Kemi är relativt nytt ämne på mellanstadiet i läroplan och i skola. I kemi förväntas elever fåmöjligheter till att laborera och undersöka olika kemiska fenomen. I studien undersöks vadmellanstadielärare anser om ämnet kemi och vad de anser om att laborera med eleverna. Kemiär ett ämne som tidigare forskning har visat är svårt för eleverna att ta till sig samt för lärareatt kunna engagera eleverna till.Syftet med studien var att undersöka vad lärare i årskurs 4-6 anser om ämnet kemi.Dessutom undersöktes vad lärare anser om att experimentera/laborera i kemi.Frågeställningarna är:• Hur resonerar lärare kring kemiämnet?• Vilka förmågor förutom förståelse av centrala begrepp fokuserar lärare på inomkemiämnet?• Vilka utmaningar ser lärare med att använda sig av experiment/laborationer i sinundervisning?Till studien har en kvalitativ metod använts i form av semistrukturerade intervjuer. I studiendeltog fyra verksamma kemilärare på fyra olika skolor. Studien grundar sig i en kognitiv teoriför att försöka förstå hur lärare arbetar med elevernas inlärning.Resultatet visade att många av de deltagande lärarna är engagerade och intresserade av ämnetkemi. Lärarna anser att kemi är ett intressant ämne där det är roligt och motiverande ochlaborera med eleverna. De ser möjligheter med att kombinera de olika naturvetenskapligaämnena för att kunna hjälpa eleverna flera gånger till att nå kunskapskraven. Däremot anserlärarna att kemiämnet ställer högre krav både på deras ämneskunskaper men även på skolansutrustning och lokaler. Många av lärarna anser att det är viktigt att eleverna tycker att kemi ärroligt och att skapa lust för lärande främst utgick ifrån labororationer. Kemiämnet är ävennågot som lärarna identifierar som svårt för eleverna att förstå och det är svårt för eleverna attta till sig de abstrakta fenomenen. Det framkom därmed en delning i vad lärarna fokuserar påvid undervisningen av kemi. Några anser att det var viktigt för eleverna att kunna hanterautrustning och laborera. Medan andra är av den andra åsikten att det är viktigare att diskuterakemiska fenomen. Några av lärarna anser att det var viktigt att utgå ifrån elevernas intresseoch vad som intresserar dem till ämnet och på så sätt kunde lärarna skapa en lust för lärande ikemi.

Det framkommer tydligt i den svenska läroplanen och i kursplanen för ämnet kemi att laborationer ska vara en del av undervisningen. Laborationers inverkan på elevers lärande har dock ifrågasatts och vissa är kritiska till dess effekt. Andra anser däremot att laborationerna har en positiv påverkan på elevernas lärande, men att de ska ha en öppen karaktär för att bli givande. Slutna laborationer anses inte främja tänkande och resonerade och gynnar därför inte lärandet. Elevernas uppfattningar om laborationer har dock inte studerats i lika stor utsträckning. Syftet med uppsatsen är att lyfta gymnasieelevernas uppfattningar om laborationer. Uppsatsen belyser laborationernas betydelse för deras lärande och på vilka sätt de anser att laborationerna bör utformas för att bli givande. Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer, där eleverna har intervjuats i grupper. Sammanlagt 12 elever deltog i studien. Resultatet från studien visar att eleverna anser att laborationerna har en betydelse för deras lärande. Teorin blev genom laborationerna mer konkret, vilket bidrog till ökad förståelse. De påpekade även att begreppen förtydligades och att kopplingen mellan teori och praktik blev tydligare. För att laborationerna skulle vara givande framkom ett antal punkter som eleverna ansåg viktiga; de ville ha någon form av teori innan laborationen, syftet och målet med laborationen skulle vara tydligt, det var ett måste med återkoppling efter laborationen och att den skulle ske så snart som möjligt och att de helst ville utföra laborationen i par. Det var även viktigt att läraren var aktiv och hjälpsam under laborationen. Det framkom också att eleverna föredrog en variation av öppna och slutna laborationer, då de såg både fördelar och nackdelar med de olika utformningarna i förhållande till deras lärande.

Studiens övergripande syfte är att undersöka hur formativ bedömning används vidlaborationer i biologi på gymnasiet, i Sverige och Island.För att uppnå dessa syften har jag använt mig utav semistrukturerade intervjuer med sexlärare; tre svenska och tre isländska. Intervjuerna visade att isländska lärare tolkade begreppetformativ bedömning lite snävrare än de svenska. Lärarna använde formativ bedömning ivarierande grad. Sammanfattningsvis kan de skillnader som observerades inte förklarasutifrån lärarnas olika nationalitet eller utbildning om formativ bedömning. De två lärare sominte upplevde hinder i att arbeta enligt ett formativt arbetssätt var de lärare som hade kortastarbetslivserfarenhet.Svenska lärare berättade att deras syn på laborationens syfte och bedömning baseras påämnesplanen och kunskapskraven medan isländska lärare baserar sin åsikt till största delen påsin erfarenhet. Detta kan bero på skillnader mellan svenska och isländska styrdokument.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare verksamma i förskoleklass till och med årskurs 3 beskriver arbetet med naturvetenskapliga undersökningar, mål med aktiviteterna samt möjligheter och utmaningar i undervisningssammanhang. Studien hade en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Det framgick att det var en stor spridning av hur mycket av undervisningstiden som lades på naturvetenskapliga undersökningar, mellan drygt 30 % upp till 75 %. Samtliga fem respondenter använder sig av naturvetenskapliga undersökningar med prövning av hypotes eller idéer och undersökningar utan prövning av hypotes eller idéer. Studien visar också att lärarna är positivt inställda till användandet av naturvetenskapliga undersökningar och ser dem som motivationsbidragare till elevernas lärande. Utmaningarna var färre och beskrevs som negativt tänkande om NO av vissa kolleger samt bristande tillgång till material och lokaler. Lärarna gav skilda svar på frågan om mål med aktiviteterna. Detta indikerar att ett ökat kollegialt utbyte mellan kollegor skulle kunna främja utvecklingen av undervisningen.

<p>Arbetet gjordes för att ta reda på vad forskningen säger om laborationernas roll i fysikundervisningen. Detta gjordes genom att jag läste flera olika forskningsrapporter, bland annat från en stor undersökning inom EU där ett försök gjordes att undersöka måluppfyllelsen i dagens fysikundervisning. Forskarna tog först reda på vilka mål lärare har med sin undervisning, och sedan togs reda på i vilken utsträckning olika typer av undervisning hjälper eleverna att nå dessa mål.</p><p>Resultaten visar att det bästa sättet att nå de fem huvudmålen (Länka teori och praktik, lära sig att utföra experiment, lära sig vetenskapliga metoder, öka motivationen och undersöka elevernas kunskaper) är en blandning av undervisningsmetoder, där laborativa moment är en viktig del. Min egen undersökning visade på samma resultat. För att få eleverna att förändra sina alternativa begrepp, så att de stämmer bättre överens med de vetenskapliga, krävs något mer än en öppen laboration.</p><p>Variation verkar vara nyckeln till god måluppfyllelse.</p>

Arbetet gjordes för att ta reda på vad forskningen säger om laborationernas roll i fysikundervisningen. Detta gjordes genom att jag läste flera olika forskningsrapporter, bland annat från en stor undersökning inom EU där ett försök gjordes att undersöka måluppfyllelsen i dagens fysikundervisning. Forskarna tog först reda på vilka mål lärare har med sin undervisning, och sedan togs reda på i vilken utsträckning olika typer av undervisning hjälper eleverna att nå dessa mål. Resultaten visar att det bästa sättet att nå de fem huvudmålen (Länka teori och praktik, lära sig att utföra experiment, lära sig vetenskapliga metoder, öka motivationen och undersöka elevernas kunskaper) är en blandning av undervisningsmetoder, där laborativa moment är en viktig del. Min egen undersökning visade på samma resultat. För att få eleverna att förändra sina alternativa begrepp, så att de stämmer bättre överens med de vetenskapliga, krävs något mer än en öppen laboration. Variation verkar vara nyckeln till god måluppfyllelse.

Denna uppsats presenterar en undersökning av utgångpunkter och validitet vid bedömning av laborationsrapporter. Studieobjekten är kursplaner i kemi för gymnasiet, intervjuer med två gymnasielärare och samma lärares bedömningar av laborationsrapporter. Alla studieobjekt har analyserats med hjälp av begreppen kunskapsemfaser, perspektiv på kunskap och lärande, summativ och formativ bedömning samt validitet. Resultat av analysen är att två kunskapsemfaser (dvs sätt att undervisa i naturvetenskap) dominerar i alla undersökta studieobjekt. Lärarnas val av kunskapsemfaser finner alltså stöd i kursplaner. Analysen visar dock att en av kunskapsemfaserna betonas högre i lärarnas bedömning av  laborationsrapporter än i kursplaner. Den kunskapsemfas som kopplar naturvetenskap till moraliska och politiska frågor saknas i såväl kursplaner som lärarnas bedömning av laborationsrapporter. De studerade lärarna ägnar stor möda åt såväl formativa som summativa syften vid bedömningen av laborationsrapporter. Ingen av lärarna använder dock särskilda aktiviteter för att säkerställa att eleverna verkligen förstår och använder responsen.

Syftet med denna studie är att undersöka vad tidigare forskning säger om ett laborativt arbetssätt och hur ett sådant arbetssätt kan användas i den naturvetenskapliga undervisningen. Detta syfte uppfylldes genom att besvara två frågeställningar. Den första berörde lärares syfte och mål med ett laborativt arbetssätt. Den andra frågeställningen undersökte vilka möjligheter och utmaningar som följer med ett laborativt arbetssätt ur ett elevperspektiv. Studiens design är en systematisk litteraturstudie, en sådan studie syftar till att finna all relevant litteratur inom ett visst område, för att sedan värdera och läggas samman den. Litteraturen har valts ut genom sökning i databaserna Summon, NorDiNa, DiVa, Eric (Ebsco), Google Scholar samt avhandlingar.se. Resultatet av denna studie visar att lärare har generella och specifika mål med sina laborationer, dessa mål görs i olika grad synliga för eleverna och där några mål förblir helt explicita. Med ett laborativt arbetssätt kan eleverna med rätt förutsättningar utveckla kunskaper om hur de kan reflektera, kritiskt granska samt formulera hypoteser och slutsatser. Dessa kunskaper och förmågor överensstämmer med de systematiska undersökningar som präglar de naturorienterande ämnenas kursplaner.

Arbetet med undersökningar bland annat genom laborationer finns idag med som ett obligatoriskt moment i läroplanen. Både i det centrala innehållet och i kunskapskraven poängteras betydelsen av att eleverna ska få möjlighet att arbeta praktiskt för att utveckla och visa sina kunskaper. Med utgångspunkt i detta väcktes intresset att undersöka arbetet med laborationer ute i verksamheten. Denna studie utgår ifrån ett lärarperspektiv och syftar till att beskriva vilka uppfattningar lärare har kring vad laborationer tillför i deras undervisning, hur elevernas lärande påverkas och vilka utmaningar de ställs inför genom detta arbetssätt. I studien deltar fem lärare med behörighet i de naturvetenskapliga ämnena och data samlas in med hjälp av kvalitativa intervjuer. Studiens resultat visar att lärarna har en relativt enad syn på laborationernas roll i undervisningen. De nämner att laborationer skapar intresse och motivation samtidigt som det skapas en koppling mellan det teoretiska och praktiska innehållet. Elevernas lärande gynnas också eftersom laborationer enligt lärarna passar de flesta elever och även hjälper dem att minnas vad de har arbetat med. De utmaningar lärarna ser med laborationer handlar om brist på material, att det är tidskrävande och att det kan vara svårt att anpassa innehåll och utformning till elevgruppen.

Med detta arbete vill jag undersöka kemilärares attityder till säkerheten gällande kemilaborationer. Jag vill få en inblick i hur arbetet fungerar i praktiken och vilka faktorer som har betydelse för säkerheten.För att studera lärarnas inställningar valde jag att utföra semistrukturerade intervjuer med hjälp av färdiga frågor. Denna metod ger möjlighet att med hjälp av följdfrågor få en rättvis bild av lärarnas åsikter samtidigt som det ger bra underlag för att jämföra mellan lärarna. Under laborationstid känner sig alla lärare ansvariga för säkerheten och har utarbetade säkerhetsrutiner. Lärarnas individuella inställningar till säkerhetsarbetet verkar vara beroende av hur mycket skolan de arbetar på har satsat på säkerhetsarbete. Erfarenhet och ämneskunskaper ger läraren trygghet i sin undervisning och stökiga elever kan ge en otrygg miljö både för lärare och elever. Oavsett hur säkerheten fungerar på skolorna så kände alla informanterna ett behov av tydliga och lättillgängliga regler och instruktioner till undervisande kemilärare. De skulle speciellt behövas vid nyanställningar. Från detta kan man dra slutsatsen att skolornas kemilärare över lag behöver veta vad som gäller på respektive skola samt de regler som gäller regionalt. En enkel lösning till detta är att ha ett häfte som delas ut till kemilärarna vid anställning. / With this thesis I intend to examine chemistry teachers’ attitudes towards safety concerning laboratory experiments within the subject. I want to get an insight in how laboratory experiments work in practice and what factors matter concerning safety.In order to study teachers’ attitudes I chose to implement semi structured interviews with ready made questions. This method gives the opportunity to, with the aid of resulting questions, receive a fair view of teachers’ opinions and at the same time it yields a good basis for comparison between the teachers.During laboratory experiments teachers feel responsible for safety and have safety routines worked out. Teachers’ individual attitudes towards safety seem to be dependent on how much the school in which they work prioritize safety. Experience and knowledge within the subject gives the teacher security in their teaching and unruly students can give both teacher and student an unsafe environment. But no matter how safety worked at the individual schools all informants felt a need of a legible and accessible rules and instructions for the chemistry teachers in their work. This was especially considered a necessity for newly employed teachers.From this we can draw the conclusion that schools’ chemistry teachers over all need to know what is common practise at their respective schools as well as what rules and regulations are regionally pertained.