Problem Har ekonomerna så stor påverka på hur ett bra resultat definieras inom landstinget att det medicinska resultatet får stå tillbaka? Är balanserade styrkort verkligen omtyckt av läkare som Aidemark kom fram till i sin studie 1998, och leder det till någon förbättring eller effektivisering inom sjukvården? Syfte Syftet med vår uppsats är att undersöka hur ekonomer och läkare inom Landstinget uppfattar resultat, samt att undersöka synen på användandet av balanserade styrkort för styrning inom sjukvården. Metod Vår uppsats bygger på en kvalitativ metod, och vår primärdata består av intervjuer med fem personer som jobbar på staben och Centralsjukhuset i Karlstad inom Landstinget i Värmland. Intervjuerna har skett på respektive respondent arbetsplats och varit av öppen individuell karaktär, samtliga intervjuer har bandats. Slutsats När det gäller resultat, är respondenterna ganska överens om att det finns skillnader mellan de olika yrkesgruppernas syn på resultat. Den stora skillnaden här är att läkarna på Centralsjukhuset anser att Landstinget i Värmland värderar ett ekonomiskt resultat betydligt högre än ett medicinskt resultat, medan de som jobbar på staben inte anser att det är någon större skillnad i hur de olika resultaten värderas. Styrning med balanserade styrkort var något som läkarna på Centralsjukhuset gärna hade varit utan, de menade att det varken lett till någon besparing eller effektivisering. Kritiken mot styrkorten var stundtals hård från läkarna, och en menade till och med att, styrkorten blivit en religion och en total sanning för vissa inom landstinget. Det stora problemet verkar vara bristen på information om styrkorten ut i organisationen, om läkarna fick information om hur styrkorten kan användas skulle de kanske inte vara lika kritiska till att använda styrkort. De som jobbar inom staben var mer positiva till styrkorten, och vi fick en känsla av att styrkort är något som alla ska tycka om, oavsett vad den personliga uppfattningen är.

Summary Background: Management control is important for all kinds of activities, both in trade and industry and in the public sector since you must economize on scarce resources. There are nevertheless many different views on management control, which have changed with the times. With regard to the public sector in Sweden, the management control systems have changed radically the last half century, especially from the 1980s, due to depressions and increased focus on effectiveness. New approaches have been taken by many municipalities and county councils, both in Sweden and internationally, where the former management control systems have been abandoned in favour of result control, target costing, and activity-based-costing, for example. Another new approach has been the Balanced Scorecard, which was introduced by Kaplan & Norton in a pioneering article in 1992. The Balanced scorecard is a multidimensional tool, originally intended to be used in trade and industry, but with regard to its nature, it has been adopted even by many non-commercial organizations, especially in Sweden. The County Councils have generally introduced the concept before the municipalities, even though there is an exception to every rule. One county council which is in the forefront is the County Council of Östergötland, which found the Balanced scorecard interesting as early as in 1992, even though it was then a tentative idea. Today, the whole organization is marked by the Balanced Scorecard approach. Strangely enough, no external evaluation has ever been made of the Balanced scorecard in the County Council of Östergötland, which we consider is an argument for doing so in a master thesis. Purpose: The purpose is to investigate how the primary care sector in the County Council of Östergötland uses the Balanced scorecard as a management control tool, and to discuss if Balanced Scorecard is an appropriate model for managing the organization. Procedure: The study is based on a qualitative method, where we have made six personal interviews with people working at different levels in the primary care sector in the County Council of Östergötland, in order to be able to get some knowledge of the whole chain. This approach coincides with our hermeneutic basic view. We have, with regard to the scarcity of time within the thesis course, been forced to make a delimitation, which means that we have only investigated the primary care in the western part of Östergötland. Then the study contains a documentary investigation, used as the theoretical frame of reference. Results: The results show that the primary care sector in the County Council of Östergötland have been quite successful in their work with the Balanced Scorecard so far. With regard to the management’s purpose, the model is quite adequate to reach their objectives. Nevertheless, we consider that the situation today indicates that they did not use the potential of the scorecards. Further commitments has to be done within the areas of strategic learning and a frame of reference, to be able to use the Balanced Scorecard as a that management control tool its was inteded to be, originally / Sammanfattning Bakgrund: Ekonomistyrning är viktig i all verksamhet, oavsett om den bedrivs i privata företag eller i offentlig regi, då ekonomi i grunden handlar om att hushålla med knappa resurser. Synen på ekonomistyrning är dock inte homogen och har skiftat över tid. För svenskt vidkommande har ekonomistyrningen inom offentlig sektor under senare år genomgått stora förändringar, inte minst från i mitten av 1980-talet och framåt, en utveckling som varit ett resultat av en ökad fokus på effektivitet och allt knappare ekonomiska ramar, inte minst i kölvattnet av den ekonomiska krisen på 1990-talet. Många kommuner och landsting övergav den traditionella budgetstyrningen till förmån för andra styrverktyg, ofta hämtade från näringslivet. Ett exempel var balanserade styrkort, som ursprungligen introducerades av Kaplan & Norton i en banbrytande artikel 1992 och som fått stor spridning världen över. Balanserade styrkort är ett uttryck för flerdimensionell styrning och var från början ämnat för det privata näringslivet, men har genom sin karaktär vunnit många anhängare också inom offentlig förvaltning, inte minst i Sverige. Landstingen är de organisationer som har varit snabbast att ta till sig konceptet. Till dem som kommit längst hör landstinget i Östergötland, vars intresse vaknade redan samma år som Kaplan & Norton skrev sin artikel. Idag präglar styrkortstänkandet hela organisationen, på alla nivåer. Erfarenheterna av balanserade styrkort i landstinget i Östergötland har däremot inte utretts av någon extern part, vilket är en anledning till varför en sådan studie är motiverad att göra. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur primärvården i landstinget i Östergötland använder och arbetar med balanserade styrkort och om de styr sin verksamhet med hjälp dem, samt om den valda modellen är adekvat för landstinget. Genomförande: För att uppfylla syftet har vi använt oss av en kvalitativ metod, där vi genomfört sex stycken personliga intervjuer med företrädare för primärvården i landstinget i Östergötland, från ekonomidirektören i Landstinget, via regionledningen, ned på enhetsnivå, som utgörs av vårdcentraler. Detta i syfte att få kunskap om hela kedjan, från högsta ledningen till enhetsnivå. Vi har avgränsat vår studie till primärsjukvården i västra länsdelen, eftersom arbetet i annat fall skulle ha blivit alltför tidskrävande inom ramen för uppsatskursen. Intervjumaterialet har kompletterats med en dokumentundersökning, som rymmer teoretisk litteratur och andra sekundärkällor, vilket har använts till referensramen. Slutsatser: Primärvården i landstinget i Östergötland har kommit ganska långt i sitt styrkortsarbete. Utifrån vad ledningen vill få ut av modellen, så är denna förhållandevis adekvat för att nå sitt syfte. Dock menar vi att man i dagsläget inte till fullo styr efter styrkortet. Genom ytterligare satsningar på strategiskt lärande och en tydlig begreppsbas, torde det finnas goda utsikter till att balanserade styrkortet används som ett väl fungerande styrverktyg.

Världens energipriser har ökat drastiskt sedan 1970-talet. Detta skapar incitament för investeringar för att sänka sina energikostnader, vilket det satsas på inom industri-, transport- och bebyggelsesektorn. Karlstad Centralsjukhus är inget undantag gällande dessa investeringar och med en lokalyta motsvarande 26 fotbollsplaner med aktivitet dygnen runt förbrukas här stora mängder energi, om inte annat bara för att värma och kyla sjukhuset till ett behagligt klimat. För tillfället sker ombyggnationer över hela sjukhuset för att minska dess energianvändning. Efter ombyggnationer som färdigställdes september 2010 ändrades sjukhusets energiproduktion. Det installerades då sex värmepumpar, två kopplade mot sjukhusets kylsystem för återvinna värme och fyra stycken mot 81 nya borrhål och Klarälven, som rinner förbi sjukhuset. Fjärrvärme används som reserv- och spetskraft när inte värmepumparna klarar leverera hela värmebehovet. Sjukhusets kyla produceras genom de två värmepumparna, kylmaskiner samt frikyla från berget. I projekteringen av anläggningen var värmepumparna dimensionerade att lösa värmeenergibehovet till -4°C resten skulle täckas upp av fjärrvärme. Berget skulle ge möjlighet att säsongslagra energi mellan årstiderna. Drift av anläggningen har dock visat att verkligheten skiljer sig från projekteringen. Värmepumparna har inte kunnat användas fullt ut vintertid då varken berg eller älv har fungerat sig som tänkt. Den driftstrategi som togs fram vid projekteringen stämmer därmed inte utan en ny måste tas fram. Detta examensarbete är ett steg i detta arbete, projektets mål var att i samarbete med Centralsjukhusets driftpersonal ta fram ett verktyg för att kunna analysera sjukhusets drifthistorik. Verktygets målgrupp är sjukhusets driftpersonal så dess utformning måste vara lättförstådd för dessa varför en testperiod gjordes av dessa innan slutgiltig överlämning. Verktyget som togs fram gjordes i Microsoft Exel och det skapar fyra stycken varaktighetsdiagram av drifthistoriken för varje år. Två som visar värme- respektive kyleffekten i kW under ett år och vad som producerat denna effekt. De andra två visar kostnaden per månad i tusen kronor för dessa effekter. Detta gör verktyget genom att bearbeta data som samlas in effekt och temperaturmätare som finns installerade i anläggningen och samlas in genom övervakningsprogrammet Citec och statistikprogrammet WebEss. Genom att jämföra effektdiagrammet för värme och kostnadsdiagrammet går det då att se exempelvis vad värmepumparna producerat och hur mycket denna produktion kostat. Ett ledord i arbetet har varit enkelhet för de senare användarna. Verktyget skulle vara smidigt och snabbt att uppdatera och enkelt att förstå. Vilket även uppnåddes. Efter en veckas testperiod hade driftgruppen inga önskade ändringar varav verktyget lämnades över slutgiltigt. Det överlämnades även fyra rekommendationer till landstinget för att få bättre kontroll på sina energikostnader. / The Worlds energy usage has dramatically increased since the 1970's and as a consequence also the prices for energy. This creates incentives for investments with the purpose to decrease energy costs, which is a development you can see in the industry, transport and building sectors. Karlstad Central Hospital is no exception with a floorspace equivalent of 26 football fields and activity around the clock. Just to heat and cool the hospital to a pleasant climate consumes a large amount of energy. Currently the parts of the hospital is being rebuilt to reduce its energy consumption. In September 2010 the hospital's energy production changed . When six heatpumps were installed, two linked to hospital cooling system to recover heat and four to geothermal heat by 81 boreholes and the river Klarälven, which runs past the hospital. Long-distance heating is used for peak loads and in reserve when the heat pumps cannot supply all heating needs. The hospital's cooling is produced by the two heat pumps, three cooling machines and free cooling from the geothermal connection. When designing the new energy production it was meant that the heat pumps should produce the heat required to -4 ° C, the rest would be covered by long-distance heating. The boreholes would make possible to storage energy between seasons. But operation of the plant has shown that reality differs from the theory. The heatpumps have not been fully utilized during the winter when neither the geothermal or the river behaved as intended. The operating strategy that was developed during project planning valid and therefore needs to be revised. This thesis is a step in that effort. The project's objectives was to produce a tool to analyze the hospital's operating history in cooperation with the Central Hospital's engineering staff. The tools users is meant to be the same staff so its design must be easily understood for those. A trialperiod took place therefore before the final handover. The tool was developed in Microsoft Excel and it creates four graphs showing the operational history of each year. Two of them are showing the heat- or cold-output in kilowatts for a year and what produces this output. The other two shows the cost in thousand swedish crowns to produce these effects. The tool calculates thus by collecting data from power and temperatur gauges installed in the hospitol and is collected by the monitoring program Citec och statistics program WebEss. By comparing the power and cost graph for heat it can be seen for example what heat pumps produced and how much the production cost. A key word in the development of the tool has been simplicity for the users. The tool should be easy and fast to update and simple to understand, which was achieved. After a week's trial had been running the staff had no wanted changes so the tool was handed over.

Bakgrund: Genom läkemedelsreformen överfördes kostnadsansvaret för läkemedel från staten till landstingen med syfte att dämpa de skenande läkemedelskostnaderna. I dagsläget är det patientavgifterna och förskrivningen av läkemedel som landstingen kan påverka. Om förskrivningen ska ändras för att minska kostnaderna är det läkarna som måste påverkas till att ändra sitt förskrivningsmönster. I studier av hur läkare möter krav på ekonomistyrning har tre starka institutioner – etiska regler, hög grad av autonomi samt ett kunskapsövertag gentemot andra grupper – identifierats. Om nämnda institutioner är starka inom läkarkåren, kan det vara svårt att styra läkarna mot mål som inte överensstämmer med institutionerna. Syfte: Syftet med uppsatsen är att bidra till ökad förståelse för ekonomistyrning riktad mot läkare som profession. Metod: Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie där Landstinget i Östergötlands ekonomistyrning av läkemedelsförmånen studeras ur ett ledningsperspektiv. Uppsatsens empiriska material har samlats in genom intervjuer samt studier av dokument i form av utredningar, rapporter och statistik. Resultat: Direktstyrning i svag form, det vill säga hur professionen bör istället för ska agera, kan tillåtas av professionen om den utformas i samförstånd med densamma. Social styrning, som innebär att de anställda ska påverka varandra, leder till att autonomin inom professionen upprätthålls i förhållande till den administrativa ledningen. Målstyrning samt en långtgående decentralisering medför att de professionella har handlingsutrymme och därmed en stor autonomi. Genom ett stort handlingsutrymme tillåts professionen även att följa sina etiska regler. Professionens kunskapsövertag gentemot den administrativa ledningen innebär att det är svårt att styra en profession med byråkratisk auktoritet, eftersom kunskapsauktoriteten har större inflytande över läkarna som profession. För att kunna styra med kunskapsauktoritet måste professionen styras med social styrning det vill säga genom att påverka varandra. Ekonomistyrning som syftar till att åstadkomma ekonomialisering, det vill säga institutionaliserad ekonomisk medvetenhet, måste verka i samspel med de tre institutionerna – etiska regler, hög grad av autonomi samt ett kunskapsövertag gentemot andra grupper. / Background: With the Pharmaceutical reform cost responsibility for pharmaceuticals was transferred from the state to the county councils with the purpose of reduce the runaway costs for pharmaceuticals. Today it is the patient fees and prescriptions of pharmaceuticals that the county councils can affect. If prescriptions are to be changed to reduce costs it is the doctors that have to be influenced to change their prescription patterns. Studies of how doctors meet demands of management control have three strong institutions – ethical rules, a high degree of autonomy and superior knowledge towards other groups – been identified. If these institutions are strong within the medical faculty, it can be difficult to control the doctors towards goals that are not in compliance with the institutions. Purpose: The purpose with this thesis is to contribute to a greater understanding of management control aimed at doctors as a profession. Method: The thesis is a qualitative case study where the County Council of Östergötland management control of the pharmaceutical reform is studied from a top-down perspective. The empirical material has been gathered through interviews and studies of documents in the form of inquiries, reports and statistics. Results: Direct control in a weak form – that is how the profession should react instead of how it will react – can be accepted by the profession if it is formed in consensus with the same. Social control – that involves employees to influence each other – leads to that the autonomy within the profession is maintained in relation to the administrative management. Result control and a far-reaching decentralization gives the professionals freedom of action and with that, greater autonomy. With greater freedom of action the profession is also able to follow its ethical rules. The professions superior knowledge compared to the administrative management means that it is difficult to control a profession with bureaucratic authority due to the fact that the knowledge authority has a greater influence over the doctors as profession. To be able to control with knowledge authority the profession has to be controlled socially, that is by influencing each other. Management control aiming to achieve “financial normalization”, that is institutionalised financial consciousness, has to act in cohesion with the three institutions – ethical rules, a high degree of autonomy and knowledge superiority towards other groups.

Äldre utgör en befolkningsgrupp som ökar till antalet för varje dag som går och de kommer även i en allt större utsträckning i kontakt med olika typer av tekniska lösningar. Teknologin införlivas i allt fler delar av våra liv och förändrar inte bara hur människan utför sina arbetsuppgifter och kommunicerar, utan även hur hälso- och sjukvård levereras. I studien har det även framkommit att de äldre införskaffar datorer och Internet enbart för att de ska kunna söka information om hälso- och sjukvård. Dessvärre är det inte alltid som denna användargrupp kan ta del av informationen, till följd av att många av de webbplatser som tillhandahåller information om hälso- och sjukvårdsfrågor inte är användbara. Därför har det blivit allt viktigare att förstå hur användargränssnittet hos dessa tekniska lösningar ska utformas på bästa sätt, så att även de äldre finner lösningarna användbara. Utifrån denna bakgrund har ett syfte för denna uppsats utkristalliserats. Det är att ta reda på hur användargruppen yngre pensionärer uppfattar användbarheten hos Östergötlands läns landstings webbaserade avdelning benämnd ”Hälso- och sjukvård”, samt vad som bör vara kännetecknande för en webbplats för att användargruppen yngre pensionärer ska uppfatta den som användbar. För att uppnå syftet med uppsatsen genomfördes en kooperativ utvärdering av avdelningen ”Hälso- och sjukvård”, där respondenterna som deltog i denna utvärdering även intervjuades. Det insamlade materialet har analyserats utifrån de definitioner av användbarhet och riktlinjer för användbar gränssnittsdesign, som återfinns presenterade i den teoretiska referensramen, och utifrån det har ett antal slutsatser dragits. En av slutsatserna är att de egenskaper som respondenterna framfört som kännetecknande för en användbar webbplats är i linje med de tio riktlinjerna för användbar gränssnittsdesign som Nielsen (1993) framför. Resultatet av genomförd kooperativ utvärdering har även visat att en del av respondenterna har upplevt användbarhetsproblem i sin interaktion med avdelningen ”Hälso- och sjukvård”.

<p><strong>Syfte:</strong> Att studera hur relationen mellan arbetsgivaren och den enskilde arbetstagaren påverkar offentlig verksamhets möjlighet att attrahera, rekrytera samt behålla nyckelkompetens inom organisationen.</p><p> </p><p><strong>Metod</strong>: Studien har utgått från en kvalitativ datainsamlingsmetod genom intervjuer med respondenter ur Landstinget Gävleborg. Materialet från de genomförda intervjuerna har därefter sammanförts och ställts mot olika sekundära informationskällor, vidare har respondenternas svar analyserats med tillämplig litteratur för att därefter utmynna i våra slutsatser.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>Verksamheten är idag allt för fokuserad på mätning av nyckeltal för att se vad som produceras per skattekrona, och ser inte vilken påverkan som ett ineffektivt kompetensförsörjningssystem av nyckelkompetenser har. Ett vidgat synsätt och omhändertagande av kompetensförsörjningen i allmänhet och kompetensutvecklingen i synnerhet gör att dessa kostnader kommer att betala sig, inkompetensen kostar mer i flera perspektiv.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning:</strong> Framtida studier skulle kunna inrikta sig mot att studera hur kompetensförsörjningssystemet ser ut i dag och hur en tänkbar utveckling kan se ut. Den högsta ledningen lägger stort fokus och ansvar på "chefen". Vilken chefs- och ledarskapsutveckling bedrivs idag, vilka brister finns och vad skulle kunna göras för att utveckla den. Vilka kompetensåtgärder genomförs till vilken kostnad och hur påverkar det verksamhetens möjlighet till resurseffektiv verksamhet.</p><p> </p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>En lyckad och väl fungerande kompetensförsörjning av nyckel-kompetenser kräver ett engagemang från högsta ledningen, som genomsyrar hela organisationen. Arbetsgivarens roll samt hur organisationen är uppbyggnad är en viktig del i om företaget ska ha en framgångsrik och effektiv kompetensförsörjning eller inte. Kom-petensförsörjning omfattar alla påverkansfaktorer och därför kan delområden inte behandlas var för sig utan måste ingå i en helhet, en kompetensförsörjningsprocess.</p> / <p><strong>Aim:</strong> To study how the relation between the employer and the employee influence public sectors possibility to attract, recruit and keep key competence within the organisation.</p><p> </p><p><strong>Method:</strong> The study is founded on a qualitative method for collection of data through interviews with personnel attached to "Landstinget Gävleborg"[1]. The material gathered during the interviews has then been brought together and compared with different secondary sources, further on the respondents replies has been analyzed in comparison to applicable literature and thereafter derive our conclusions.</p><p> </p><p><strong>Result & Conclusions:</strong> The activity today is all too focused on business ratio and to see what is produced for received tax revenues, and don´t reflect on which implications a ineffective system for developing key competences have. A broader perspective and caring for developing competences in general and key competences in particular will make invest-ments worth while, incompetence are more costly in a variety of perspectives.</p><p> </p><p><strong>Suggestions for future research:</strong> Future studies could e.g. look further into how a conceivable development of the exciting system for development of competences could look like in the future. Top management have a large focus on and give the director vast responsibility. What director- and leadership development is conducted and what flaws can be seen, and what could be done to eliminate these flaws and develop the system concerning key competences. What measures regarding competences is conducted and to what cost, and how does this inflict on the organisations opportunity to perform a resource effective activity.</p><p> </p><p><strong>Contribution of the thesis:</strong> A successful and well functioning competence development of key competences demands a commitment from the top management which permeate the entire organisation. The directors´ role and how the organisation is structured are important parts if the organisation shall have a successful and efficient competence supply, or not. Supplying competence to an organisation includes all factors that have influence on the process, so for that reason can single areas or matters not be managed separately but be part in a solution as a whole, in a competence supplying process.</p><p>[1] County council, politically elected body representing a number of municipalities regarding issues concerning e.g. health- and medical service, education and social care.</p>

Syfte: Att studera hur relationen mellan arbetsgivaren och den enskilde arbetstagaren påverkar offentlig verksamhets möjlighet att attrahera, rekrytera samt behålla nyckelkompetens inom organisationen.   Metod: Studien har utgått från en kvalitativ datainsamlingsmetod genom intervjuer med respondenter ur Landstinget Gävleborg. Materialet från de genomförda intervjuerna har därefter sammanförts och ställts mot olika sekundära informationskällor, vidare har respondenternas svar analyserats med tillämplig litteratur för att därefter utmynna i våra slutsatser.   Resultat &amp; slutsats: Verksamheten är idag allt för fokuserad på mätning av nyckeltal för att se vad som produceras per skattekrona, och ser inte vilken påverkan som ett ineffektivt kompetensförsörjningssystem av nyckelkompetenser har. Ett vidgat synsätt och omhändertagande av kompetensförsörjningen i allmänhet och kompetensutvecklingen i synnerhet gör att dessa kostnader kommer att betala sig, inkompetensen kostar mer i flera perspektiv.   Förslag till fortsatt forskning: Framtida studier skulle kunna inrikta sig mot att studera hur kompetensförsörjningssystemet ser ut i dag och hur en tänkbar utveckling kan se ut. Den högsta ledningen lägger stort fokus och ansvar på "chefen". Vilken chefs- och ledarskapsutveckling bedrivs idag, vilka brister finns och vad skulle kunna göras för att utveckla den. Vilka kompetensåtgärder genomförs till vilken kostnad och hur påverkar det verksamhetens möjlighet till resurseffektiv verksamhet.   Uppsatsens bidrag: En lyckad och väl fungerande kompetensförsörjning av nyckel-kompetenser kräver ett engagemang från högsta ledningen, som genomsyrar hela organisationen. Arbetsgivarens roll samt hur organisationen är uppbyggnad är en viktig del i om företaget ska ha en framgångsrik och effektiv kompetensförsörjning eller inte. Kom-petensförsörjning omfattar alla påverkansfaktorer och därför kan delområden inte behandlas var för sig utan måste ingå i en helhet, en kompetensförsörjningsprocess. / Aim: To study how the relation between the employer and the employee influence public sectors possibility to attract, recruit and keep key competence within the organisation.   Method: The study is founded on a qualitative method for collection of data through interviews with personnel attached to "Landstinget Gävleborg"[1]. The material gathered during the interviews has then been brought together and compared with different secondary sources, further on the respondents replies has been analyzed in comparison to applicable literature and thereafter derive our conclusions.   Result &amp; Conclusions: The activity today is all too focused on business ratio and to see what is produced for received tax revenues, and don´t reflect on which implications a ineffective system for developing key competences have. A broader perspective and caring for developing competences in general and key competences in particular will make invest-ments worth while, incompetence are more costly in a variety of perspectives.   Suggestions for future research: Future studies could e.g. look further into how a conceivable development of the exciting system for development of competences could look like in the future. Top management have a large focus on and give the director vast responsibility. What director- and leadership development is conducted and what flaws can be seen, and what could be done to eliminate these flaws and develop the system concerning key competences. What measures regarding competences is conducted and to what cost, and how does this inflict on the organisations opportunity to perform a resource effective activity.   Contribution of the thesis: A successful and well functioning competence development of key competences demands a commitment from the top management which permeate the entire organisation. The directors´ role and how the organisation is structured are important parts if the organisation shall have a successful and efficient competence supply, or not. Supplying competence to an organisation includes all factors that have influence on the process, so for that reason can single areas or matters not be managed separately but be part in a solution as a whole, in a competence supplying process. [1] County council, politically elected body representing a number of municipalities regarding issues concerning e.g. health- and medical service, education and social care.

In November 2012 Uppsala County Council (UCC) introduced an eHealth service, ‘My Health Record’, that gives all inhabitants over age 18 in Uppsala County access to their health records online. However, this service has not been evaluated before this study. We conducted an interview study, based on User Experience (UX) and Patient empowerment, with users of ‘My Health Record’ to get their opinions, and to see if and how the service can be improved. Our findings shows that the users are positive to the service and the aspects that can be improved mostly concern information and communication. Based on these results, we propose design principles as well as concrete design proposals which can be useful for re-designing the service as well as inspiration for similar projects. Additionally, an interesting finding is that the interviewees had very few opinions and complains on the actual interface, which could mean that the content (the health record) is so interesting that the interface becomes almost “invisible”. A conclusion we make is that UX and Patient empowerment is a good fit for each other, and that UX has advantages over traditional usability in services like this.

Denna studie handlar om hur forskning kommuniceras utifrån forskarens perspektiv och kontexten är Landstinget i Jönköpings län. Enligt högskolelagen finns det ett krav på att forskare i universitetsvärlden ska samverka med det omgivande samhället, informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta, den så kallade tredje uppgiften. Syftet med studien är att undersöka vilken syn forskare inom Landstinget i Jönköpings län har på den tredje uppgiften och hur kommunikation tillämpas i samband med forskningsfrågor. Landstinget i Jönköpings län ser sig som ett forskningslandsting och effekten av forskningen ska på relativt kort tid kunna komma patient och verksamhet till nytta. Därför är kommunikationsaspekten intressant.Studien utgår från sändarens perspektiv och har en kvalitativ ansats, sex disputerade medarbetare inom landstinget med olika yrkesbakgrund har intervjuats. Den teoretiska grunden finns inom forskningsområdet Public relations (PR) och intresseområdet strategisk kommunikation. En forskande medarbetare inom landstinget har en fot i verksamheten och en annan i akademin. Arbetet med den tredje uppgiften ses till viss del som en naturlig del av vardagen då forskaren redan är en del av det omgivande samhället, det vill säga den kliniska vardag där han eller hon är verksam som läkare, sjuksköterska eller inom något annat vårdyrke. Men samverkans- och spridningsfrågor kräver utöver det en strategi och kunskap om kommunikation för att ge resultat.Synen på forskningskommunikation bland landstingets forskare kan sammanfattningsvis beskrivas enligt följande fyra punkter: Den tredje uppgiften är viktig. Vilja att arbeta med uppgiften finns hos forskarna. Behov av en fördjupad kunskap inom ämnet forskningskommunikation finns. Tiden är en begränsande faktor i samverkans- och spridningsarbetet. Forskningskommunikation upplevs ha flera positiva effekter: kommunikationen med olika målgrupper öppnar upp för nya relevanta forskningsfrågor, den tredje uppgiften kan leda till deltagande i nya forskningsmiljöer och forskningsprojekt, öka möjligheterna för fortsatta anslag, uppmärksamhet i media och nya karriärvägar kan öppnas. Det finns en önskan om att ge något tillbaka, forskningsresultat ska återkopplas till finansiären och inte minst komma patient och verksamhet till nytta.Respondenterna är till viss del självkritiska och efterlyser mer kreativitet och större kunskap om forskningskommunikation. Många gånger fastnar kunskapen i forskarvärlden och den egna yrkesgruppen. Det är lätt att förbise andra målgrupper som politiker, allmänhet, patienter, närstående och media. Respondenterna uppskattar när forskningen de medverkat till väcker intresse och upplever att det finns en efterfrågan på deras medverkan. De ställer gärna upp om möjligt, när de blir tillfrågade att medverka. Däremot kan tidsfaktorn begränsa initiativet att själv bjuda in sig eller fundera över målgrupper, det vill säga det strategiska förarbetet. Oavsett om hindret är avsaknad av tid eller praktiska förutsättningar är det betydelsefullt att forskaren får bästa möjliga stöd från organisationen. Att forskare bör erbjudas kurser i forskningskommunikation för en större färdighet föreslås i såväl studiens teori- som empiridel, liksom att strategisk och praktisk support från informatörshåll är önskvärd för att uppnå en framgångsrik forskningskommunikation.

Landstinget Västmanland genomför regelbundet enkätundersökningen Liv &amp; hälsa ung Västerås som kartlägger hälsan bland ungdomar i årskurs nio i grundskolan och årskurs två i gymnasiet. Enkätundersökningen ska nästa gång genomföras i januari-februari år 2017 och landstinget vill ha underlag för hur de eventuellt kan utveckla sin undersökning för att unga hbtq [homosexuella, bisexuella, transpersoner, queera]-personer ska känna sig synliggjorda i den. Därför har syftet varit att undersöka hur unga hbtq-personer upplever undersökningen Liv &amp; hälsa ung Västerås samt hur de upplever att den kan utvecklas. Detta har gjorts genom en kvalitativ undersökning som baseras på semistrukturerade intervjuer. Personerna som intervjuades var unga hbtq-personer under 26 år. Datamaterialet analyserades med stöd av manifest innehållsanalys. Resultatet av intervjuerna uppdagade att personerna inte kände sig representerade i enkätundersökningen då den upplevdes som begränsande och normativ avseende frågor och svarsmöjligheter. Utvecklingsmöjligheterna var att undersökningen kan bli mer inkluderande och att normmedvetenheten bör öka vilket kan ske genom förtydligande kring vilken definition som används på begrepp som samlag. Slutligen, om dessa förändringar genomförs skulle hbtq-ungdomarnas hälsa stärkas då målet att identifiera och uttrycka sig som de vill, kan uppnås. Som ökar möjligheterna till en god hälsa på lika villkor då rätt hälsoinsatser kan prioriteras när unga hbtq-personers förutsättningar framkommer. / The County Council of Västmanland regularly conducts the survey Liv &amp; hälsa ung Västerås, which investigates the health of young people in the ninth grade in elementary school and the second grade in high school. The next survey will be conducted in January and February 2017. The County Council want to develop the questionnaire to raise the awareness of conditions affecting young lgbtq [lesbian, gay, bisexual, transgender, queer] –persons, and that is why these questions are now in focus. Therefore, the aim has been to investigate how young lgbtq-people experience the questionnaire Liv &amp; hälsa ung Västerås and how they perceive that it can be developed. To answer the purpose, a qualitative study has been conducted and based on semi-structured interviews. The people interviewed are young lgbtq-people under the age of 26. Data were analyzed with a manifest content analysis. The result of the interviews revealed that people did not feel represented in the survey, as the questions and answers was perceived as restrictive and prescriptive. The development potential was that the questionnaire could be more inclusive, and that there is need for further clarification of certain terms (e.g. sexual intercourse). Finally, if these changes can be proceeded, the health of young lgbtq-people can be strengthened. If they can identify and express themselves as they wish, an improved access to high quality care, on equal terms, can be achieved. The right health interventions can be implemented and become a priority when the health conditions are visible to the county.