Bakgrund : God kommunikation mellan patient och vårdpersonal i en vårdsituation är en förutsättning för god omvårdnad med personcentrering. Patientberättelsen är en viktig grund för personcentrerad vård. Det finns i dag patienter inom svensk hälso- och sjukvård som inte talar eller förstår varken svenska eller engelska. Verbal kommunikation är då inte möjlig. Problemet kan bli mer påtagligt i framtiden eftersom globalisering medför en ökad rörlighet mellan länderna och konflikter, naturkatastrofer och klimatförändringar leder till stora migrationsströmmar. Syfte : Syfte med denna litteraturstudie är att undersöka patientens och vårdpersonalens upplevelser av att använda kommunikationshjälpmedel vid språkbarriärer. Metod : Studien genomfördes som en litteraturstudie. Datainsamlingen har skett i databaserna CINAHL och PubMed, vilket genererade 15 vetenskapliga artiklar. Resultat : Följande åtta kategorier identifierades: tvåspråkig vårdpersonal, interaktiva kommunikationsprogram, tvåspråkiga kort, röstkort med inspelad information, audiofiler, böcker, informationsbroschyr med frågelista och anhörigtolkar. Denna litteraturöversikt visade att både patienter och vårdpersonal uppskattade de identifierade kommunikationshjälpmedel positiva vid språkbarriärer. Det visade sig att de interaktiva kommunikationshjälpmedel och tvåspråkiga kort var de mest uppskattade kommunikationshjälpmedlen. Slutsats : Denna litteraturstudie visade att kommunikationshjälpmedel möjliggör kommunikation mellan patient och vårdpersonal vid brist av professionell tolkning. Det betonas dock att alternativa kommunikationshjälpmedel inte kan ersätta en professionell tolk och vårdpersonalen får avgöra vad som är lämpligast beroende på situationen. / Background: Good communication between patient and healthcare professionals is a prerequisite for good nursing with person-centering. The patient report is an important basis for person-centered care. There is an increasing number of patients who do not speak or understand neither Swedish nor English. This makes verbal communication impossible. The problem can become more apparent in the future as globalization leads to increased mobility between countries and conflicts, natural disasters and climate change lead to large migratory flows. Aim: The present review aims to investigate patients and healthcare professionals’ perception of using communication tools in situations with language barriers. Method : The study was conducted as a literature review by searching the databases CINAHL and PubMed which resulted in 15 scientific articles. Results : Following eight categories were identified as communication tools: bilingual professionals, interactive communication programs, bilingual cards, audio cards, audio records, books, information sheets and family member interpreter. This literature review showed that both patients and healthcare professionals appreciated the identified communication tools positively in language barriers. It turned out that the interactive communication tools and bilingual cards were the most appreciated communication tools. Conclusion : The present review showed that communication tools enable communication between patients and healthcare professionals in the absence of professional interpretation. However, it is emphasized that alternative communication tools cannot replace a professional interpreter and the healthcare professionals has to determine what is most appropriate depending on the situation.

Background: Previous research shows that language barriers can make it difficult for patients and nurses to communicate and understand each other. Communication enables patients to express their suffering to nurses, but language barriers can prevent this and thus affect the nurse-patient relationship. Although there are language barriers, nurses can create trust by showing willingness to care. The purpose: The aim of the study is to describe nurses' experiences of how language barriers affects the nurse-patient relationship. The method: A qualitative systematic literature study with a descriptive synthesis. Results: The result presented two themes and four sub-themes. The theme Willingness to do good contained sub-men A willingness to care and To receive support to promote communication. The theme Obstacles in caring contained sub-men An emotional distance and Does not understand. Conclusion: Language barriers, on the one hand, were found to limit the possibility of establishing a nurse-patient relationship, on the other hand, a nurse-patient relationship could develop into a caring relationship despite language barriers. Interpreters were necessary to be able to make contact with the patients, while being able to create a distance between the nurses and the patients.

The late 1980s saw the onset of a rapid expansion of Chinese immigration into Australia. While this influx of Chinese migrants has produced a proliferation of research on the more affluent migrants from Hong Kong and Taiwan, studies on migrants especially women from the People's Republic of China (PRC) have remained few and far between. Among those few studies on PRC-born migrant women, all of them identified settlement stress and its health implications as a major concern among PRC-born migrant, yet there has been little concerted effort on why this is the case, particularly in the area of health needs and solutions. Considering the increasing presence of PRC-born migrant women in Australia, there is a clear need for a comprehensive in-depth investigation into their settlement stress, to address their social and health needs and to provide solutions. This study aims to examine in-depth the PRC-born migrant women's settlement experience in Brisbane, focusing especially on their stress, social and health needs. This study employed both qualitative and quantitative methods. Since this study paid more attention to these migrant women's own life experiences, it is mainly a qualitative one, using informant interview, focus group and in-depth interviews to explore how best their stress could be alleviated. Quantitative method is based on secondary data analysis to provide a community profile of PRC-born migrant women in Brisbane and Queensland. This study firstly draws on literature reviews to explain historical, social, cultural and gender based factors underpinning PRC-born migrant women's settlement stress and health status. Findings reviews that settlement stress comes from social isolation and loneliness; cultural difficulties; lack of support prior to and after childbirth, as well as assistance with childcare; conflicts in both marital and familial relations; academic stress; and finally, problems in utilising public transport. Particularly, this study highlights that downward mobility; barriers to access health services; and language barriers are a major source of stress and the cause of health problems for PRC-born migrant women when settling in Brisbane. As strategies, this study adapts health promotion strategies named as empowerment framework and Ottawa Charter action framework to address the needs highlighted in this study. Settlement stress affects health particularly mental health. Strategies provided in this study can also help migrant women from other non-English speaking countries. More significantly, this study encourages governments and service providers to pay more attention to migrant women's settlement processes in order to help them integrate into Australian society smoothly and quickly.

Svensk sjukvård möter alltfler immigranter och asylsökande som lider av psykisk ohälsa. Inom psykiatrivården är kommunikation av extra stor vikt och talar patienter och sjukvårdspersonal inte samma språk uppstår lätt kommunikationsbarriärer. Genom denna kvalitativa litteraturstudie har användbara kommunikationsstrategier och viktiga komponenter för en god kommunikation identifierats genom innehållsanalys. Dessa rör bemötande, information och stöd/hjälp. Av vikt är att sjuksköterskor och övrig sjukvårdspersonal visar intresse, lyssnar, visar empati och visar på kulturell förförståelse vid psykiatrisk vård. Patienterna önskar uppmuntran till att hålla kontakt med vänner och att delta i gruppaktiviteter. De behöver hjälp att utveckla intressen och se möjligheter. När kommunikationen brister, såsom vid språkbarriärer, kan viktig information missas vilket är farligt och ibland irriterande för både personal och patienter. Vården blir mer tidskrävande och av sämre kvalitet. De mest använda kommunikationsstrategierna har identifierats: professionell tolk på plats, professionell telefontolk, flerspråkig sjukvårdspersonal, anhöriga som tolk, övriga verbala strategier och icke-verbala strategier. Strategierna upplevs som olika effektiva av sjukvårdspersonal och patienter. De professionella tolkar som finns används inte alltid på grund av att det anses tidskrävande att anordna tolksamtal, okunskap om tolkanvändning samt kostnaden. Anhöriga träder ofta in och tolkar och vid dessa tillfällen kan det hända att viktig information inte når fram och att egna åsikter vävs in. Några föredrar ändå anhörigtolk då de inte känner att det kan lita på tolkens tystnadsplikt.  Teoretisk anknytning för litteraturstudien görs till Antonovskys KASAM, Känsla av Sammanhang. / Swedish health care is working with many immigrants and asylum seekers whom are suffering from mental disorders. In the psychiatric care, communication is especially important, and if patients and health care staff do not speak the same language health care staff will front communication barriers. With this qualitative literature study useful communication strategies has been identified as well as important components for good communication. These are: the attitude of the health care staff, information and support and help. It is important that nurses and other health care staff are interested, that they are listening, shows on empathy, and on cultural knowledge within the psychiatric care. Patients wish to get encouraged to keep in contact with friends and to participate in group activities. They need help to develop interests and to see possibilities. When the communication is poor, as in language barriers, important information might be omitted. This is dangerous and sometimes annoying for both health care staff and the patient. Taking care of the patient will take longer time and the quality will be poorer. The most used strategies for communication has been identified as: professional interpreters on sight, professional phone interpreters, bilingual health care staff, and relatives as interpreters, other verbal strategies and non-verbal strategies. Health care staff and patients experience these strategies as effective in different ways. Even though there are professional interpreters, they are not always used due to reason as time deficiency, too little knowledge about how to contact an interpreter and also for financial issues. Often relatives have to interpret, and in these situations important information might be omitted and own thoughts or opinions put forward. Some patients though, prefer the relatives to translate, since they not always trust the confidentiality of the interpreter. As a theoretical framework, Antonovskys’ SOC, Sense of Coherence, has been used in this literature study.

För att kunna främja god folkhälsa och omvårdnad samt utjämna ojämlik hälsa ställer den ökade migrationen med en ökad andel utrikesfödda högre krav på distriktssköterskors och sjuksköterskors kommunikation i vårdmötet. Syfte: Att undersöka vilka strategier distriktssköterskan/sjuksköterskan inom primärvård använde för att överbrygga språkbarriärer samt att undersöka om det fanns något samband mellan dessa strategier och hur sjuksköterskan uppfattade kvaliteten i omvårdnaden. Metod: Jämförande och deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Enkäter sändes ut till sjuksköterskor på vårdcentraler i kommuner med hög andel utrikesfödda.  Resultat: De strategier vilka framförallt användes var kroppsspråk samt professionell tolk.  Sjuksköterskorna uppfattade att kvaliteten i omvårdnaden vid språkbarriärer var relativt hög. Medelstarka samband framkom dels mellan uppfattad patientdelaktighet och användande av professionell tolk och dels mellan omvårdnadskvalitet och användande av material för omvårdnadsåtgärder. Signifikanta skillnader gällande omvårdnadskvalitet samt hur sjuksköterskorna uppfattade kvaliteten i kommunikationen framkom.  Slutsats: Förutom att sjuksköterskor på ett adekvat sätt använder samt utvecklar olika strategier för att överbrygga språkbarriärer, kan även ett varmt och professionellt bemötande ha betydelse i kommunikationen för att uppnå god omvårdnad samt folkhälsa. / To promote good public health and quality of care as well as to equalise health inequalities, the increased migration with more foreign-born individuals put more demands on district nurses and nurses' communication in the health care encounter. Purpose: To investigate which strategies the nurse in primary care used to bridge language barriers and to investigate whether there was any correlation between these strategies and how they perceived the quality of care.  Method: A comparative cross-sectional and descriptive study with quantitative approach. Questionnaires were mailed to nurses in health care clinics in municipalities with a high share of foreign-born.  Results: The primarily used strategies was body language as well as professional interpreter.  The nurses perceived that the quality of care was relatively high whenever it occurred a language barrier. Moderate correlation was seen between perceived patient participation and the use of professional interpreters and between quality of care and the use of materials for nursing interventions. Significant differences in the quality of care and how nurses perceived the quality of communication was found.  Conclusion: Besides that nurses adequately use and develop different strategies in bridging language barriers, also a warm and professional approach may have an important role in the communication to achieve appropriate nursing and public health.

Bakgrund: Enligt Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för sjuksköterskor ska sjuksköterskor vid omvårdnad se till hela människan, detta innefattar många olika delar bland annat kultur. I ett allt mer mångkulturellt samhälle ökar kraven på sjuksköterskor att utöva transkulturell omvårdnad. Syfte: Syftet för denna studie är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av transkulturell medvetenhet i en vårdrelation. Metod: Genom en litteraturstudie granskades elva artiklar och sammanställdes utifrån likheter och skillnader. Resultat: Fenomenet kan tydliggöras utifrån två teman med subteman. 1)Kommunikation med subteman; Språkbarriärer, Kroppsspråk och Tolkar och 2) Kulturella skillnader med subteman; Förväntningar, Anhöriga och Vi och dom. Slutsats: För att kunna ge god omvårdnad behöver sjuksköterskor se till den unika individen och dennes behov. Det kräver att sjuksköterskor ser människan bakom kulturen samt har en insikt i dess påverkan på människans beteende. När detta inte tas hänsyn till ökar risken för vårdlidande och bristande patientsäkerhet. / Background: Nurses should according to Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för sjuksköterskor, take into consideration the human as a whole, this includes many different parts, among those culture. In a increasingly multicultural society the demands on nurses to practice transcultural nursing increases. Aim: The aim of this study is to describe nurses experiences of transcultural awareness in a caring relationship. Method: In a literature review eleven articles were examined and summarized according to similarities and differences. Results: The phenomenon can be clarified by two themes with subthemes. 1) Communication with subthemes; Language barriers, Body language, and Interpreters and Cultural differences with subthemes; Expectations, Relatives and Us and them. Conclusion: To be able to give good care nurses need to see the unique individual and her needs. This requires that nurses sees the person behind the culture and has insight on its influence on human behavior. When this is not taken into consideration the risk of care suffering and defective patient safety increases.

Sammanfattning Bakgrund: Migranter som inte behärskar majoritetsspråket har rätt till vård av hög kvalitet och säkerhet som alla andra patienter. Enligt patientlagen (2014:821) har alla patienter rätt till individuellt anpassad information om deras tillstånd och behandling. Detta kan försvåras på grund av dålig kommunikation. Sjuksköterskor behöver därmed ha en tydlig förståelse för hur minoritetsspråkiga patienter upplever vården och vilka utmaningar de ställs inför. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser i kontakt med vården hos patienter som talar ett minoritetsspråk, samt att beskriva undersökningsgrupperna i artiklarna som ingick i litteraturstudien. Metod: Studien är en beskrivande litteraturstudie av elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats och en med mix-metod ansats. Sökningarna gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. Huvudresultat: Analysen av de inkluderade artiklarna resulterade i tre huvudteman: 1) upplevelser av utanförskap, på grund av brist på information och delaktighet i den egna vården, 2) upplevelser av försämrad vårdkvalitet i form av felaktig behandling, otillfredsställande bemötande hos vårdgivare och missade möjligheter till vård och stöd, samt 3) upplevelser av beroende av hjälp med tolkning. Det var totalt 536 deltagare i de valda artiklarna. Antal år i det nya landet varierade mellan 0-40 år. Slutsats: Språkbarriärer hos minoritetsspråkiga patienter kan leda till negativa upplevelser som sjuksköterskor inte alltid är medvetna om. Kunskap om vilka utmaningar och ångestskapande moment som kan finnas hos patienten kan hjälpa sjuksköterskor att förutse och förebygga språkrelaterade problem och minska de negativa upplevelserna. / Abstract Background: Immigrants who cannot speak majority languages have a right to safe and high-quality healthcare, just as all the other patients. According to the Swedish Patient Act (2014:821), every individual has the right of tailored information about their health and treatment. This can be challenging due to poorly functioning communication. Nurses need to have a better understanding of those challenges that minority patients experience when in contact with healthcare. Aim: To describe the challenges, experienced by minority language patients, when in contact with nurses and to describe the participant groups of the studies included in the review. Method: A descriptive literature study of eleven qualitative studies and one mixed-method study. The searches were made in CINAHL and PubMed databases. Main results: The analysis of the included articles resulted in three main themes: 1) experiences of being alienated due to lack of information and participation in one’s own care 2) experiences of worsen quality of care by way of wrong treatment, unsatisfactory attitude from the healthcare professionals and missed opportunities, and 3) feelings of dependence on those who help with interpreting. There was a total of 536 participants in the selected studies, who had been residing in the new country between 0-40 years. Conclusions: Language barriers can lead to a range of negative feelings, experienced by minority patients. Nurses might not be aware of them. Knowledge about these challenges and oppressive moments can help nurses to anticipate and prevent language related problems. Herewith, patients negative experiences might be reduced.

Sammanfattning Bakgrund: Migranter som inte behärskar majoritetsspråket har rätt till vård av hög kvalitet och säkerhet som alla andra patienter. Enligt patientlagen (2014:821) har alla patienter rätt till individuellt anpassad information om deras tillstånd och behandling. Detta kan försvåras på grund av dålig kommunikation. Sjuksköterskor behöver därmed ha en tydlig förståelse för hur minoritetsspråkiga patienter upplever vården och vilka utmaningar de ställs inför. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser i kontakt med vården hos patienter som talar ett minoritetsspråk, samt att beskriva undersökningsgrupperna i artiklarna som ingick i litteraturstudien. Metod: Studien är en beskrivande litteraturstudie av elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats och en med mix-metod ansats. Sökningarna gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. Huvudresultat: Analysen av de inkluderade artiklarna resulterade i tre huvudteman: 1) upplevelser av utanförskap, på grund av brist på information och delaktighet i den egna vården, 2) upplevelser av försämrad vårdkvalitet i form av felaktig behandling, otillfredsställande bemötande hos vårdgivare och missade möjligheter till vård och stöd, samt 3) upplevelser av beroende av hjälp med tolkning. Det var totalt 536 deltagare i de valda artiklarna. Antal år i det nya landet varierade mellan 0-40 år. Slutsats: Språkbarriärer hos minoritetsspråkiga patienter kan leda till negativa upplevelser som sjuksköterskor inte alltid är medvetna om. Kunskap om vilka utmaningar och ångestskapande moment som kan finnas hos patienten kan hjälpa sjuksköterskor att förutse och förebygga språkrelaterade problem och minska de negativa upplevelserna. / Abstract Background: Immigrants who cannot speak majority languages have a right to safe and high-quality healthcare, just as all the other patients. According to the Swedish Patient Act (2014:821), every individual has the right of tailored information about their health and treatment. This can be challenging due to poorly functioning communication. Nurses need to have a better understanding of those challenges that minority patients experience when in contact with healthcare. Aim: To describe the challenges, experienced by minority language patients, when in contact with nurses and to describe the participant groups of the studies included in the review. Method: A descriptive literature study of eleven qualitative studies and one mixed-method study. The searches were made in CINAHL and PubMed databases. Main results: The analysis of the included articles resulted in three main themes: 1) experiences of being alienated due to lack of information and participation in one’s own care 2) experiences of worsen quality of care by way of wrong treatment, unsatisfactory attitude from the healthcare professionals and missed opportunities, and 3) feelings of dependence on those who help with interpreting. There was a total of 536 participants in the selected studies, who had been residing in the new country between 0-40 years. Conclusions: Language barriers can lead to a range of negative feelings, experienced by minority patients. Nurses might not be aware of them. Knowledge about these challenges and oppressive moments can help nurses to anticipate and prevent language related problems. Herewith, patients negative experiences might be reduced.

Språkliga hinder kan vara en utmaning för sjuksköterskor i mötet med patienter som talar ett annat språk än svenska. Vårdrelationen kan bli lidande på grund av språkliga hinder och sjuksköterskor får det svårare att vårda patienterna utifrån deras unika behov. Att vårdrelationen blir lidande kan vara förödande för patienten då vårdrelationen mellan sjuksköterska och patient är av avgörande betydelse för en patients hälsoprocesser. Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av möten med patienter som talar ett annat språk än svenska. Examensarbetet är en litteraturstudie som grundar sig på elva vetenskapliga studier som beskriver sjuksköterskors upplevelse av språkliga hinder i vården. Resultatet visar att sjuksköterskors erfarenheter är att det kan vara svårare att skapa en god vårdrelation med patienter som inte talar samma språk som sjuksköterskan själv gör. Dessa språkliga hinder gör att patienterna inte kan uttrycka sina behov och sjuksköterskor får svårt med att göra adekvata bedömningar av patientens hälsa. Därmed anses denna patientgrupp vara svårare att vårda. Språkliga hinder kan upplevas som en barriär mellan sjuksköterska och patient och därmed blir det svårare att bygga en vårdrelation tillsammans. Patienters hälsoprocesser beror till stor del på vårdrelationen och att kunna uttrycka sina behov. Tolkanvändning i vården är däremot ett bra exempel på hjälpmedel som kan göra att vårdrelationen kan byggas trots språkliga hinder. Icke-verbala kommunikationsuttryck har också visat sig fungera bra för att göra det möjligt för sjuksköterskan att ge den vård som varje patienten har rätt till, trots språkliga hinder dessa emellan.

Bakgrund: Många länder i världen kan betraktas som mångkulturella vilket leder till att många olika språk möts inom vården och behovet av tolkar ökar. Att ha en tredje part i ett samtal kan eventuellt leda till komplikationer såsom missförstånd. Syfte: Syftet med denna studie är att studera uppfattningar och erfarenheter av kommunikation genom anställd tolk och möjliga konsekvenser för vården. Metod: Litteraturstudie baserad på fem kvantitativa och åtta kvalitativa originalartiklar från databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Det framkommer tydligt att det finns mycket att förbättra när det kommer till att kommunicera med hjälp av tolk. Både patienter och vårdpersonal uttrycker ett tydligt missnöje och beskriver negativa erfarenheter med de anställda tolkar de varit i kontakt med. De negativa erfarenheter som uttrycks starkast är bland annat tolkars bristande kunskaper inom språk och medicinsk terminologi, samt vårdtagares bristande förtroende för de tolkar de varit i kontakt med. Slutsats: Användandet av tolk inom vården gör relationen mellan vårdtagare och vårdpersonal mer komplicerad. Allt som sägs måste gå igenom en tredje part och för att detta ska fungera krävs ett bra samarbete mellan vårdpersonal, vårdtagare och tolk. Svårigheter som uppstår är misstro mot tolken angående översättning, kompetens och tystnadsplikt, vilket leder till att vårdtagaren undanhåller information. Även missförstånd och felöversättningar uppstår som får konsekvenser för både patient och vårdpersonal. För att vårdtagaren skall kunna få en god vård krävs det en ökning av auktoriserade och kompetenta tolkar. / Background: Many countries around the world are today multi-cultural which means that many different languages are being used in health care. This leads to an increased need for interpreters. The use of a third party in a conversation may lead to complications such as misunderstanding. Objective: The objective of this study is to examine experiences and perceptions of communicating through an interpreter and possible consequences for the health care. Method: Literature study based on five quantitative and eight qualitative original articles from the databases PubMed and Cinahl.   Results: The results reveal that there clearly is a lot to improve regarding communication through an interpreter. Both many patients and providers express dissatisfaction and negative experiences with the interpreters they have been in contact with. The negative experiences which are most common and expressed the strongest include interpreters lack of knowledge in language and medical terminology, as well as lack of trust in the interpreters they have met. Conclusion: The use of interpreters in health care makes the relation between patient and provider complicated. Everything wanted to be said needs to go through a third party and for this to work properly everyone included need to cooperate. Difficulties that may appear if the three parties cooperate poorly includes misunderstandings and misinterpretation, but also lack of trust towards the interpreter regarding translating correctly, competence and confidentiality. Because of all this the patient may withhold important information from the provider which affects the healthcare provided. For the patient to be able to receive good and reliable healthcare more authorised and competent interpreters are needed.