tycks lön inte vara den främsta anledningen till varför medarbetare fortsättningsvis ville göra ett bra jobb, utan det var omsorgen till kommunmedborgarna. Chefer och medarbetare upplevde att lön inte är en stor motivationsfaktor. Resultatet visade dock att lönefrågan var mest aktuell vid den årliga löneöversynen.

Den här magisteruppsatsen förenar de tre områdena Svenska kyrkans ekonomiska historia, svensk lönebildningshistoria och Martin Heidegger. Jag hävdar inledningsvis att prästerskapets löner är den bästa utgångspunkten för en ekonomisk-historiker som vill ta sig an Svenska kyrkan, och konstaterar mot bakgrund av tidigare forskning om lönebildning på den svenska arbetsmarknaden att lönebegreppet i bristande utsträckning har bearbetats på den mikrohistoriska nivå jag väljer att kalla ”den mänskliga tillvarons nivå”. För att angripa denna nivå definierar jag lönebegreppet utifrån Martin Heideggers teori om människan och hennes möjligheter i den vardagliga världen. Med grund i Heideggers Vara och tid analyserar jag löneutbetalningarna i kontanter till kyrkoherden i Björklinge församling 1910-1932, samt prästgården som var knuten till tjänsten. Resultaten visar att Heideggers ontologi kan vara fruktbar att använda, men att tillämpbarheten vid empiriska studier ännu är begränsad, och att fortsatt teoretiskt arbete är nödvändigt. / This Master's thesis combines three fields of study, namely the economic history of the Church of Sweden, the Swedish history of wage development, and Martin Heidegger. Initially, I suggest that the wages of the clergy is the best starting point for an economic historian wishing to approach the study of the Church of Sweden. I conclude with regards to previous research on the subject of wage development on the Swedish labor market, that the term ”wage” has been dealt with to an unsatisfying degree on the microhistorical level I have opted to call ”the level of the human condition”. To approach this level I define the term ”wage” based on Martin Heidegger's theory about the human being and her possibilities in the everyday world. Starting out with Heidegger's Being and Time, I analyze the payment of cash wages to the vicar of Björklinge parish 1910-1932, as well as the parsonage tied to that position. The results show that the use of Heidegger's ontology can prove fruitful, though its applicability in matters of empirical studies is yet limited, and that continued theoretical work is needed.