Zugl.: Darmstadt, Techn. Universiẗat, Diss., 2009.

Bakgrund: Lager är en betydelsefull del i företags supply chain. Det är här produkter tillfälligt lagras och hämtas i avsikt att kunna fullfölja ordrar till verksamhetens kunder. Vid planering av lagerlayouten ska flödet av produkter underlättas, det förekommer dock ingen universell lösning för artikelplacering i varje enskild organisation. Beprövning av artikelplaceringen är betydelsefullt eftersom det möjliggör en reducering av interna transportavstånd, tillgängliggör produkter och därigenom sparas tid i orderplocksprocessen. Syfte: Syftet med denna avhandling är att identifiera den lagerlayout och artikelplacering som Formac har i nuläget. Vidare ska de problem som är associerade med dessa påvisas och därefter analyseras förbättringsförslag i syfte att öka produktiviteten i orderplocksprocessen. Metod: Kvalitativ och kvantitativ data samlades in via ostrukturerade- och semi-strukturerade intervjuer samt direkta observationer. Urvalet av respondenter skedde genom icke-sannolikhetsurvalet, snöbollsurval. Vidare användes Excel-filer innehållande transaktionsdata kring Formacs produkter. Denna data kompletterades med egna mätningar av sträcka och tid i orderplocksprocessen. Resultat: Formacs nuvarande lagerlayout är den formen av design som kommer medföra högst produktivitet. Formac behöver dock en mer konsekvent artikelplacering och en rekommendation är då att placera högfrekventa produkter inom en produktkategori i nära anslutning till orderplocksstationen. Zonerna där produkterna placeras är då fasta men artikelplaceringen inom dessa är flytande. Denna form av artikelplacering kommer medföra ett strukturerat system och tillgängligt lagerutrymme som leder till en ökad produktivitet i orderplocksprocessen. / Background: Inventory are an important part of the company's supply chain. This is where the products are temporarily stored and retrieved in order to fulfill orders to customers. The design of the warehouse layout should facilitate the flow of the products. However, there is no universal solution for article placement in each individual organization. An examination of article placement is significant because it allows for a reduction of distances internally, makes products available and thereby saves time in the picking process. Purpose: The purpose of this paper is to identify Formacs present warehouse layout and article placement. Furthermore, will the problems associated with this be identified and subsequently analyzed with the purpose to suggest improvements in order to increase productivity in the order picking process. Methodology: Qualitative and quantitative data was collected through unstructured and semi-structured interviews and direct observations. The respondents were chosen through a non-probability, snowball selection. Furthermore were excel files containing transactional data for Formacs products used. This data was complemented with own measurements of distance and time in the order picking process. Findings: Formacs current warehouse layout is the design that will result in maximum productivity. However, Formac needs to have a more consistent article placement and a recommendation is then to place the high-frequency products within a product category close to the order picking station. The zones where the products are placed are then fixed, but the article placement within these fluid. This form of article placement will result in a structured and accessible warehouse space which leads to increased productivity in the order picking process.

Denna uppsats utreder problematiken rörande hantering och lagring av reservdelar vid Stora Enso Skoghall. Reservdelar följer sällan ett givet efterfrågemönster vilket gör det svårt att använda klassiska ordermodeller som exempelvis EOQ. Den teoretiska referensramen går igenom de klassiska modellerna samt några modeller anpassade för reservdelshantering. Vår undersökning riktar dels in sig på processer och handlingsförfaranden hos Skoghall samt några artiklar ur olika kategorier för att verklighetsanknyta modellerna. De slutsatser som vi dragit från vår undersökning är att det inte finns någon universalmodell som på ett enkelt sätt löser reservdelsproblematiken. Istället måste Skoghall hitta egna metoder främst med klassificering av reservdelarna utifrån hur kritiska dessa är för företagets produktion.

Företag X ska, på uppdrag av kund A, lagra produkter. Företaget upplever i dagsläget att en del interna transporter kan vara onödiga och att viss materialhantering, vid in- och utleverans, bör kunna utföras annorlunda för att uppnå ett bättre resultat. Syftet med examensarbetet är att ta reda på hur processerna för samtliga produktgrupper ser ut, inklusive hanteringstid för lastare, och jämföra det avtalade tillvägagångssättet med hur det faktiskt går till i nuläget, för att till sist kunna identifiera förändringsförslag vilka kan förbättra processerna. En fallstudie har genomförts där processen för in- och utleverans av kund A:s produkter har kartlagts baserat på observationer och intervjuer. Dessutom har en tidsstudie genomförts av produktgruppen lastare.

Syftet med examensarbetet är att göra en marknadsjämförelse mellan logistikfastigheter och andra industrifastigheter sett utifrån investeringsrisk, belåningsgrad, avkastningskrav, hyreskontrakt och betydelsen av lokalisering. Intervjuer genomfördes med representanter från sex segment som är logistikfastighetsägande bolag/investerare, fastighetsägande bolag av industrilager & industriproduktion, värderingsinstitut/banker, mäklarbyråer, logistikföretag samt branschorganisationer/markberedare. Intervjuerna genomfördes mellan 17 april – 8 maj år 2015. Logistikfastigheter ses generellt som en bättre och säkrare investering än andra industrifastigheter i bankens synvinkel, då andra industrifastigheter kan vara så mycket olika slags fastigheter som däcklager, sågverk, industriproduktion som är osäkrare och har en sämre alternativanvändning än vad logistikfastigheter har, även om industrilager och logistikfastigheter inte skiljer sig jättemycket åt. Belåningsgraden ligger generellt lite lägre för andra industrifastigheter än logistikfastigheter och avkastningskravet ligger lite högre vilket tyder på att den generella risken är lite högre för andra industrifastigheter än för logistikfastigheter. Den generella åsikten hos fastighetsbolag med ägande av industrifastigheter och mäklarbyråer är att bankerna ställer höga krav på eget kapital. Förutom att ställa krav på eget kapital så vill bankerna gärna inte belåna till mer är 60 % av fastighetsvärdet och ofta inte mer än 50 %. Bankerna belånar ut till lägre belåningsgrad idag än den belåningsgraden som erbjöds för 7-8 år sedan. Logistikmarknaden är annars het och det är många aktörer som vill in på marknaden och nå logistikfastigheter med bra läge. Logistikfastigheter byggs numera på spekulation i Sverige, vilket i kombination med den låga räntan gör det förmånligt att investera i fastigheter som i längden kan öka konkurrensen. Det finns p.g.a. att logistikfastigheter byggs på spekulation risk för överetableringar av logistikfastigheter på olika platser i Sverige. De mest värdepåverkande faktorerna för logistikfastigheter är läget, hyreskontraktet och kassaflödet. / The aim of this dissertation is to do a market comparison between logistic and other industrial property from the perspective of investment risk, mortgage rate, yield, leases and the importance of location. Interviews were carried out with representatives from six segments which are logistic property owning logistic companies/investors, companies owning property of industrial- warehouse or production, assessment institutes/banks, property brokers, logistic companies and logistic development organization/property developers. The interviews were conducted between the 17 of April and the 8 of May 2015. Logistic property is in general seen as a better and safer investment than other industrial property in the banks point of view. Other industrial property can be many other kinds of property such as tire storage, sawmill, industrial production which can be high risk investment and have worse alternative usage than logistic property, although logistic property and industrial warehouses does not differ very much compared to industrial production property. The mortgage rate is lower for industrial property than it is for logistic property and the yield is higher which suggests that the general risk is higher for industrial property compared to logistic property. The general opinion of companies who own property for industrial warehouses and production and property brokers is that the banks have high requirements on equity. The banks do not want to mortgage more than 60 % of the property value and often not more than 50 %. The banks do not mortgage to same mortgage rate that they used to do for 7-8 years ago. The market for logistic property is otherwise hot and there are many players who want to enter the market and get logistic property in good locations. Logistic property are now being built on speculation, which combined with low interest rates making it advantageous to invest in property that may lead to increased competition. Due to logistic property is being built on speculation there is a risk of too high rate of establishment in some places in Sweden. The most value-influencing factors of logistics property is location, the lease, and cash flow.

Lundbergs Produkter AB är ett företag som säljer inredningsprodukter till en mängd olika återförsäljare i Norden. Företaget har ett 15 000 m2 stort lager, i vilket de olika artiklar som ingår i sortimentet lagerhålls och plockas innan de skickas till återförsäljarna. I detta lager sker dagligen en mängd olika typer av förflyttningar av artiklar, främst mellan buffert- och plocklagret, och detta flöde anser Lundbergs Produkter AB inte fungerar tillfredsställande i dagsläget. Syftet med denna rapport är att effektivisera företagets lagerverksamhet genom att anpassa påfyllningsrutiner samt styrningsprinciper för olika artiklar i deras sortiment. För att uppnå detta har observationer och intervjuer utförts, vilka sedan har legat till grund för den kartläggning av nuläget som analyseras i denna rapport. Denna kartläggning identifierar ett antal problem med den nuvarande verksamheten; saldodifferenser i plocklagret, ogrundade påfyllningskvantiteter vid påfyllning av artiklar på dess plockplatser samt problem kopplade till det affärssystem som företaget använder, då detta inte möjliggör för påfyllningspersonalen att särskilja brådskande påfyllningsbeställningar utförda av plockpersonal från övriga beställningar, samt att lagersaldon och påfyllningsbeställningar inte uppdateras kontinuerligt. För att lösa det förstnämnda problemet föreslås att företaget inför fortlöpande inventering av utvalda artiklar i sitt sortiment. De artiklar som bör omfattas av den fortlöpande inventeringen är de som genererar mest intäkter, det vill säga de med högst volymvärde, medan övriga kan behandlas på nuvarande sätt även fortsättningsvis. Detta är en kortsiktig lösning på problemet, och för en mer långsiktig lösning föreslås att företaget närmare utreder orsakerna till varför dessa differenser uppkommer. Problemet med att påfyllningsbeställningar utförda av plockpersonal inte särskiljs från övriga beställningar löses enligt den rekommendation som presenteras i rapporten genom att affärssystemet modifieras för att bättre överensstämma med verkligheten. Även problemet med att affärssystemet inte uppdateras kontinuerligt föreslås lösas genom att systemet modifieras. Affärssystemet ska fungera som ett hjälpmedel i den dagliga verksamheten, och för att erhålla full nytta av detta hjälpmedel behöver denna överensstämmelse mellan teknik och verklighet vara god, för att hjälpmedlet inte ska ses som ett hinder i arbetet. Att de påfyllningskvantiteter som används idag inte är grundade på relevant data löses genom att det för varje artikel beräknas en återfyllnadsnivå som baseras på artikelns historiska efterfrågedata och önskad servicenivå för artikeln. Denna återfyllnadsnivå kompletteras med en beställningspunkt, som även den är beräknad utifrån historisk data, vilket gör att varje artikel i praktiken kommer att fyllas på upp till en förutbestämd nivå istället för med en förutbestämd kvantitet, samt att en påfyllningsbeställning automatiskt kommer att genereras i tillräckligt god tid för att brister ska undvikas. Detta bidrar till att arbetsrytmen för de anställda på lagret förbättras. Genom att dessa problem löses kan företagets lagerverksamhet effektiviseras, och företagets möjlighet att erbjuda sina kunder en högre leveransservice ökar.

Bakgrund: Högre grad av automation i lager har blivit en viktig och tilltagande trend. Lager är en viktig komponent i de flesta flöden och essentiellt i strävandet av önskade servicenivåer då de ofta verkar i det avslutande stadiet i flöden där ordern förbereds och levereras till kund. Den ständigt växande konkurrensen på marknaden har dock lett till att lagerverksamheter ständigt måste arbeta med kontinuerlig förbättring. Genom eliminering av icke värdeskapande moment skapas förutsättningar för att uppnå effektivare lager och överlag en högre kvalitet i lagerverksamheten. Kvaliteten som erbjuds samt kvalitetens betydelse för kunden är det som utgör den totala kvalitetsnivån, eventuella avvikelser från denna nivå betraktas som brister. Syfte: Syftet med studien är att genom kartläggning beskriva hur påfyllnads- och plockprocessen på den automatiserade delen av Staples lager utförs. Vidare ämnar studien identifiera kvalitetsbrister som uppstår i påfyllnadsprocessen och plockprocessen. Dessutom ämnar studien undersöka de bakomliggande orsakerna för kvalitetsbristerna och ge förslag avseende hur påfyllnads- och plockprocessen kan förbättras. Metod: Studien är en kvaliativ fallstudie på Staples. Datainsamlingen utfördes genom semi-struktuerade intervjuer, direkta observartioner och fokusgrupper. Inledningsvis utfördes processkartläggning för påfyllnads- och plockprocessen, varpå kvalitetsbrister i de båda processerna identifierades. Därefter utarbetades orsakerna bakom kvalitetsbristerna och förbättringsförslag presenterades. Slutsatser: Ett flertal kvalitetsbrister i påfyllnads- och plockprocessen identifierades. Samtliga identifierade kvalitetsbrister kunde härledas till de tre främst förekommande kvalitetsbristerna Staples tillämpar på lagret: Saknas i kolli, Felplock: artikel eller antal och Dålig nedpackning. Bakomliggande orsaker till dessa var avvikande arbetssätt på ZtZ, att produkter faller ur kartong eller skadas på transportbandet och fellevererat till I-iiiPoint. Dessutom var brister i kvalitetsarbetet orsakade av högt produktivitetsfokus, otydliga orsakskoder och bristfällig kostnadsmedvetenhet avseende bristande kvalitet förekommande i alla tre. Genom att faställa mål för kvalitetsförbättring, grundade i identifierade kvalitetsbrister och personalens kompetenser ökar möjligheten för att de ska realiseras och förankras bättre hos personal. För att uppnå kvalitetsförbättring bör ledarskap som uttrycker betydelsen av kvalitet i såväl anvisningar som handling fastställas. Genom utbildning kan personalens förståelse öka avseende deras påverkan på kvalitet och koppling mellan olika aktiviteter och resultera i ökat kvalitetsansvar. För att upprättahålla kvalitetsförbättring är det viktigt att arbetsrutiner standardiseras samt investeringar på lagret införs.

Teilw. zugl.: Köln, Univ., Diss., 2006 m.d.T.: Düerkop, Antje: Die glatte Terra Sigillata der Ausgrabungen im römischen Flottenlager an der Altenburg im Köln im Jahre 1998 / Zsfassung in engl. Sprache

München, Techn. Universiẗat, Diss., 2007.

Thesis (doctoral)--Universität Karlsruhe, 2007.