Elfordon är på stark uppgång med ökande försäljning och infrastruktur för varje år som går. För en snabbt växande bransch som elfordon är det intressant att studera hur de laddas då detta påverkar alla ägare av elfordon.  De kommersiella teknikerna för elbilsladdning är idag av konduktivt utförande och har standardiserats. Ett antal olika standarder finns dock som delvis konkurrerar med varandra. Rapporten beskriver standarderna från IEC, CCS, CHAdeMO och GB/T, utöver dessa finns även biltillverkaren Tesla med en egen standard.  I rapporten undersöks några utvecklingsprojekt närmare för att se vart teknikutvecklingen inom området är på väg. Bland annat konduktiv överföring via skena i eller på vägen och överföring via ledningar över vägbanan men även uppgradering av de standarder som redan finns. Även induktiva laddningsprojekt undersöks närmare med statiska induktiva laddstationer och dynamisk induktiv laddning på väg. I rapporten undersöks närmare dynamisk induktiv laddning, där det framgår att forskning och utvecklingsprojekt finns. Men det finns ännu många problem att lösa för att kunna kommersialisera tekniken. Fördelen med den induktiva laddningen är att den kan ske trådlöst och när fordonet laddas under färd behövs färre stopp för att ladda. Tekniken har däremot vissa problem med verkningsgrad som kan variera kraftigt beroende på hur fordonet är inriktat mot överföringsspolen. Kommunikation för att bland annat kunna betala för laddning ligger ännu tidigt i utvecklingen då det krävs mycket hög hastighet på kommunikationen vid laddning under färd. Författarnas bedömning är att inom induktiv överföring sker stor utveckling och expansion men även uppgradering av redan existerande konduktiva standarder. Standardisering av de kommande teknikerna bedöms vara i behov för att undvika framställning av många inkompatibla tekniker som byggs ut på vägarna. Framtagning av en standard för induktiv överföring sker men är i tidigt stadium. / Electric vehicles are on a strong rise with increasing sales and larger infrastructure every year. For a fast-growing industry like electric vehicles, it is interesting to look at how they are charged as this affects all owners of electric vehicles. The commercial technologies for electric vehicle charging today are conductive and have been standardized. However, several different standards exist, partly competing with each other. The report describes the major standards of IEC, CCS, CHAdeMO and GB/T, in addition to these, there is also the car manufacturer Tesla with its own standard. The thesis takes a closer look at some development projects to see in which directions the technology is developing. Among other things, conductive transmission via rail in or on the road and transmission by wires above the road, but also upgrading of existing standards. Inductive charging projects are further investigated with static inductive charging stations and dynamic inductive charging while driving. The thesis investigates dynamic inductive charging in deeper detail. There is a lot of research and projects going on, but there are still many problems to solve in order to commercialize the technology. The advantage of inductive charging is that it can be wireless and when the vehicle is charged while driving, fewer stops are required to charge. The technology, on the other hand, has some efficiency issues that can vary greatly depending on how the vehicle is aligned towards the transfer coil. Communication to pay for charging, among other things, is still early in the development, as a very high communication speed is required when charging during travel. The writers view is that the major development and expansion will occur in inductive transmission as well as upgrading of the existing conductive standards. Standardization of the upcoming technologies is considered important in order to avoid creating many incompatible technologies on the roads. Work on standardization of inductive transmission is in progress but is not yet complete.

Litiumjonbatterier finns i många elektroniska produkter som används dagligen, som mobiltelefoner, datorer och handverktyg. Denna typ av batterier blir mer och mer populära eftersom de kan lagra stora mängder energi jämfört med andra typer av batterier. Anledningen till den stora energilagringskapaciteten är litiumets reaktivitet, vilket även är litiumjonbatteriers största nackdel. Denna reaktivitet innebär att litiumjonbatterier som skadas eller kortsluts kan utsättas för termisk rusning. Vid termisk rusning kan batteriet uppnå temperaturer så höga som 540 °C, detta orsakar i sin tur ett högt tryck i batteriet vilket leder till att brännbara och hälsofarliga gaser ventileras ut och batteriet kan i värsta fall explodera. Med anledning av detta har en studie utförts för att undersöka några av de verksamheter som använder sig av litiumjonbatterier för att ta reda på vilken kunskap som finns om riskerna som kan förknippas med litiumjonbatterier samt vilka rutiner för hantering som finns hos de olika företagen.Arbetet har utgått från intervjuer med sju respondenter från fyra olika verksamheter: kontors-, hantverkar-, elbuss- och lagerverksamhet. Under intervjuerna har det undersökts hur förvaring, laddning och riskhantering utförs på respektive arbetsplats, det har även undersökts vilken kunskap de intervjuade har gällande de risker som kan förknippas med litiumjonbatterier. En litteraturstudie har också utförts för att fastställa hur korrekt hantering och laddning bör gå till enligt forskning.Under intervjuer framkom att kontors- och hantverkarverksamhet har få rutiner gällande hantering av de litiumjonbatterier som används på arbetsplatsen, arbetsgivarna har inga bestämda rutiner utan de rutiner som finns består av vanor hos de anställda. Intervjuer med elbuss- och lagerverksamhet visade att dessa har betydligt fler och mer utvecklade rutiner för hantering och laddning av litiumjonbatterier. De använder sig av specifika platser där laddning sker, och de har tydliga rutiner för när laddning ska ske.Vad gäller kunskap och riskmedvetenhet angående litiumjonbatterier hade en av hantverkarna ingen kunskap angående risker med litiumjonbatterier, fyra av respondenterna: en av hantverkarna, båda kontorsarbetarna och en av lagerarbetarna visste att litiumjonbatterier kan brinna häftigt och två av respondenterna, personen från elbussverksamheten och en av lagerarbetarna visste även att brinnande litiumjonbatterier avger hälsofarliga gaser. Dessa två respondenter uppgav även att verksamheterna har specifika handlingsplaner för brand i litiumjonbatterier, som främst gick ut på att säkerställa att personer inte exponeras för de hälsofarliga gaser som produceras vid brand. Tre av verksamheterna har handlingsplaner för brand i allmänhet men dessa innefattar inte litiumjonbatterier, två av verksamheterna hade ingen handlingsplan vid händelse av brand.Slutsatsen blev att omfattningen av rutiner och kunskap om risker med litiumjonbatterier har ett samband med storleken av de litiumjonbatterier som används i verksamheten, vilket kan bero på det ekonomiska värdet i stora litiumjonbatterier, det faktum att de stora litiumjonbatterierna sitter på fordon, eller på att det tydligare framgår hur stor energimängd som finns i batterierna.Åtgärdsförslag till verksamheterna bestod främst av att riskmedvetenheten hos de som arbetar med litiumjonbatterier bör ökas, och att de verksamheter som inte har någon handlingsplan för brand i litiumjonbatterier bör skapa en sådan. De två hantverkarverksamheterna och en av lagerverksamheterna rekommenderades att förvara litiumjonbatterier i högre temperaturer för att öka litiumjonbatteriernas  livslängd. Kontorsverksamheterna och hantverkarverksamheterna rekommenderades att regelbundet inspektera verksamheternas litiumjonbatterier för att tidigt upptäcka skador och på så sätt undvika faror som kan förknippas med skadade batterier. Alla verksamheter förutom elbussverksamheten och en av lagerverksamheterna uppmanades även att införa bestämmelser angående uppladdning av batterier som varit urladdade under en längre tid för att undvika kortslutning.

Transportsektorn står i dagsläget för cirka en tredjedel av alla växthusgasutsläpp inom Sverige. För att arbeta i linje med Parisavtalet har Sveriges riksdag därmed beslutat att dessa utsläpp ska minska med 70 procent fram till år 2030, relativt de nivåer som uppmättes år 2010. För att uppnå målet och klara klimatomställningen, arbetar man bland annat med att påskynda elektrifieringen av transporter. Detta skulle kunna innebära stora utmaningar för det svenska elnätet, eftersom man inte byggt ut ledningar i samma takt som elbehovet har ökat. I Stockholm har det därför uppstått kapacitetsbrist, som innebär att man inte kan tillgodose regionen med el vid alla tidpunkter under året. Samtidigt kommer man inte kunna bygga ut nya ledningar till Stockholm förrän vi når cirka år 2030.  Syftet med denna studie, är att undersöka hur elektrifieringen av personbilsflottan kan komma att påverka regionnätet i Stockholm år 2030, där det redan idag råder kapacitetsbrist. Metoden som används är baserad på scenariometodik där både kvantitativa och kvalitativa data används för att konstruera två olika huvudscenarion, ett lågscenario där personbilsflottan elektrifieras långsamt och ett högscenario där personbilsflottan elektrifieras snabbt. Genom att utforska hur elbehovet skulle kunna utvecklas fram till år 2030 på timbasis för dessa scenarion, görs en uppskattning över hur många timmar om året som det skulle kunna råda kapacitetsbrist, samt hur stor effektbristen blir vid dessa tillfällen, om allt elbehov ska kunna tillgodoses. Vidare undersöks om även flexibilitetsresurser i hemmaladdningen, kan påverka hur många timmar det råder kapacitetsbrist och hur korrelation ser ut mellan antalet laddbara bilar och kapacitetsbrist.  Resultatet från studien visar att elektrifieringen av personbilsflottan kan leda till stora ansträngningar på elnätet om användare laddar utifrån egna preferenser och därmed okontrollerat, eftersom laddningen sannolikt sammanfaller med tider på dygnet när elbehovet redan är som störst. Vidare ökar antalet timmar med kapacitetsbrist proportionellt mot hur många personbilar som elektrifieras. När flexibilitetsresurser integreras i hemmaladdningen, minskar ansträngningen på elnätet dock betydligt. Att öka incitamenten för att människor ska ändra sina beteenden gällande laddning, kan därmed positiva effekter på elnätet. Men även om flexibilitetresurser integreras i hemmaladdningen, på det sätt som har antagits genomföras i denna studie, visar resultatet att det fortfarande kan uppstå kapacitetsbrist. Det finns därmed fortfarande en risk för att elektrifieringen av personbilsflottan skulle kunna försenas. / The transport sector currently accounts for about a third of all greenhouse gas emissions in Sweden. To work in line with the Paris Agreement, it has thus been decided that these emissions should be reduced by 70 percent by 2030, relative to the levels measured in 2010. To achieve this goal and cope with climate change, the Swedish parliament is, among other things, currently working towards accelerating the electrification of transports. This, in turn, could result in major challenges for the Swedish electricity grid, as power lines have not been expanded at the same rate as the need for electricity has increased. In Stockholm, it has become a problem with a lack of capacity, which means that it is not possible to satisfy the region with electricity at all times of the year. Meanwhile, it will not be possible to expand new power lines to Stockholm until we reach around the year 2030.  The purpose of this study is to investigate how the electrification of the passenger car fleet could affect the regional network in Stockholm when we reach the year 2030. The method that has been used is based on scenario methodology where both quantitative and qualitative data has been used to construct two different main scenarios. Firstly, a low scenario was constructed, where the passenger car fleet is electrified slowly, and secondly, a high scenario was constructed where the passenger car fleet is electrified rapidly. By examining how the electricity demand could develop until the year 2030 on an hourly basis for these two scenarios, an estimate is made of how many hours a year there could be a lack of capacity and how large the power shortage would be on these occasions if all the electricity demand is to be satisfied. Furthermore, it is also investigated whether flexible resources in the home-charging of electric vehicles can affect how many hours there could be a lack of capacity and what the correlation looks like between the number of electric vehicles and lack of capacity.  The result from the study shows that the electrification of the passenger car fleet can lead to a congested electricity grid if users charge their cars uncontrolled. This, as the charge is likely to coincide with times of the day when the electricity demand already is great. Furthermore, the number of hours with a lack of capacity increases in proportion to the number of passenger cars that are electrified. When flexible resources are integrated into the home-charging, the effort on the power grid is significantly reduced. Increasing the incentives for people to change their behaviours about charging can thus have positive effects on the electricity grid. However, even if flexible resources are integrated into the home charging system, the way it is assumed to be implemented here, the result shows that there may still be a lack of capacity. There is thus still a risk that the electrification of the passenger car fleet will be delayed.

Enligt Global EV prognoser förväntas en kraftig ökning av elbilar fram till 2030, ökningen kommer ske båda i Sverige och övriga världen. I Sverige beräknas eldrivna fordon öka till 2,5 miljoner, vilket innebär att 50 % av andelen fordon i trafiken kommer bestå av eldrivna fordon. Enligt vår be-räkning med hänsyn till den ökande befolkningsmängden kommer Jön-köping inneha 36 000 elbilar år 2030. Det innebär att cirka 50% av an-slutna kunder till elnätet 2030 kommer ha behov av att ladda sin elbil. Ökningen av elfordon medför att fler bilägare behöver ladda sina fordon och en oro finns för överbelastning av elnätet. Belastningsinstabilitet kan medföra dålig elkvalité i form av övertoner, flimmer, spänningsföränd-ringar, avbrott, transienter och osymmetrisk spänning. Denna studie analyserar Jönköping Energis elnät samt hur elnätet påver-kas av en ökning av eldrivna fordon. Undersökningen fokuserar på fler-bostadshus, landsbygd och villaområde i Jönköping och på så viss kunna jämföra elnätskapaciteten i dessa områden. Undersökningen utgår från att elnätet förväntas påverkas när laddningseffekten uppnår 3.7 KW. För att besvara syftet har simuleringarna gjorts i det NIS-orienterade pro-gramvaran dpPower. Därefter väljs vilken beräkningsmetod som är lämp-lig i de olika stationerna. Det sker genom att studera lastberäkningar, spänningsnivåer och belastningen på transformatorer och lednings-strömerna i det område, för att se hur 50% elbilsladdning påverkar elnä-tet. Resultaten från mätning och simuleringar av laddstationena på alla fyra områden visar att Jönköpingsenergi bör ta hänsyn till laddning av elbilar vid dimensionering av elnät. Det är också nödvändigt att faserna fördelas mellan kunder vid elbilsladdning för att minska överbelastning år 2030. Alternativa metoder att undersöka för elbilsladning är följande:  Övervakning på hur elbilsladdningsbeteende ser ut i olika tider för att minska den med hjälp av olika lösningsmetoder, liknande pris-sättning som används i Kalifornien och Norge.  Smarta laddningslösningar för att flytta elbils-laddningstoppen till en annan tid på dagen. Analyseringen visar att det inte finns belastningar på transformatorer och ledningar i Jönköping utan H04 som bör åtgärdas vid ökningen av elfor-don fram till 2030. / According to Global EV forecasts, a sharp increase in electric cars is ex-pected by 2030, both of which will increase in Sweden and the rest of the world. In Sweden, the number of electric vehicles are expected to increase to 2.5 million, which means that 50% of the vehicles in traffic will be elec-tricall vechiles. According to our calculations and taking into account the population growth, the city Jonkoping will have 36,000 electric cars by 2030. This means that approximately 50% of motorists in 2030 will need to access to electrical charging outlets. This predicted increase in electric vehicles implies that more car owners will need to charge their vehicles and this need implies an increased strain on the electricity grid. Load instability can result in poor electrical quality in the form of overtones, flickering, voltage changes, interruptions, tran-sients and unsymmetrical voltage. This study analyzes Jonkoping Energi's electricity network and how the electricity grid is affected by an increase in electric vehicles. The survey focuses on multi-dwelling buildings, rural areas and residential areas in Jönköping and in so far as to be able to compare the electricity grid ca-pacity in these areas. The study assumes that the electricity grid is ex-pected to be affected when the charging power reaches 3.7 KW. In order to find a solution to the problem, simulations have been made using NIS-oriented software dpPower. Then, using calculation method that is suitable in the different stations is selected. This is done by study-ing load calculations, voltage levels and the load on transformers and the line currents in that area, to see how a 50% usage of electrically powered vehicles affects the power grid. The results from the measurements and simulations of the charging sta-tions in all four areas show that Jönköpings Energi should take into ac-count the charging of electric cars when redimensioning their electricity networks. It is also necessary that the phases be distributed among cus-tomers during charging in order to reduce overload in 2030. Alternative methods for examining the charging of electric vehicles are as follows: • By monitoring how electric car charging behavior looks at different times in order to reduce it by using different solution methods, like the pricing methods used in California and Norway.

Sverige har som mål att vara helt fossilfritt 2030 och politikerna vill minska fossilbränslebilar och samtidigt bygga ut laddningsinfrastrukturen för elbilar. Tillväxten på elbilar har ökat med 73 % de senaste åren. Laddinfrastrukturen ökar och nu finns det över 3500 laddpunkter i Sverige. Staten har ett investeringsstöd som heter Klimatklivet och man kan ansöka upp till 50 % av kostnaderna för byggnation av nya laddstationer. Syftet är att undersöka och jämföra olika kommuners planerade projekt avseende utveckling av laddningsstationer för elbilar och jämföra deras metoder, strategier och infrastruktur. Syftet är också att se vilka kommuner som samarbetar med varandra och på vilket sätt de gör det. För att undersöka och jämföra laddinfrastrukturen i Stockholm, Göteborg, Malmö, Borås och Trollhättan genomfördes intervjuer med ansvariga på dessa utvalda kommuner. Resultatet visar att de större kommunerna såsom Stockholm, Göteborg och Malmö som har kommit ganska långt med laddinfrastrukturfrågan medan de mindre inte har nått lika långt. De större kommunerna har personal som jobbar med frågan och har stora projekt som är på gång och som kommer bli klara under 2018. I Stockholm kör man framåt och bygger ut sin infrastruktur både på gator, vägar och kvartersområde, medan Malmö och Göteborg är mer försiktiga och vill bygga infrastruktur på kvartersområden och helst inte på gatumark eftersom de anser att gatumark är för cykelväg och busskörfält. Lagarna är desamma men tolkas olika. Gemensamt för alla är att de ser lagstiftningen oftast som ett hinder. De undersökta kommunerna förutom Stockholm vet inte hur de skall planera för en laddinfrastruktur eller vem som skall ansvara för utbyggnaden. Detta är ett nytt område vilket innebär att de flesta kommunerna testar sig fram för att hitta sin modell. Ett bättre samarbete mellan kommunerna skulle kunna innebära en snabbare och mer kostnadseffektiv utveckling. / Sweden aims to be completely fossil free by 2030. Politicians want to reduce fossil fuel cars while expanding the charging infrastructure for electric cars. The ownership of electric cars has increased by 73% in the last year. The charging infrastructure is increasing and now there are over 3,500 charging points in Sweden. It's possible to apply for investment support through State owned Klimatklivet, which offers financial support up to 50% of the cost of building new charging stations. The purpose is to investigate and compare different municipalities' plans regarding the development of charging stations for electric cars, and to compare their methods, strategies and infrastructure. The purpose is also to see which municipalities cooperate with each other and in what way. In order to investigate and compare the charging infrastructure in Stockholm, Gothenburg, Malmö, Borås and Trollhättan, interviews were conducted with those in charge of these selected municipalities. The result shows that the larger municipalities such as Stockholm, Gothenburg and Malmö have come quite a long way with the charging infrastructure issue, while the smaller municipalities haven't come as far in their development. The larger municipalities have staff who work with the issue and they have major projects in progress, which will be completed by 2018. Stockholm is moving ahead and is expanding their charging infrastructure onto city street buildings and residential neighborhood areas, while Malmö and Gothenburg are more careful and want to prioritize residential neighborhood areas over city streets as they want to continue giving precedence to bicycle- and bus lanes. The laws are the same but are interpreted differently. Common to all is that they often see legislation as an obstacle. Besides Stockholm, the other municipalities don't really know how to proceed. They don't know how to plan for- or who is responsible for developing the charging infrastructure. This is a new area which means that most municipalities are still trying to find their model. Better cooperation between municipalities could mean faster and more cost-effective development.

No description available.

Detta examensarbete handlar om trådlös batteriladdning. Arbetet har utförts genom Jörgensen Industrielektronik AB, ett företag som specialiserat sig på kundanpassade elektroniklösningar. Företaget utvecklade en ny produkt, där det skulle finnas som tillval att den kunde laddas trådlöst. En mottagare för trådlös laddning av produktens batterier utvecklades. Mottagaren utvecklades utifrån Qi-standarden som beskrivs i denna rapport. Mottagarens elektriska egenskaper bestämdes (t.ex. effektivitet och laddström). EMCtester av mottagaren utfördes för att undersöka hur mycket störningar mottagaren genererade. Arbetet resulterade i en mottagare som kunde ladda produktens batterier med en befintlig Qi-laddstation. Effektiviteten hamnade på en nivå som är vanlig för trådlös laddning, jämfört med ledningsbunden laddning så var effektiviteten lägre. Resultatet av EMCtesterna visade att mottagaren genererade elektromagnetiska störningar, men emissionsnivåerna var inom gränserna för de EMC-standarder mätningarna har jämförts med. / The subject of this thesis is wireless battery charging. The thesis has been made in collaboration with Jörgensen Industrielektronik Ltd, specialized in costumer adapted electronics. The company developed a new product, where wireless charging was an optional feature. In this thesis a wireless charging receiver was developed. The receiver was intended for charging the batteries in the product. The receiver was developed according to the Qi standard. The Qi standard is described in this report. EMC tests were performed on the receiver in order to examine the levels of emissions radiated. The work resulted in a receiver that was able to charge the product's batteries with an existing Qi charging station. The efficiency was normal for wireless charging, compared to wired charging the efficiency was lower. The EMC tests showed that the receiver radiates electromagnetic energy. The radiated emissions were within the limits of the EMC standards that the measurements have been tested against.

In 2015, the Paris Agreement was signed by almost 200 countries in order to define targets for future work within sustainability and to reduce further climate impact. Since then, the European Union has taken these targets in earnest and implemented purposeful legislation for all of its members. The Swedish government has introduced an even more ambitious climate policy framework in order to achieve as low national pollution levels as possible. By doing so, regional and local authorities have been forced to take action in order to meet the defined targets for 2030 and 2050. This implies that the Swedish transport sector is now facing a major challenge - to reduce its emissions of greenhouse gases by at least 70 % as of the level of 2010. A common opinion is that electric vehicles may play an important role in this task. To establish electric drivelines within the transport sector has been a worldwide vision for decades and it seems to be one of the most promising options today. Sweco has together with AB Volvo, Volvo Cars AB, Göteborg Energi, ABB Ltd and Vattenfall AB financed the official project PussEL. Mainly, the purpose of this project was to estimate the potential of a full electrification of the transport sector in a medium size city by 2030. For this project, it was of particular interest to use Gothenburg, Sweden, as a case study. It has been most relevant to consider the electrification of road transport, including both private and public transport as well as goods distribution. The analysis has resulted in a message to residents, businesses and politicians, that an extensive electrification is doable. However, the results also indicate that the distribution grid will require a significant extension. It will definitely require serious effort and will rely on the implementation of smart and controllable vehicle charging. Nevertheless, this might be just what it takes to become one of the world leading countries in sustainable transports. Secondly, the purpose of this thesis is also to clarify the potential of the local parking company to act as an aggregator for charging and discharging of electric vehicles. By considering local driving patterns, parking profiles in car parks, as well as prerequisites of the electricity markets, it has been possible to identify the technical potential. It has been of interest to investigate services including both smart charging (V1G) and vehicle-to-grid (V2G), in order to support an extensive electrification. The estimation has been done using available software from MathWorks: MATLAB. Previous research states that battery degradation from V2G services varies according to the depth of discharge (DOD). Thus, it is desired to utilize services that require a small DOD in order to minimize the reduction of battery lifetime. Considering the economic potential, this thesis examines several available services as an aggregator. Due to the variable capacity in each car parkin combination with the requirements set by the electricity markets, some services have been excluded at an early stage of the analysis. Although, besides economic profitability, a key to success is to keep the concept user-friendly. It must be kept in mind that car owners most likely will prioritize the freedom of mobility rather than leasing their vehicles as mobile batteries. As the Swedish lawyer Thomas Thorild once said: To think freely is great, but to think rightly is greater.

De senaste årens utveckling inom elfordonsbranschen ställer ett ökat krav på en fungerande infrastruktur för el- och hybridfordonsladdning. Fler laddplatser behövs i ett samhälle där de laddbara fordonen blir fler för varje år som går. Vidare används idag teknik för att möjliggöra laddning av elfordon som kan komma att ha en negativ påverkan på elkvaliteten i elnätet, i synnerhet vid byggnation i de områden där nätet är som svagast. Arbetets första del syftar till att leverera en färdig projektering av två nya växelströmsladdstationer i Kungälv. Den andra delen syftar till att öka förståelsen för hur snabbladdning av elfordon påverkar elkvaliteten i närliggande nät. Ingående data för elkvalitetsstudien erhålls genom mätningar på en befintlig snabbladdningsstation i Kungälv, såväl som känd teori kring området. Projekteringslösningen har tagits fram genom beaktande av svenska standarder och föreskrifter, såväl som instruktioner och önskemål givna av uppdragsgivaren, Kungälv Energi. Arbetet resulterade i den projekteringshandling som lämnades över till uppdragsgivaren, som behandlar den installationslösning som valts vid anslutning av de nya laddstationerna. Här redovisas valt material, förläggning- och placeringskarta, såväl som en kostnadskalkyl över det erfordrade arbetet och materialet. Elkvalitetsstudien har utförts tillsammans med Kungälv Energi, såväl som Metrum Sweden AB. Resultatet baseras på de data som erhölls vid elkvalitetsmätningar utförda på en befintlig snabbladdningsstation i Kungälv. Resultatet utgjordes av en elkvalitetsrapport enligt Energimarknadsinspektionens riktlinjer, där samtliga ställda krav för god elkvalitet uppnåddes. Vidare analyserades erhållen data manuellt i syfte att identifiera vilka parametrar som vid större anläggningar kan tänkas hota den goda elkvalitet som eftersträvas i nätet. Elkvalitetsstudien påvisade inte några tydliga tecken på att de undersökta snabbladdningsstationerna idag skulle utgöra någon omfattande negativ påverkan på det närliggande nätet, även om exempelvis viss övertonsgenerering påvisades. Nyttjandegraden är i högsta grad avgörande, vilket medför att slutsatsen ej kan anses vara generell. / In the last couple of years, the evolution of plug-in electric cars has contributed to an increasing need of well-built charging infrastructure. This does not only require that the fair amount of charging stations needs to match the increasing demand, but the growing amount of charging station could also affect the power quality in the grid itself due to the technology used today. The objective of the first part of the project was to deliver a complete installation plan and project basis of two AC charging stations for electric vehicles, planned in the city of Kungälv. The second part of the project was focused on studying the effects of DC fast charging of electric vehicles, with power quality in mind. This study was based on readings obtained from measuring the power quality at an existing DC fast charging station in Kungälv, as well as available publications within the area of the subject. The project planning was conducted in regards to Swedish standards and regulations, as well as to the instructions and expectations of the client, Kungälv Energi. The result was compiled and handed over to the client during the final part of the project. The resulting document contained information regarding installation, material and placement as well as approximate cost calculations. The power quality study was carried out on a currently installed fast charging station located in the city of Kungälv, using power quality measuring instruments provided by Kungälv Energi and Metrum Sweden AB. The result was a power quality report, compiled according to Swedish Energy Markets Inspectorate, where all requirements concerning power quality were met. The data was also analyzed manually, to further investigate the effects of DC fast charging. The study shows no immediate signs of negative impact of the power quality in the nearby grid caused by the fast charging stations within the project. There were signs of harmonics caused by the charging stations, but the presence was considered low. The usage frequency is however a major factor when investigating the power quality affection of the charging station. This results in a conclusion that is not generally applicable.

In order to reach climate goals regarding the reduction ofcarbon dioxide in the environment, the decarbonisation of the transport sector plays a crucial role. Along with this revolution, electric vehicles will most likely be a candidate to replace market shares from gasoline and diesel. The deployment of electric cars is now starting to increase, by over 2 millions electrical vehicles running on the streets world wide in year 2016, which is more than the double compared to previous year. This master thesis examines home charging and its impact on the distribution grid of two types, one in a smaller urban area and one in a rural area in the Swedish city Sala. Different integration levels of electric vehicles are examined regarding voltage drop, relative loading of conductors and transformers, and the voltage symmetry with charging only on one phase. The simulations are made in the NIS-based system dpPower based on charging data from Grahn et.al.(2013), and the study of powerpeaks is made in Matlab with the use of consumption data from customers. The results show that the transfomer is the only limitation in the grid of the urban area, which fails at an integration level of 50 percent at 11 kW of charging. Compared to the grid in the rural area which reacts more strongly of home charging. In this case it is most likely to fail at 30 percents integration at 3,7 kW of charging. Also a greater accuracy has to be taken into account here regarding the placing of one phase-chargers at different phases. This in order to not exceed the 2 percent limit of voltage symmetry. With the aim to reduce power peaks, the grid seems to benefit from high demand response and local battery storage, which reduce the power peaks to an extent that could be comparable to reducing the integration level of electric vehicles from 50 to 30 percent.