Idén med den svenska tvåkammarriksdagen var att Andra kammaren skulle vara den politiskt berättigade befolkningens direkta röst, medan den likaberättigade Första kammaren skulle frånhålla sig från kortsiktiga politiska schatteringar. Detta skulle genomföras genom de indirekta valen, genom nioåriga och successivt förnyade mandat, och genom ledamöternas ekonomiska oberoende, för vilket den främsta garanten var arvodeslösheten, som kvarstod fram till 1909. Medan Första kammaren studerats ur olika synvinklar har just omsättningen i praktiken av dessa valprinciper tilldragit sig relativt liten uppmärksamhet. Var valen präglade av konflikt eller konsensus? Interagerade valkorporationerna, landstingen, på något sätt med offentligheten och den allmänna opinionen? Här studeras dessa frågor när det gäller det värmländska landstinget under åren 1866–1894. Källmaterialet utgörs av protokoll, privat korrespondens och dagstidningsartiklar. Svaret på den första frågan är att valen successivt övergick från en konfliktsituation till en konsensussituation. De tidigaste konflikterna gällde personliga kvalifikationer eller lokalpolitiska hänsyn, till exempel i järnvägsfrågan. När partiväsendet började växa fram på 1870- och 1880-talen började vissa delar av landstinget, samt inte minst Karlstadstidningen, försöka skapa klassgemenskap bland landstingets bönder, som utgjorde nära hälften av ledamöterna. Detta misslyckades dock, delvis på grund av att majoriteten såg till att hålla samman mot denna nya situation. Tullfrågan ledde till ett stort utbyte av ledamöter, då många frihandlare tidigare suttit på Värmlandsbänken medan landstingets hade en mycket stark protektionistisk majoritet. Detta faktum, tillsammans med att det inte var frågan om någon proportionell representation och att man börjat se till att ena sig om kandidater redan vid gemensamma valmöten med provval, ledde till att valen under det tidiga 1890-talet saknade all spänning. Angående offentligheten var tidningarna under denna tid den viktigaste kommunikationskanalen. Dessa började först i samband med partiväsendets framväxt kommentera eller försöka påverka valens utgång. Detsamma gäller insändarna från enskilda landstingsmän, som dock aldrig blir särskilt vanligt förekommande. Både Nya Wermlandstidningen och Karlstadstidningen försökte framhålla sig själva som folkets representanter och motståndarsidan som intrigant och konspirativ. Inga försök, vare sig genom ledarartiklar eller insändare, att påverka valen tycks dock ha lyckats, och efter den inledande tullstriden insåg båda tidningarna att det nuvarande systemet inte gjorde den typen av externa påtryckningar möjliga. KT började då i stället kritisera själva systemet som "barockt" och "allt utom vist". Övergången från konflikt till konsensus tycks alltså ha genomförts helt utanför den borgerliga offentlighetens sfär. / From 1867 until 1970, the Swedish people was represented by a bicameral parliament. The idea of this structure was to have the Lower House (Andra kammaren) as a direct voice of the population, or rather the part of it that possessed suffrage, while the equally powerful Upper House (Första kammaren) should ideally be a corporation void of short-term political partisanship. This was to be achieved by three measures: first, by indirect elections through the County Councils (Landsting); second, by nine-year, successively renewed mandates; and third, by the economical independence of the members, which was guaranteed by high financial demands for eligibility and by the lack of remuneration. This semi-democratic idea was mostly abandoned during the first few decades of the 20th century, but was highly active during the period studied here, 1866–1894. There have been few studies on the realization of these principles. Were the elections marked by conflicts or by consensus? Were the preparations carried out within the semi-private sphere of the County Council, or did they involve interaction with the public sphere and the public opinion? By studying the tradition of one specific county, Värmland in western Sweden, we are able to give these questions partial answers. The study includes, apart from the officially produced material, private cor-respondence and newspaper articles. The answer to the first question is, briefly summarized, that the elections started out marked by conflicts but gradually grew into consensus. The earliest conflicts were often local or personal in nature, and there seems to have been few successful efforts to remove these. When the emergence of a national party system during the 1870s and 1880s led to radical forces attempting to invoke class consciousness in certain groups of the Council, the majority reacted by keeping stronger together. In the largest political struggle of the late 19th century, the customs debate, the Council was more unified than ever in replacing old candidates with new ones, sharing the views of the majority. The minority interests were not allowed to gain representation due to the majority block vote system, and much weight was put in the Council's unity behind the nominees of the informal pre-election meetings. Regarding the public sphere, its most important instances were the local newspapers. Studies of the moderately liberal Nya Wermlandstidningen (NWT) and the more radical Karlstadstidningen (KT) have shown that the newspapers did not participate in, or at all comment on, the earliest conflicts. Only with the aforementioned changes in the 1870s did KT begin attempts to influence the Council, claiming, not entirely without cause, to represent the public opinion. NWT followed suit to counter the efforts. The same timeline is valid for letters to the editors, which were sometimes sent in from indi-vidual members of the Council, but seem to have had little effect on the elections. KT soon realized that the Council was uninclined to listen to external suggestions, and that the outcome of the elections could not realistically be altered without a radical change in the representation system. In other words, the metamorphosis from conflicts to consensus took place almost entirely outside the public sphere.

<p>Idén med den svenska tvåkammarriksdagen var att Andra kammaren skulle vara den politiskt berättigade befolkningens direkta röst, medan den likaberättigade Första kammaren skulle frånhålla sig från kortsiktiga politiska schatteringar. Detta skulle genomföras genom de indirekta valen, genom nioåriga och successivt förnyade mandat, och genom ledamöternas ekonomiska oberoende, för vilket den främsta garanten var arvodeslösheten, som kvarstod fram till 1909.</p><p>Medan Första kammaren studerats ur olika synvinklar har just omsättningen i praktiken av dessa valprinciper tilldragit sig relativt liten uppmärksamhet. Var valen präglade av konflikt eller konsensus? Interagerade valkorporationerna, landstingen, på något sätt med offentligheten och den allmänna opinionen? Här studeras dessa frågor när det gäller det värmländska landstinget under åren 1866–1894. Källmaterialet utgörs av protokoll, privat korrespondens och dagstidningsartiklar.</p><p>Svaret på den första frågan är att valen successivt övergick från en konfliktsituation till en konsensussituation. De tidigaste konflikterna gällde personliga kvalifikationer eller lokalpolitiska hänsyn, till exempel i järnvägsfrågan. När partiväsendet började växa fram på 1870- och 1880-talen började vissa delar av landstinget, samt inte minst Karlstadstidningen, försöka skapa klassgemenskap bland landstingets bönder, som utgjorde nära hälften av ledamöterna. Detta misslyckades dock, delvis på grund av att majoriteten såg till att hålla samman mot denna nya situation. Tullfrågan ledde till ett stort utbyte av ledamöter, då många frihandlare tidigare suttit på Värmlandsbänken medan landstingets hade en mycket stark protektionistisk majoritet. Detta faktum, tillsammans med att det inte var frågan om någon proportionell representation och att man börjat se till att ena sig om kandidater redan vid gemensamma valmöten med provval, ledde till att valen under det tidiga 1890-talet saknade all spänning.</p><p>Angående offentligheten var tidningarna under denna tid den viktigaste kommunikationskanalen. Dessa började först i samband med partiväsendets framväxt kommentera eller försöka påverka valens utgång. Detsamma gäller insändarna från enskilda landstingsmän, som dock aldrig blir särskilt vanligt förekommande. Både Nya Wermlandstidningen och Karlstadstidningen försökte framhålla sig själva som folkets representanter och motståndarsidan som intrigant och konspirativ. Inga försök, vare sig genom ledarartiklar eller insändare, att påverka valen tycks dock ha lyckats, och efter den inledande tullstriden insåg båda tidningarna att det nuvarande systemet inte gjorde den typen av externa påtryckningar möjliga. KT började då i stället kritisera själva systemet som "barockt" och "allt utom vist". Övergången från konflikt till konsensus tycks alltså ha genomförts helt utanför den borgerliga offentlighetens sfär.</p> / <p>From 1867 until 1970, the Swedish people was represented by a bicameral parliament. The idea of this structure was to have the Lower House (Andra kammaren) as a direct voice of the population, or rather the part of it that possessed suffrage, while the equally powerful Upper House (Första kammaren) should ideally be a corporation void of short-term political partisanship. This was to be achieved by three measures: first, by indirect elections through the County Councils (Landsting); second, by nine-year, successively renewed mandates; and third, by the economical independence of the members, which was guaranteed by high financial demands for eligibility and by the lack of remuneration. This semi-democratic idea was mostly abandoned during the first few decades of the 20th century, but was highly active during the period studied here, 1866–1894.</p><p>There have been few studies on the realization of these principles. Were the elections marked by conflicts or by consensus? Were the preparations carried out within the semi-private sphere of the County Council, or did they involve interaction with the public sphere and the public opinion? By studying the tradition of one specific county, Värmland in western Sweden, we are able to give these questions partial answers. The study includes, apart from the officially produced material, private cor-respondence and newspaper articles.</p><p>The answer to the first question is, briefly summarized, that the elections started out marked by conflicts but gradually grew into consensus. The earliest conflicts were often local or personal in nature, and there seems to have been few successful efforts to remove these. When the emergence of a national party system during the 1870s and 1880s led to radical forces attempting to invoke class consciousness in certain groups of the Council, the majority reacted by keeping stronger together. In the largest political struggle of the late 19th century, the customs debate, the Council was more unified than ever in replacing old candidates with new ones, sharing the views of the majority. The minority interests were not allowed to gain representation due to the majority block vote system, and much weight was put in the Council's unity behind the nominees of the informal pre-election meetings.</p><p>Regarding the public sphere, its most important instances were the local newspapers. Studies of the moderately liberal Nya Wermlandstidningen (NWT) and the more radical Karlstadstidningen (KT) have shown that the newspapers did not participate in, or at all comment on, the earliest conflicts. Only with the aforementioned changes in the 1870s did KT begin attempts to influence the Council, claiming, not entirely without cause, to represent the public opinion. NWT followed suit to counter the efforts. The same timeline is valid for letters to the editors, which were sometimes sent in from indi-vidual members of the Council, but seem to have had little effect on the elections. KT soon realized that the Council was uninclined to listen to external suggestions, and that the outcome of the elections could not realistically be altered without a radical change in the representation system. In other words, the metamorphosis from conflicts to consensus took place almost entirely outside the public sphere.</p>

<p>Landstinget i Östergötland har på sin webbplats, www.lio.se, en underavdelning kallad ”Arbetsplats landstinget”. Här finns information om hur det är att arbeta inom Landstinget samt en sida innehållande alla lediga jobb. Målgruppen denna avdelning riktar sig till är människor som nu eller i framtiden har intresse av att arbeta inom Landstinget. Ungdomar och andra som söker information om olika yrken och arbetsplatser ingår också i den primära målgruppen. </p><p>Har Landstinget i Östergötland nått fram till sin målgrupp? Är webbplatsen användarvänlig? I denna rapport tar vi upp hur man skapar en användarvänlig webbplats sett ur ett kognitivt perspektiv. Vi analyserar de befintliga användarna och webbplatsen samt ger förslag på hur man når fram till målgruppen. Dessutom visas förslag på en helt ny användarvänlig ”Arbetsplats landstinget”. </p> / <p>The county council in Östergötland have on their website www.lio.se a subdivision called The County Council Workplace “Arbetsplats landstinget”. Here there is information about working at the county council and a site with all job openings. The target group this division aims at are people who are now or in the future interested in working for the county council, Young people and others seeking information about different jobs and workplaces are also part of the primary target group. </p><p>Have the county council in Östergötland reached their target group? Is their website user-friendly? In this report we will describe how to create a user- friendly website from a cognitive point of view. We analyze the present users and web pages and also give suggestions on how to reach the target group. Further more we will present suggestions for a brand new and user- friendly “Arbetsplats landstinget”.</p>

Landstinget i Östergötland har på sin webbplats, www.lio.se, en underavdelning kallad ”Arbetsplats landstinget”. Här finns information om hur det är att arbeta inom Landstinget samt en sida innehållande alla lediga jobb. Målgruppen denna avdelning riktar sig till är människor som nu eller i framtiden har intresse av att arbeta inom Landstinget. Ungdomar och andra som söker information om olika yrken och arbetsplatser ingår också i den primära målgruppen. Har Landstinget i Östergötland nått fram till sin målgrupp? Är webbplatsen användarvänlig? I denna rapport tar vi upp hur man skapar en användarvänlig webbplats sett ur ett kognitivt perspektiv. Vi analyserar de befintliga användarna och webbplatsen samt ger förslag på hur man når fram till målgruppen. Dessutom visas förslag på en helt ny användarvänlig ”Arbetsplats landstinget”. / The county council in Östergötland have on their website www.lio.se a subdivision called The County Council Workplace “Arbetsplats landstinget”. Here there is information about working at the county council and a site with all job openings. The target group this division aims at are people who are now or in the future interested in working for the county council, Young people and others seeking information about different jobs and workplaces are also part of the primary target group. Have the county council in Östergötland reached their target group? Is their website user-friendly? In this report we will describe how to create a user- friendly website from a cognitive point of view. We analyze the present users and web pages and also give suggestions on how to reach the target group. Further more we will present suggestions for a brand new and user- friendly “Arbetsplats landstinget”.

Huvudsyftet med denna uppsats är att lyfta fram hur professionella inom demensvård upplever samverkan mellan kommun, landsting och intresseorganisationer. Fokus har varit att undersöka de teman som uppdagas när man talar om samverkan och implikationer som detta innebär i det dagliga arbetet. Vidare har syftet varit att undersöka intervjupersonernas upplevda möjlighet till kompetensutveckling inom demens samt deras eget handlingsutrymme. Undersökningen bygger på fem intervjuer och utfördes i en större stad i Sverige. Två intervjupersoner representerar landstinget, två intervjupersoner representerar en kommun och slutligen representerar en intervjuperson en intresseorganisation. Resultatet visar att intervjupersonerna ser brister i samverkan och att detta bland annat kan bero på förlegade normer samt det faktum att kommun och landsting arbetar inom olika lagrum som begränsar ett tillfredställande samarbete. Vidare pekar resultatet på att individinsatser är det som får samverkan att fungera vilket kan leda till en problematisk situation, både för de professionella samt brukare och deras anhöriga.

Den här uppsatsen undersöker Landstinget i Värmlands personaltidning Intryck och dess betydelse för organisationskulturen. Huvudsyftet med studien är att titta närmare på hur de fem olika yrkesgrupperna läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, sjukgymnaster och dietister framställs i tidningen. Uppsatsen tittar också på hur personal inom yrkesgrupperna själva anser att de representeras i tidningen, samt om tidningens syfte når fram till personalen.   Studien utgår från teorier om kommunikation, internkommunikation, organisationsteori och organisationskultur. Ett viktigt begrepp för uppsatsen är bland annat transmissionsmodellen som ger en grundläggande syn på hur kommunikation fungerar genom en personaltidning.        För att uppnå uppsatsens syfte har en fallstudie, genom två metoder, gjorts. Personaltidningen Intryck analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys där tre frågor ställdes till texterna: Hur framställs yrkesrollerna i tidningen?, Fokuserar texterna på team eller individer? och Är kommunikationen tillgänglig för alla? Frågorna syftade till att få svar på uppsatsens övergripande frågeställning angående hur yrkesrollerna framställs. Den andra metoden var en enkätundersökning som riktades till urvals-yrkesgrupperna läkare, sjuksköterska, undersköterska, sjukgymnast och dietist. Undersökningen gjordes på Centralsjukhuset i Karlstad och på de tre utvalda vårdcentralerna Västerstrands vårdcentral, Vårdcentralen Gripen och Kronoparkens vårdcentral. Samtliga vårdcentraler är belägna i Karlstads kommun. Enkätundersökningen syftade till att svara på två av uppsatsens frågeställningar: huruvida personaltidningen upplevs bidra till gemenskap inom organisationen samt vilket av personaltidningens syften som når fram till personalen.   Av den kvalitativa undersökningen av personaltidningen framkom vissa skillnader mellan hur de olika yrkesrollerna framställdes och då främst mellan läkare och sjuksköterskor. Slutsatsen blev att läkare framställs som "hjältefigurer", medan sjuksköterskorna förminskas och framställs som osäkra personer utan pondus. Svarsfrekvensen i enkätundersökningen visar att personalen anser att tidningen till viss del bidrar till Landstinget i Värmlands organisationskultur, samt att "Informera personalen om vad som händer på arbetsplatsen" är det syfte som i högst utsträckning når fram till den tillfrågade personalen. / This essay investigates the organizational staff magazine of county council in Värmland. The purpose of the essay is to investigate the culture in the organization and how the professional groups, doctors, nurses, assistant nurses, physiotherapist and dietitian, are being represented in the magazine. The essay also investigates if the professional groups find themselves represented in the magazine and if the professional groups understand the intention of the magazine.   Communication, internal communication, organizational theory and organizational culture are the theories of this essay. The model of transmission is one, among other, important tenets in the essay.   To secure the purpose of the essay the investigation was made by using content analysis and a survey. The content analysis gave the answers to three questions asked to the text. The questions were: ”How do the magazine represent the professional groups?”, ”Do the magazine focus on team or individuals?” and ”Do the readers understand the diction in the magazine?”. These three questions were used to answer the major purpose of the essay: ”How the professional groups, doctors, nurses, assistant nurses, physiotherapists and dietitians, are being represented in the magazine”. The survey was dispensed to the professional groups at Centralsjukhuset in Karlstad (the hospital in Karlstad) and to three care centres in Karlstad: Västerstrand care centre, Gripen care centre and Kronoparken care centre. The survey was made to answer two of the major questions of the essay: ”Does the magazine contribute to the organizational culture” and ”The magazine has several purposes – which one is the readers most aware of?”.   The result of the essay shows big differense between how the magazine represents the professional groups. The content analysis shows among other things that the doctors are represented as heroes and the nurses as a lower-ranking professional group. The result of the survey shows that the magazine is helping to build an organizational culture at the county council. ”To give the staff important information about the workplace” was the most frequent answer given to the question about the main purpose of the magazine.

<p>Äldre utgör en befolkningsgrupp som ökar till antalet för varje dag som går och de kommer även i en allt större utsträckning i kontakt med olika typer av tekniska lösningar. Teknologin införlivas i allt fler delar av våra liv och förändrar inte bara hur människan utför sina arbetsuppgifter och kommunicerar, utan även hur hälso- och sjukvård levereras. I studien har det även framkommit att de äldre införskaffar datorer och Internet enbart för att de ska kunna söka information om hälso- och sjukvård. Dessvärre är det inte alltid som denna användargrupp kan ta del av informationen, till följd av att många av de webbplatser som tillhandahåller information om hälso- och sjukvårdsfrågor inte är användbara. Därför har det blivit allt viktigare att förstå hur användargränssnittet hos dessa tekniska lösningar ska utformas på bästa sätt, så att även de äldre finner lösningarna användbara.</p><p>Utifrån denna bakgrund har ett syfte för denna uppsats utkristalliserats. Det är att ta reda på hur användargruppen yngre pensionärer uppfattar användbarheten hos Östergötlands läns landstings webbaserade avdelning benämnd ”Hälso- och sjukvård”, samt vad som bör vara kännetecknande för en webbplats för att användargruppen yngre pensionärer ska uppfatta den som användbar.</p><p>För att uppnå syftet med uppsatsen genomfördes en kooperativ utvärdering av avdelningen ”Hälso- och sjukvård”, där respondenterna som deltog i denna utvärdering även intervjuades. Det insamlade materialet har analyserats utifrån de definitioner av användbarhet och riktlinjer för användbar gränssnittsdesign, som återfinns presenterade i den teoretiska referensramen, och utifrån det har ett antal slutsatser dragits. En av slutsatserna är att de egenskaper som respondenterna framfört som kännetecknande för en användbar webbplats är i linje med de tio riktlinjerna för användbar gränssnittsdesign som Nielsen (1993) framför. Resultatet av genomförd kooperativ utvärdering har även visat att en del av respondenterna har upplevt användbarhetsproblem i sin interaktion med avdelningen ”Hälso- och sjukvård”.</p>

<p>Bakgrund: Genom läkemedelsreformen överfördes kostnadsansvaret för läkemedel från staten till landstingen med syfte att dämpa de skenande läkemedelskostnaderna. I dagsläget är det patientavgifterna och förskrivningen av läkemedel som landstingen kan påverka. Om förskrivningen ska ändras för att minska kostnaderna är det läkarna som måste påverkas till att ändra sitt förskrivningsmönster. I studier av hur läkare möter krav på ekonomistyrning har tre starka institutioner – etiska regler, hög grad av autonomi samt ett kunskapsövertag gentemot andra grupper – identifierats. Om nämnda institutioner är starka inom läkarkåren, kan det vara svårt att styra läkarna mot mål som inte överensstämmer med institutionerna.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att bidra till ökad förståelse för ekonomistyrning riktad mot läkare som profession.</p><p>Metod: Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie där Landstinget i Östergötlands ekonomistyrning av läkemedelsförmånen studeras ur ett ledningsperspektiv. Uppsatsens empiriska material har samlats in genom intervjuer samt studier av dokument i form av utredningar, rapporter och statistik.</p><p>Resultat: Direktstyrning i svag form, det vill säga hur professionen bör istället för ska agera, kan tillåtas av professionen om den utformas i samförstånd med densamma. Social styrning, som innebär att de anställda ska påverka varandra, leder till att autonomin inom professionen upprätthålls i förhållande till den administrativa ledningen. Målstyrning samt en långtgående decentralisering medför att de professionella har handlingsutrymme och därmed en stor autonomi. Genom ett stort handlingsutrymme tillåts professionen även att följa sina etiska regler. Professionens kunskapsövertag gentemot den administrativa ledningen innebär att det är svårt att styra en profession med byråkratisk auktoritet, eftersom kunskapsauktoriteten har större inflytande över läkarna som profession. För att kunna styra med kunskapsauktoritet måste professionen styras med social styrning det vill säga genom att påverka varandra. Ekonomistyrning som syftar till att åstadkomma ekonomialisering, det vill säga institutionaliserad ekonomisk medvetenhet, måste verka i samspel med de tre institutionerna – etiska regler, hög grad av autonomi samt ett kunskapsövertag gentemot andra grupper.</p> / <p>Background: With the Pharmaceutical reform cost responsibility for pharmaceuticals was transferred from the state to the county councils with the purpose of reduce the runaway costs for pharmaceuticals. Today it is the patient fees and prescriptions of pharmaceuticals that the county councils can affect. If prescriptions are to be changed to reduce costs it is the doctors that have to be influenced to change their prescription patterns. Studies of how doctors meet demands of management control have three strong institutions – ethical rules, a high degree of autonomy and superior knowledge towards other groups – been identified. If these institutions are strong within the medical faculty, it can be difficult to control the doctors towards goals that are not in compliance with the institutions.</p><p>Purpose: The purpose with this thesis is to contribute to a greater understanding of management control aimed at doctors as a profession.</p><p>Method: The thesis is a qualitative case study where the County Council of Östergötland management control of the pharmaceutical reform is studied from a top-down perspective. The empirical material has been gathered through interviews and studies of documents in the form of inquiries, reports and statistics.</p><p>Results: Direct control in a weak form – that is how the profession should react instead of how it will react – can be accepted by the profession if it is formed in consensus with the same. Social control – that involves employees to influence each other – leads to that the autonomy within the profession is maintained in relation to the administrative management. Result control and a far-reaching decentralization gives the professionals freedom of action and with that, greater autonomy. With greater freedom of action the profession is also able to follow its ethical rules. The professions superior knowledge compared to the administrative management means that it is difficult to control a profession with bureaucratic authority due to the fact that the knowledge authority has a greater influence over the doctors as profession. To be able to control with knowledge authority the profession has to be controlled socially, that is by influencing each other. Management control aiming to achieve “financial normalization”, that is institutionalised financial consciousness, has to act in cohesion with the three institutions – ethical rules, a high degree of autonomy and knowledge superiority towards other groups.</p>

<p>Summary</p><p>Background: Management control is important for all kinds of activities, both in trade and industry and in the public sector since you must economize on scarce resources. There are nevertheless many different views on management control, which have changed with the times. With regard to the public sector in Sweden, the management control systems have changed radically the last half century, especially from the 1980s, due to depressions and increased focus on effectiveness. New approaches have been taken by many municipalities and county councils, both in Sweden and internationally, where the former management control systems have been abandoned in favour of result control, target costing, and activity-based-costing, for example. Another new approach has been the Balanced Scorecard, which was introduced by Kaplan & Norton in a pioneering article in 1992.</p><p>The Balanced scorecard is a multidimensional tool, originally intended to be used in trade and industry, but with regard to its nature, it has been adopted even by many non-commercial organizations, especially in Sweden. The County Councils have generally introduced the concept before the municipalities, even though there is an exception to every rule. One county council which is in the forefront is the County Council of Östergötland, which found the Balanced scorecard interesting as early as in 1992, even though it was then a tentative idea. Today, the whole organization is marked by the Balanced Scorecard approach. Strangely enough, no external evaluation has ever been made of the Balanced scorecard in the County Council of Östergötland, which we consider is an argument for doing so in a master thesis.</p><p>Purpose: The purpose is to investigate how the primary care sector in the County Council of Östergötland uses the Balanced scorecard as a management control tool, and to discuss if Balanced Scorecard is an appropriate model for managing the organization.</p><p>Procedure: The study is based on a qualitative method, where we have made six personal interviews with people working at different levels in the primary care sector in the County Council of Östergötland, in order to be able to get some knowledge of the whole chain. This approach coincides with our hermeneutic basic view. We have, with regard to the scarcity of time within the thesis course, been forced to make a delimitation, which means that we have only investigated the primary care in the western part of Östergötland. Then the study contains a documentary investigation, used as the theoretical frame of reference.</p><p>Results: The results show that the primary care sector in the County Council of Östergötland have been quite successful in their work with the Balanced Scorecard so far. With regard to the management’s purpose, the model is quite adequate to reach their objectives. Nevertheless, we consider that the situation today indicates that they did not use the potential of the scorecards. Further commitments has to be done within the areas of strategic learning and a frame of reference, to be able to use the Balanced Scorecard as a that management control tool its was inteded to be, originally</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Bakgrund: Ekonomistyrning är viktig i all verksamhet, oavsett om den bedrivs i privata företag eller i offentlig regi, då ekonomi i grunden handlar om att hushålla med knappa resurser. Synen på ekonomistyrning är dock inte homogen och har skiftat över tid. För svenskt vidkommande har ekonomistyrningen inom offentlig sektor under senare år genomgått stora förändringar, inte minst från i mitten av 1980-talet och framåt, en utveckling som varit ett resultat av en ökad fokus på effektivitet och allt knappare ekonomiska ramar, inte minst i kölvattnet av den ekonomiska krisen på 1990-talet. Många kommuner och landsting övergav den traditionella budgetstyrningen till förmån för andra styrverktyg, ofta hämtade från näringslivet. Ett exempel var balanserade styrkort, som ursprungligen introducerades av Kaplan & Norton i en banbrytande artikel 1992 och som fått stor spridning världen över.</p><p>Balanserade styrkort är ett uttryck för flerdimensionell styrning och var från början ämnat för det privata näringslivet, men har genom sin karaktär vunnit många anhängare också inom offentlig förvaltning, inte minst i Sverige. Landstingen är de organisationer som har varit snabbast att ta till sig konceptet. Till dem som kommit längst hör landstinget i Östergötland, vars intresse vaknade redan samma år som Kaplan & Norton skrev sin artikel. Idag präglar styrkortstänkandet hela organisationen, på alla nivåer. Erfarenheterna av balanserade styrkort i landstinget i Östergötland har däremot inte utretts av någon extern part, vilket är en anledning till varför en sådan studie är motiverad att göra.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur primärvården i landstinget i Östergötland använder och arbetar med balanserade styrkort och om de styr sin verksamhet med hjälp dem, samt om den valda modellen är adekvat för landstinget.</p><p>Genomförande: För att uppfylla syftet har vi använt oss av en kvalitativ metod, där vi genomfört sex stycken personliga intervjuer med företrädare för primärvården i landstinget i Östergötland, från ekonomidirektören i Landstinget, via regionledningen, ned på enhetsnivå, som utgörs av vårdcentraler. Detta i syfte att få kunskap om hela kedjan, från högsta ledningen till enhetsnivå. Vi har avgränsat vår studie till primärsjukvården i västra länsdelen, eftersom arbetet i annat fall skulle ha blivit alltför tidskrävande inom ramen för uppsatskursen. Intervjumaterialet har kompletterats med en dokumentundersökning, som rymmer teoretisk litteratur och andra sekundärkällor, vilket har använts till referensramen.</p><p>Slutsatser: Primärvården i landstinget i Östergötland har kommit ganska långt i sitt styrkortsarbete. Utifrån vad ledningen vill få ut av modellen, så är denna förhållandevis adekvat för att nå sitt syfte. Dock menar vi att man i dagsläget inte till fullo styr efter styrkortet. Genom ytterligare satsningar på strategiskt lärande och en tydlig begreppsbas, torde det finnas goda utsikter till att balanserade styrkortet används som ett väl fungerande styrverktyg.</p>

<p><strong>Problem</strong></p><p>Har ekonomerna så stor påverka på hur ett bra resultat definieras inom landstinget att det medicinska resultatet får stå tillbaka? Är balanserade styrkort verkligen omtyckt av läkare som Aidemark kom fram till i sin studie 1998, och leder det till någon förbättring eller effektivisering inom sjukvården?</p><p><strong>Syfte</strong></p><p>Syftet med vår uppsats är att undersöka hur ekonomer och läkare inom Landstinget uppfattar resultat, samt att undersöka synen på användandet av balanserade styrkort för styrning inom sjukvården.</p><p><strong>Metod</strong></p><p>Vår uppsats bygger på en kvalitativ metod, och vår primärdata består av intervjuer med fem personer som jobbar på staben och Centralsjukhuset i Karlstad inom Landstinget i Värmland. Intervjuerna har skett på respektive respondent arbetsplats och varit av öppen individuell karaktär, samtliga intervjuer har bandats.</p><p><strong>Slutsats</strong></p><p>När det gäller resultat, är respondenterna ganska överens om att det finns skillnader mellan de olika yrkesgruppernas syn på resultat. Den stora skillnaden här är att läkarna på Centralsjukhuset anser att Landstinget i Värmland värderar ett ekonomiskt resultat betydligt högre än ett medicinskt resultat, medan de som jobbar på staben inte anser att det är någon större skillnad i hur de olika resultaten värderas.</p><p>Styrning med balanserade styrkort var något som läkarna på Centralsjukhuset gärna hade varit utan, de menade att det varken lett till någon besparing eller effektivisering. Kritiken mot styrkorten var stundtals hård från läkarna, och en menade till och med att, <em>styrkorten blivit en religion och en total sanning för vissa inom landstinget</em>. Det stora problemet verkar vara bristen på information om styrkorten ut i organisationen, om läkarna fick information om hur styrkorten kan användas skulle de kanske inte vara lika kritiska till att använda styrkort. De som jobbar inom staben var mer positiva till styrkorten, och vi fick en känsla av att styrkort är något som alla ska tycka om, oavsett vad den personliga uppfattningen är.</p>