O vírus de Leishmania 1-4 ( do inglês Leishmania RNA virus 1-4 ou LRV1-4) é um vírus da família Totiviridae, e que possui capsídeo icosaédrico e RNA dupla-fita que codifica duas proteínas (proteína capsidial e RNA polimerase). Dados recentes indicam o envolvimento do LRV1-4 na patogênese de Leishmania no hospedeiro humano, tornando seu estudo de fundamental importância para o entendimento dessa doença e de seu papel na relação parasito-hospedeiro. Há relatos sobre a purificação do vírus a partir do seu hospedeiro natural (Leishmania guyanensis) e a partir de sistemas de expressão heteróloga. Este trabalho tem por objetivo estabelecer os métodos de purificação para posteriores estudos estruturais por Microscopia Eletrônica de Transmissão por Contraste Negativo (NS-TEM) e por Crio-Microscopia Eletrônica (Cryo-EM). Os estudos aqui propostos irão permitir a construção de um modelo estrutural do capsídeo do LRV1-4 e sua identificação correta dentre os totivírus. Além das contribuições ao conhecimento da biologia/patogenia do LRV1-4 este estudo representa a primeira caracterização estrutural de um capsídeo viral realizada no Brasil, e assim um avanço importante para a área de virologia e biologia estrutural no pais. Foram realizadas ultracentrifugações biológicas, utilizando gradientes de sacarose, para a purificação do vírus a partir do extrato celular de L. guyanensis. As frações que apresentaram RNA viral foram analisadas por Microscopia Eletrônica de Transmissão (Campinas LNNano CNPEM). Além disso, foram realizadas tentativas de expressar a proteína do capsídeo (ORF2) em Leishmania tarentolae e Escherichia coli. Foram também realizados esforços para a obtenção de anticorpos a partir de peptídeos sintetizados após análise computacional da sequência de aminoácidos da proteína do capsídeo. As amostras obtidas a partir do hospedeiro natural do vírus se apresentaram heterogêneas quando analisadas por NS-TEM, de modo que não foi possível a realização de uma análise estrutural. Porém, a presença de partículas do tamanho esperado para o vírus em amostras em que foi detectado o RNA viral indicam que são necessários esforços para obtenção de uma amostra de maior pureza e homogênea. Além disso, não foi possível obter a proteína do capsídeo nos sistemas de expressão heteróloga. A presença de 25 resíduos de cisteína pode estar levando a proteína à degradação rápida em bactéria. Os experimentos de expressão em células de Leishmania ainda não foram conclusivos. Foi obtido um anticorpo anti-peptídeo que reconhece a proteína do capsídeo, tornando possíveis experimentos como imunolocalização e imunoprecipitação do vírus. / The Leishmania RNA virus 1-4 (LRV1-4) belongs to the Totiviridae family. It has an icosahedral capsid and a double-strand RNA encoding two proteins (capsid protein and RNA polymerase). Recent data indicate the involvement of LRV1-4 in the pathogenesis of Leishmania in the human host, making their study of fundamental importance for the understanding of this disease and its role in host-parasite relationship. There are reports on the purification of the virus from its natural host (Leishmania guyanensis) and from the same heterologous expression systems such as Escherichia coli.This work aims to stablish purification methods for further structural studies by Negative Stain Transmission Microscopy (NS-TEM) and Cryo-Electron Microscopy (Cryo-EM). The studies proposed here will allow the construction of a structural model of the coat protein of LRV1-4 and their correct identification amongst the Totiviridae. In addition to the contributions to the knowledge of the biology and pathogenesis of LRV1-4, this study represents the first structural characterization of a viral capsid held in Brazil and thus an important step forward for the field of virology and structural biology in the country. Sucrose for virus purification gradients were performed from the cell extract of L. guyanensis. Fractions that showed viral RNA were analised by Transmission Electron Microscopy (Campinas LNNano - CNPEM). Furthermore, attempts have been made to express the capsid protein (ORF2) in Leishmania tarentolae and Escherichia coli. There has also been made efforts to obtain antibodies from peptides synthesized accordingly to the computer analysis of the amino acid sequence of the capsid protein. The samples obtained from the natural host of the virus showed a heterogeneous distribution of particles when examined by NS-TEM so that it was not possible to perform a structural analysis. However, the presence of particles of the size expected for the virus particles in samples where the viral RNA was detected indicate that efforts are necessary to obtain a more homogeneous and pure sample. Moreover, it was not possible to obtain the capsid protein in heterologous expression systems. The presence of 25 cysteine residues could have led to the protein rapid degradation in the bacteria host. The expression experiments in Leishmania cells were not yet conclusive. It was also possible to obtain an anti-peptide antibody recognizing the capsid protein, enabling immunoprecipitation and immunolocalization experiments.

O vírus de Leishmania 1-4 ( do inglês Leishmania RNA virus 1-4 ou LRV1-4) é um vírus da família Totiviridae, e que possui capsídeo icosaédrico e RNA dupla-fita que codifica duas proteínas (proteína capsidial e RNA polimerase). Dados recentes indicam o envolvimento do LRV1-4 na patogênese de Leishmania no hospedeiro humano, tornando seu estudo de fundamental importância para o entendimento dessa doença e de seu papel na relação parasito-hospedeiro. Há relatos sobre a purificação do vírus a partir do seu hospedeiro natural (Leishmania guyanensis) e a partir de sistemas de expressão heteróloga. Este trabalho tem por objetivo estabelecer os métodos de purificação para posteriores estudos estruturais por Microscopia Eletrônica de Transmissão por Contraste Negativo (NS-TEM) e por Crio-Microscopia Eletrônica (Cryo-EM). Os estudos aqui propostos irão permitir a construção de um modelo estrutural do capsídeo do LRV1-4 e sua identificação correta dentre os totivírus. Além das contribuições ao conhecimento da biologia/patogenia do LRV1-4 este estudo representa a primeira caracterização estrutural de um capsídeo viral realizada no Brasil, e assim um avanço importante para a área de virologia e biologia estrutural no pais. Foram realizadas ultracentrifugações biológicas, utilizando gradientes de sacarose, para a purificação do vírus a partir do extrato celular de L. guyanensis. As frações que apresentaram RNA viral foram analisadas por Microscopia Eletrônica de Transmissão (Campinas LNNano CNPEM). Além disso, foram realizadas tentativas de expressar a proteína do capsídeo (ORF2) em Leishmania tarentolae e Escherichia coli. Foram também realizados esforços para a obtenção de anticorpos a partir de peptídeos sintetizados após análise computacional da sequência de aminoácidos da proteína do capsídeo. As amostras obtidas a partir do hospedeiro natural do vírus se apresentaram heterogêneas quando analisadas por NS-TEM, de modo que não foi possível a realização de uma análise estrutural. Porém, a presença de partículas do tamanho esperado para o vírus em amostras em que foi detectado o RNA viral indicam que são necessários esforços para obtenção de uma amostra de maior pureza e homogênea. Além disso, não foi possível obter a proteína do capsídeo nos sistemas de expressão heteróloga. A presença de 25 resíduos de cisteína pode estar levando a proteína à degradação rápida em bactéria. Os experimentos de expressão em células de Leishmania ainda não foram conclusivos. Foi obtido um anticorpo anti-peptídeo que reconhece a proteína do capsídeo, tornando possíveis experimentos como imunolocalização e imunoprecipitação do vírus. / The Leishmania RNA virus 1-4 (LRV1-4) belongs to the Totiviridae family. It has an icosahedral capsid and a double-strand RNA encoding two proteins (capsid protein and RNA polymerase). Recent data indicate the involvement of LRV1-4 in the pathogenesis of Leishmania in the human host, making their study of fundamental importance for the understanding of this disease and its role in host-parasite relationship. There are reports on the purification of the virus from its natural host (Leishmania guyanensis) and from the same heterologous expression systems such as Escherichia coli.This work aims to stablish purification methods for further structural studies by Negative Stain Transmission Microscopy (NS-TEM) and Cryo-Electron Microscopy (Cryo-EM). The studies proposed here will allow the construction of a structural model of the coat protein of LRV1-4 and their correct identification amongst the Totiviridae. In addition to the contributions to the knowledge of the biology and pathogenesis of LRV1-4, this study represents the first structural characterization of a viral capsid held in Brazil and thus an important step forward for the field of virology and structural biology in the country. Sucrose for virus purification gradients were performed from the cell extract of L. guyanensis. Fractions that showed viral RNA were analised by Transmission Electron Microscopy (Campinas LNNano - CNPEM). Furthermore, attempts have been made to express the capsid protein (ORF2) in Leishmania tarentolae and Escherichia coli. There has also been made efforts to obtain antibodies from peptides synthesized accordingly to the computer analysis of the amino acid sequence of the capsid protein. The samples obtained from the natural host of the virus showed a heterogeneous distribution of particles when examined by NS-TEM so that it was not possible to perform a structural analysis. However, the presence of particles of the size expected for the virus particles in samples where the viral RNA was detected indicate that efforts are necessary to obtain a more homogeneous and pure sample. Moreover, it was not possible to obtain the capsid protein in heterologous expression systems. The presence of 25 cysteine residues could have led to the protein rapid degradation in the bacteria host. The expression experiments in Leishmania cells were not yet conclusive. It was also possible to obtain an anti-peptide antibody recognizing the capsid protein, enabling immunoprecipitation and immunolocalization experiments.

Idag råder synsättet att individens delaktighet är att föredra i så gott som alla behandlings- och insatsformer samt att relationen mellan den professionelle och den som tar emot hjälpen är av stor vikt. Tvångsvård och tvångsåtgärder är något som strider mot den allmänna synen på hur man bäst tar hand om människor. I situationer där någon kan vara till fara för sig själv eller andra och inte inser detta kan dock tvång vara nödvändigt. Hur är det möjligt att göra någon delaktig i en behandling som sker mot dennes vilja? Syftet med denna uppsats var att undersöka hur personal som utövar olika former av tvångsvård går tillväga för att skapa en god behandlingsrelation och för att få klienten delaktig i behandlingen. Sju kvalitativa intervjuer med åtta respondenter genomfördes på en psykiatrisk klinik i Norrland. Resultatet visar att personalen utifrån de förhållanden som råder kan göra patienterna delaktiga genom att samtala med dem och bemöta dem med respekt och ömsesidighet. Om delaktighet definieras som en känsla hos individen snarare än att delta aktivt i saker kan delaktighet under tvång utrycka sig genom att den som blir utsatt för tvånget ändå känner sig sedd, respekterad och likvärdig.

Dino Helmefalk ”Förbrytarmänniskor” – En studie om rättsväsendets syn på psykiskt störda lagöverträdare Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan 2010   Hur ska rättsväsendet se på en person som gjort sig skyldig till ett allvarligt brott men som lider av en psykisk störning och som kanske inte ens inser vad denne gjort sig skyldig till? Rättsväsendet i västvärlden har sedan antiken gett dessa förbrytare en särställning i lagens ögon. De flesta av oss har en åsikt om frågan. Jag har gjort en djupdykning i problemet för att räta ut eventuella frågetecken som man möter. Intresset har alltid funnits för detta ämne men först nu har jag fått chansen att verkligen ta reda på svaren.   I uppsatsen tas rättsväsendets syn på dessa förbrytare upp, ända från antiken fram till idag. Vilka lagar och regler som gäller presenteras och, ett antal rättsfall med dess utgång redovisas. Uppsatsen kretsar kring tre grundläggande frågor som tidigt i uppsatsen ställs och i slutet besvaras utifrån resultaten som insamlats och deskriptivt presenterats.   Som komplement till redovisningen om rättsväsendet rörande denna grupp av kriminella, presenteras även den biologiska faktorn bakom en psykiskt störd individ. Olika typer av störningar och dess särdrag, samt orsaken till dessa beskrivs för att ge en komplett bild av problemet och dess orsaker. Det är vikigt är att hålla i minnet är att även om de flesta grova brottslingar kan antas ha någon form av störnig, så är det långt ifrån alla psykiskt störda som kan tänkas vara eller bli brottslingar. Man måste hålla sig borta från stigmatisering.

I Sverige finns idag en vårdform där patienter som begått brott under grav psykisk störning samvårdas med personer som har ett allvarligt självskadebeteende. Dessa inrättningar måste då förhålla sig till två olika vårdsätt. Vi vill därför undersöka om personalen beskriver och upplever eventuella skillnader i interaktionen med patienter vilka vårdas med stöd av olika tvångsvårdslagar på en rättspsykiatrisk avdelning. Vi har använt oss av en kvalitativt ansats där vi har intervjuat sex yrkesverksamma inom rättspsykiatrin. Med hjälp av symbolisk interaktionism samt vårdkulturteori har vi analyserat den empiri som framkommit från intervjuerna. Resultaten visar att personalen vill se patienterna såsom en homogen grupp men brottet/handlingen påverkar patientsynen. Resultaten visar även att interaktionen villkoras av personalens attityder och värderingar samt att den individuella vården försvåras ytterligare av samvården. Slutsatsen blev att personalen skildrade en diskrepans där de å ena sidan beskrev att interaktionen var likadan oberoende av vilken patientgrupp det var. Samtidigt framkom att de upplevde och gjorde skillnader mellan LRV- och LPT-patienter.

Studiens syfte är att ge ökad kunskap kring professionellas erfarenheter om hur personal motivera patienter till vård och behandling inom den svenska rättspsykiatrin. Studien lyfter svårigheter och möjligheter med att motivera patienter till att delta i vårdprocessen, i en miljö präglad av säkerhet. Patienter som befinner sig inom rättspsykiatrin, vårdas enligt två lagar; Psykiatrisk tvångsvård (LPT) eller rättspsykiatrisk tvångsvård (LRV). Patienter inom rättspsykiatrin vårdas under tvång och syftet med rättspsykiatrisk vård är att ge patienten rätt behandling och öka kunskapen hos patienten kring patientens sjukdomsbild. Rättspsykiatrisk vård är ska också vara en konsekvens av ett brott, som begåtts under en allvarlig psykisk störning. Målet med behandlingen inom rättspsykiatrin är att patienten inte ska återfalla i brott. Denna studien är av intresse ur ett socialpedagogiskt perspektiv då studien lyfter delaktighet, inkludering, exkludering, relation mellan professionell och patient och motivationsskapande och hur dessa kan uppfyllas i en miljö präglad av säkerhet.  Studien bygger på ett kvalitativt ansats, med hjälp av semistrukturerade intervjuer och med hermeneutiken som metodologisk utgångspunkt. De teoretiska utgångspunkter som används i denna studie är; Maslows behovshierarki och utvecklingsekologin. Studiens slutsats, baserat på den insamlade empirin och respondenternas utsagor, är att motivation är en viktig faktor både för patient och personal, samt att det är viktigt som professionell att inkludera patienten i vårdprocessen. Den insamlade empirin pekar även på stora kunskapsluckor och behovet av mer forskning inom den svenska rättspsykiatrin.

Die Nutzung historisch solider Lastannahmen, wie sie zum Beispiel die VDV Richtlinie 152 in der Fassung von 1992 festlegt, ist für die Festigkeitsauslegung neuartiger Straßen- und Stadtbahnfahrzeuge unzureichend, da die Annahmen und Methoden der Komplexität und insbesondere der Nichtlinearität moderner Fahrzeugkonzepte keine Rechnung tragen. Diese Arbeit zeigt auf, wie sich entstandene Lücken in den Lastannahmen durch Simulation und Messung von Fahrzeug und Gleis analysieren, verstehen und schließen lassen. Den Kern bildet dabei der Einsatz detaillierterer Simulationsmodelle von Fahrzeug und Gleis, deren Eingangsdaten mit Hilfe von Messungen gewonnen und deren Ausgangsdaten mit ihnen verifiziert und ergänzt werden müssen. Hierfür werden Methoden und Werkzeuge entwickelt, die ein ein vielseitiges Baukastensystem für die Fahrzeuganalyse, Modellvalidierung und Datenbewertung bilden, und zu sicheren Lastannahmen für die Fahrzeugauslegung führen.

Die Nutzung historisch solider Lastannahmen, wie sie zum Beispiel die VDV Richtlinie 152 in der Fassung von 1992 festlegt, ist für die Festigkeitsauslegung neuartiger Straßen- und Stadtbahnfahrzeuge unzureichend, da die Annahmen und Methoden der Komplexität und insbesondere der Nichtlinearität moderner Fahrzeugkonzepte keine Rechnung tragen. Diese Arbeit zeigt auf, wie sich entstandene Lücken in den Lastannahmen durch Simulation und Messung von Fahrzeug und Gleis analysieren, verstehen und schließen lassen. Den Kern bildet dabei der Einsatz detaillierterer Simulationsmodelle von Fahrzeug und Gleis, deren Eingangsdaten mit Hilfe von Messungen gewonnen und deren Ausgangsdaten mit ihnen verifiziert und ergänzt werden müssen. Hierfür werden Methoden und Werkzeuge entwickelt, die ein ein vielseitiges Baukastensystem für die Fahrzeuganalyse, Modellvalidierung und Datenbewertung bilden, und zu sicheren Lastannahmen für die Fahrzeugauslegung führen.