<p>The construction industry is suffering with many problems nowadays. Many projects are</p><p>getting failed and getting over budget. It has been generally noticed that chaos in</p><p>construction industry is only because of the absence of explicit theory of project</p><p>management. The paradigm of project management in construction is still following mass</p><p>production, which means considering only conversion activities. The present style of</p><p>conventional project management is based on two fundamental theories i.e. management-</p><p>as-planning (for planning and execution) and thermostat model (for control).</p><p>The new philosophy (lean production) considers production both conversion and flow</p><p>processes. The focus of lean production is to reduce flow processes, to improve the</p><p>conversion processes, and to reduce the wastes during production.</p><p>Among all other lean tools, this document is focusing on Last Planner System (LPS) for</p><p>the production control system. In the end of the document, two case studies have been</p><p>mentioned in which it is clearly demonstrated that, when project managers used the LPS</p><p>the value of PPC (percent planned completed) and PF (performance factor) have been</p><p>more salubrious as compared to the absence of LPS during the execution of the project.</p>

<p>Denna uppsats, som behandlar ämnet informationslogistik, är ett arbete utfört av två studenter vid Södertörns högskola vårterminen och höstterminen 2008. Information och flödet av denna är centrala bitar i företags verksamheter, att utveckla hanteringen av information är ett sätt att effektivisera funktioner och att bli mer produktiv. Den centrala frågeställningen och syftet med uppsatsen är att kartlägga arbetet samt informationsflödet på Scania AB:s materialplaneringsavdelning MSLA, på chassiverkstaden i Södertälje. Vidare är syftet att undersöka informationssystemens användbarhet utifrån materialplanerarnas perspektiv samt ta reda på om MSLA arbetar efter lean production-synsättet och i så fall hur. Insamlingen av empiriskt material har skett genom att en fallstudie har utförts. Materialplanerarnas arbete har kartlagts och empirin har analyserats utifrån teorierna som beskrivs i kapitel två. De centrala teorierna handlar om informationslogistik, informationssystem och lean production. Genom att strategin fallstudie har använts har vi utnyttjat flera olika metoder; en enkät, en observation samt flertalet intervjuer har genomförts. Resultatet av undersökningen är att rätt information för MSLA handlar om avvikelseinformation. Vilken information som krävs styrs i grunden av takten på monteringslinan. Materialplanerarnas verktyg är de olika informationssystemen. De måste ha kunskap om var de hittar informationen. Rätt tid för MSLA innebär att leverantörerna ska ge materialplanerarna proaktiv information. Detta innebär att leverantörerna ska meddela materialplanerarna problem innan de upptäcker en avvikelse. Materialplanerarna ska få informationen i tid för att hinna med sin dagliga checklista. Systemen på MSLA fungerar bra var för sig men tillsammans fungerar de mindre bra.</p>

<p>I denna uppsats har jag studerat förändringsarbete i samband med införande av Lean Healthcare. Arbetet har en abduktiv ansats där jag utifrån en fallstudie på Akademiska Sjukhuset i Uppsala har studerat hur de arbetar med förändringsarbetet. För att få insikt i deras förändringsarbete har jag intervjuat delar av personalen och deltagit i två av deras utbildningsdagar.</p><p>Förutom en beskrivning av hur arbetet på Akademiska Sjukhuset är organiserat så innehåller arbetet även en stor teoridel som tar upp de grundläggande principerna i Lean-filosofin. I tillägg till detta så presenteras också en modell för förändringsarbete och jag har tagit med teorier som specifikt handlar om förändringsarbete i samband med införande av Lean Healthcare. Genom att jämföra teorierna med erfarenheterna från utbildningsdagarna har jag sedan kunnat dra slutsatser om förändringsarbetet.</p><p>För att lyckas med Lean-implementeringen är det viktigt att inse att det kan finnas ett motstånd mot förändringarna. Motståndet ska minimeras och den viktigaste åtgärden i detta är involvera medarbetarna i förändringsprocessen. Akademiska Sjukhuset använder sig av ett top-down införande där chefer får delta i utbildningsdagar för att sedan utbilda sin egen personal. Fördelen med detta är att det skapas ett gynnsamt förändringsklimat. Nackdelen är att alla inte får del av utbildningen. Arbetet med Lean-implementeringen på Akademiska Sjukhuset har ingen bestämd tidsplan, istället fokuserar de på ett smidigt förändringsarbete som börjar med små förbättringar.</p>

Syfte: Syftet med studien är att belysa forskning och litteratur kring Lean Production utifrån två vetenskapliga synsätt. Studien syftar även till att undersöka en organisations införande av och arbete med Lean Production, för att kunna ge praktiska bidrag om hur detta arbete kan fortskrida. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ och öppen ansats inom ramen för en fallstudie i samarbete med Sandvik Materials Technology. Empiriskt material har samlats in genom intervjuer och observationer med och av operatörer, produktionsledning och stabspersonal. En omfattande analys av litteratur och forskning kring Lean Production har legat till grund för en teoretisk referensram. Resultat &amp; slutsats: Belysningen av Lean Production visar att systemsynsättet beskriver konceptet som ett säkert recept för framgång, trots sin förenklade syn på organisationers påverkan av omvärldsförändringar. Det socialkonstruktivistiska synsättet visar att Lean Production har en legitimerande funktion i organisationer, men ger liten kunskap om de förändringar som sker i organisationer. Fallstudien visar tydligt på att kundernas ständiga krav på bibehållna och ökade volymer skapar svårigheter att arbeta långsiktigt i tillverkningen på produktionsnivå. Det finns även bristande förståelse för konceptets grundläggande idéer bland operatörerna inom produktionen. Förslag till fortsatt forskning: Det finns ett behov av ytterligare forskning kring hur aktörers förståelse av ett styrkoncepts logik och principer påverkar användningen av konceptet. Uppsatsens bidrag: Den här studien visar att arbetet med konceptet Lean Production kräver svåra avvägningar som är svåra att genomföra och att prioritera emellan, samtidigt som en kombination av vetenskapliga synsätt ger en kritisk men ändå möjliggörande bild av införandet av styrkoncept. Skapandet av en gemensam förståelse mellan ledning och operatörer kan ge en grund för fortsatt utveckling. Studien identifierar även ett ökat behov av helhetssyn och horisontell samordning i takt med ett kontinuerligt och dragande produktionsflöde införs i produktionen. / Aim: The purpose of this study is to cast light on research and literature about Lean Production on the basis of two scientific views. The study also aims at examining an implementation of Lean Production in an organization, which may give practical contributions on how the work can proceed in the future. Method: The study has been carried out with a qualitative approach through a case study in cooperation with Sandvik Materials Technology. Empirical material has been collected through interviews and with operators, production management and staff, combined with observations on the production floor. An extensive analysis of literature and research connected to Lean Production has formed the basis of the theoretical framework. Result &amp; Conclusions: The analysis of Lean Production shows that the systems view describe the concept as a safe recipe for success, albeit its simplified view on how organizations are affected by changes in the surrounding environment. The social constructive view shows that Lean Production has a legitimatizing function in organizations, but presents lacking knowledge about the changes that occur inside organizations. The case study clearly shows that the constant demands on preserved and increasing volumes and quality by customers creates difficulties in working with a long-term perspective on the production level. There is a lack of understanding about the basic ideas of the concept among operators in the production. Suggestions for future research: Further research on how actors understanding of a concepts logic and principles affect the use of the concept is needed. Contribution of the thesis: This study shows that a combination of scientific views gives a critical yet enabling view of the implementation of concepts. It also shows that the work with Lean Production demands difficult adjustments to be made that is hard to carry out and prioritize. The creation of a common understanding between production management and operators creates a foundation for further development. The study also identifies an increasing need of a holistic view and horizontal coordination as the production flow is transformed into a continuous and pull-based flow.

The construction industry is suffering with many problems nowadays. Many projects are getting failed and getting over budget. It has been generally noticed that chaos in construction industry is only because of the absence of explicit theory of project management. The paradigm of project management in construction is still following mass production, which means considering only conversion activities. The present style of conventional project management is based on two fundamental theories i.e. management- as-planning (for planning and execution) and thermostat model (for control). The new philosophy (lean production) considers production both conversion and flow processes. The focus of lean production is to reduce flow processes, to improve the conversion processes, and to reduce the wastes during production. Among all other lean tools, this document is focusing on Last Planner System (LPS) for the production control system. In the end of the document, two case studies have been mentioned in which it is clearly demonstrated that, when project managers used the LPS the value of PPC (percent planned completed) and PF (performance factor) have been more salubrious as compared to the absence of LPS during the execution of the project.

I denna uppsats har jag studerat förändringsarbete i samband med införande av Lean Healthcare. Arbetet har en abduktiv ansats där jag utifrån en fallstudie på Akademiska Sjukhuset i Uppsala har studerat hur de arbetar med förändringsarbetet. För att få insikt i deras förändringsarbete har jag intervjuat delar av personalen och deltagit i två av deras utbildningsdagar. Förutom en beskrivning av hur arbetet på Akademiska Sjukhuset är organiserat så innehåller arbetet även en stor teoridel som tar upp de grundläggande principerna i Lean-filosofin. I tillägg till detta så presenteras också en modell för förändringsarbete och jag har tagit med teorier som specifikt handlar om förändringsarbete i samband med införande av Lean Healthcare. Genom att jämföra teorierna med erfarenheterna från utbildningsdagarna har jag sedan kunnat dra slutsatser om förändringsarbetet. För att lyckas med Lean-implementeringen är det viktigt att inse att det kan finnas ett motstånd mot förändringarna. Motståndet ska minimeras och den viktigaste åtgärden i detta är involvera medarbetarna i förändringsprocessen. Akademiska Sjukhuset använder sig av ett top-down införande där chefer får delta i utbildningsdagar för att sedan utbilda sin egen personal. Fördelen med detta är att det skapas ett gynnsamt förändringsklimat. Nackdelen är att alla inte får del av utbildningen. Arbetet med Lean-implementeringen på Akademiska Sjukhuset har ingen bestämd tidsplan, istället fokuserar de på ett smidigt förändringsarbete som börjar med små förbättringar.

Syftet med detta arbete, som bedrivits på DB Schenker Sverige i Önnestad, är att skapa ett underlag som främjar en implementation av arbetssättet Lean Production inom transportbranschen. Anledningen till att Schenker vill börja arbeta efter Lean är att de under en längre tid haft svårt att höja sin kvalitet och effektivitet. Det huvudsakliga målet med arbetet har varit att: på ett enkelt och robust sätt i samförstånd med ledningen skapa en grund för hur arbetet med Lean Production ska implementeras <ul type="disc">skapa tydliga och enkla mätetal/måltal för att följa upp de olika avdelningarnas produktivitet utforma en terminallayout som är anpassad till Lean Production där städning, avvikelser, flöden och säkerhet tydliggörs skapa en arbetsmodell för hur Lean Production ska kunna tillämpas fullt ut   Det största argumentet när företag strävar efter att bli Lean är att sätta kunden i centrum samt att "skapa tänkande människor". Genom att sätta kunden i centrum och "skapa tänkande människor" så skapas effektiva arbetsplatser där verksamheten förebygger slöseri, skapar processtänkande, tänker på miljö och säkerhet, service och tjänster och en kultur bildas som främjar delaktighet från personalen.   Detta examensarbete har drivits som en fallstudie, främst för att författaren har arbetat ensam, även för att utgångspunkten från Schenkers sida var att göra ett grundarbete för att Lean Production skulle kunna implementeras på distriktet med så heltäckande information som möjligt.   De huvudsakliga resultaten av detta arbete är följande: ny terminallayout där ordning och reda (5S) har tillämpats genom att 5S har tillämpats har en grund för Lean Production och standardisering av arbetsplatsen skapats, som är det fundamentala för ständiga förbättringar genom 5S visualiseras avvikelser förbättringsmöten och förbättringstavla för de olika avdelningarna förbättrad säkerhet   En av de väsentliga slutsatserna i detta arbete består av en arbetsmodell för hur arbetet med implementeringen av Lean Production går tillväga. Utöver det innefattar arbetet rekommendationer för Schenker och deras framtida arbete med Lean Production. / This project constitutes the Master thesis within the School of Innovation, Design and Engineering at Mälardalen University. The project has been carried out at DB Schenker Sweden in Önnestad and the aim of this work is to provide as a basis for enhancing the implementation of Lean Production within the transportation sector. The reason why Schenker would like to begin work after Lean is that for a long time they have been unable to raise their quality and efficiency. The main objectives of this work have been: in a simple and robust way, in agreement with the management to create a foundation for the progress of the Lean Production implementation clear and simple metrics / targets to follow up the various departments' productivity develop a terminal layout that is adapted to Lean Production where cleaning, deviations, flows and security is made clear create a working model of how Lean Production is to be applied in full   The main argument when companies strive to be Lean is to put the customer at the center and "create thinking people". By placing the customer at the center and "creating thinking people" effective workplaces where the activity will prevent waste, creating process thinking, thinking of the environment and safety, service and services and a culture is formed to promote the involvement of staff.   This thesis has been driven as a case study, one reason is because the author has worked alone and the basis from Schenker was to make the foundation work so Lean Production can be implemented at the district with so complete information as possible.   The main results of this work are: a new terminal layout where 5S has been applied since 5S has been applied the basis for Lean Production and standardization of the workplace has been created which is the basis for continuous improvements since 5S has been applied deviations get visualized improvement meetings and improving scoreboards for the different departments improved safety One of the essential conclusions of this work consists of a working model for the implementation progress of Lean Production. In addition the work includes recommendations for Schenker and their future work with Lean Production.

Titel: PMC WAY – Vägen till effektiv produktion Problem: Hur kan PMC AB använda sig av Lean production-konceptet för att få en mer produktiv och effektiv produktion? Syfte: Syftet med denna uppsats är att på uppdrag av PMC AB genomföra en studie om konceptet Lean production, för att sedan ta reda på hur PMC AB kan använda sig av detta koncept i sin produktion för att bli mer effektiva och produktiva. Metod: För att genomföra studien har primär- och sekundär data använts. Den primära datan har samlats in genom intervjuer med personer på PMC AB samt observationer i produktionen. Den sekundära datan består av information insamlad från litteratur, artiklar, Internet och broschyrer. Resultat: Studien visar att Lean production inte bara är användbart i stora österländska företag såsom Toyota, utan går att implementera på alla olika sorters företag. Konceptet betonar dock vikten av att grundligt gå igenom alla delar av företaget och inte glömma någon. Toyota Ways fyra huvudområden tar upp just alla företagets delar, vilket har gjort att modellen blivit så framgångsrik. De fyra huvuddelarna är filosofin, processerna, medarbetare och partners samt problemlösning. Alla fyra huvudområden är viktiga på olika sätt, men utan den långsiktiga filosofin blir det svårare, om inte omöjligt, att uppnå framgång med konceptet. Den långsiktiga filosofin sitter tätt ihop med att företaget måste få med sig alla medarbetare i detta långsiktiga tänkande. Ledarna måste få medarbetarna motiverade och känna ett engagemang gentemot verksamheten och inte bara ser det som ett arbete. Kan ledarna få medarbetarna motiverade går det lätt att förbättra processerna och få bort allt slöseri i företaget. Detta kan dock endast göras om medarbetarna och ledarna själva blir problemlösare och lär sig se och lösa problem. Därför måste företaget få dem att inse att problem är något bra och något som endast kan göra företaget bättre. Genom att använda sig av denna modell har vi kunnat få fram vad som är viktigt för PMC att tänka på för att får en mer produktiv och effektiv produktion. Vi har analyserat fram hur PMC kan förbättras, och lämnat förslag till ledningen som nu får ta över arbetet med att genomföra dessa förbättringar.

Denna uppsats, som behandlar ämnet informationslogistik, är ett arbete utfört av två studenter vid Södertörns högskola vårterminen och höstterminen 2008. Information och flödet av denna är centrala bitar i företags verksamheter, att utveckla hanteringen av information är ett sätt att effektivisera funktioner och att bli mer produktiv. Den centrala frågeställningen och syftet med uppsatsen är att kartlägga arbetet samt informationsflödet på Scania AB:s materialplaneringsavdelning MSLA, på chassiverkstaden i Södertälje. Vidare är syftet att undersöka informationssystemens användbarhet utifrån materialplanerarnas perspektiv samt ta reda på om MSLA arbetar efter lean production-synsättet och i så fall hur. Insamlingen av empiriskt material har skett genom att en fallstudie har utförts. Materialplanerarnas arbete har kartlagts och empirin har analyserats utifrån teorierna som beskrivs i kapitel två. De centrala teorierna handlar om informationslogistik, informationssystem och lean production. Genom att strategin fallstudie har använts har vi utnyttjat flera olika metoder; en enkät, en observation samt flertalet intervjuer har genomförts. Resultatet av undersökningen är att rätt information för MSLA handlar om avvikelseinformation. Vilken information som krävs styrs i grunden av takten på monteringslinan. Materialplanerarnas verktyg är de olika informationssystemen. De måste ha kunskap om var de hittar informationen. Rätt tid för MSLA innebär att leverantörerna ska ge materialplanerarna proaktiv information. Detta innebär att leverantörerna ska meddela materialplanerarna problem innan de upptäcker en avvikelse. Materialplanerarna ska få informationen i tid för att hinna med sin dagliga checklista. Systemen på MSLA fungerar bra var för sig men tillsammans fungerar de mindre bra.

When a company in the manufactory industry makes costly investments, it's important that these are used as much as possible. The company in this case claims that their invested robot cell, with CNC machine isn't used enough. The questions here are: How can we improve the use of the robot cell? Which products are appropriate for the production in the robot cell?   As a method to come to a conclusion, an analysis has been made over the manufactured products. And also interviews with machine operators and the production management. Our work has also been based on literature studies,   because the production moment has been compared with models from Lean Production theories.      The analysis shows that there are some limitations in the robot cell, which means that there are several demands that have to be fulfilled. From the investigated material our conclusion is that many products don't keep up with following demands: length, surface, tolerance dimensions, and shape. As a result of this, there are some products that can´t be manufactured in the robot cell, and therefore has to be produced in the ordinary CNC machine group.   Interviews have declared that there doesn't exist any documentation from the production in the robot cell, which causes stop in the production. The data collection shows that an inner setting in the robot cell varies a lot, because the article supply is vast. Therefore it's hard to estimate average time for inner settings. The total time for inner settings could be reduced by shorten time for cleaning the CNC machine, pre-programming the robot and using fixtures which can be attached easily. This should increase the ability to run more articles in the robot cell.   The conclusion is that the company could improve the production, by upgrading and investing in equipment for the robot cell. Improvements can also be achieved by reduce the time for inner settings, and also by collect statistics from the production in the robot cell. This should make it easier to find reasons that keep the utilization rate low.