No description available.

Yes / This article considers the difficulties with using Gillon's model for health care ethics in the context of clinical practice. Everyday difficulties can arise when caring for people from different ethnic and cultural s, especially when they speak little or no English. A case is presented that establishes, owing to language and cultural barriers, that midwives may have difficulty in providing ethically appropriate care to women of Pakistani Muslim origin in the UK. The use of interpreters is discussed; however, there are limitations and counter arguments to their use. Training is identified as needed to prepare service providers and midwives for meeting the needs of a culturally diverse maternity population.

Thesis (PhD)--Stellenbosch University, 2013. / ENGLISH ABSTRACT: It is more than 18 years since South Africa became a democratic country. However, many South Africans are still discriminated against when accessing state services, such as healthcare services (Drennan, 1999). The problem is that healthcare practitioners, in the higher positions of the healthcare system, are commonly made up of professionals who speak only one or at most two of South Africa’s official languages (Swartz, 1998). Due to the lack of funding ad hoc arrangements are made for interpreter-services (Drennan, 1999). Anyone available that can speak even a fragment of the patient’s language, such as nurses, household aides and security guards are called to act as interpreters (Drennan, 1999; Smith, 2011). In many clinical settings, although not ideal, it is possible to treat patients even if there are minimal shared communicative resources (Anthonissen & Meyer, 2008). However, in psychiatric care, language is the primary diagnostic tool, and is one of the central instruments through which patients voice their symptoms (Westermeyer & Janca, 1997). In the Western Cape (one of the nine provinces in South Africa), clinicians working in psychiatric care are mainly fluent in English and Afrikaans. Many Black isiXhosa-speaking patients are not proficient in these languages. The aim of this dissertation is to gain a better understanding of the language barriers facing isiXhosa-speaking patients by focusing on natural conversations, which take place during psychiatric interviews within a particular psychiatric institution in the Western Cape. I made video-recordings of interpreter-mediated psychiatric interviews (n=13) as well as psychiatric interviews (n=12) conducted without the use of an interpreter. In addition, I had discussions (i.e. through semi-structured interviews) with registrars, interpreters and patients to understand their views about issues related to language barriers and interpreting practices. I used an ethnographic approach and the method of Conversation Analysis to understand the study findings. The findings, derived from the psychiatric interviews that were not interpreter-mediated, suggest that the Limited English Proficient (LEP) patients had great difficulty communicating with the registrars. The findings (emerging from the interpreter-mediated encounters and semi-structured interviews), strongly suggest that the haphazard use of hospital employees, who are not trained and employed to act as interpreters, have a significant impact on the goals of the psychiatric interview. In some instances, the use of ad hoc interpreters positively contributed to the successful achievement of the goals of the psychiatric interview. In most instances, the use of ad hoc interpreters inhibited the successful achievement of the goals of the psychiatric interview. One of the most significant findings was that interpreters’ interpretations of patients’ words at times suggest that patients appear to be more psychiatrically ill (increasing the risk for over-diagnosis) than it appears when looking at patients’ original responses. In essence, the lack of language services is unjust towards patients, clinicians, hospital staff acting as ad hoc interpreters, and LEP patients caught in a system, which construct them as voiceless, dependent, powerless, healthcare users. / AFRIKAANSE OPSOMMING: Suid-Afrika is vir die afgelope 18 jaar `n demokratiese land, maar ongeag die afskaffing van apartheid word daar steeds teen baie Suid-Afrikaners gediskrimineer. Dit is veral die geval wanneer Suid-Afrikaners gebruik maak van gesondheidsdienste (Drennan, 1999). Baie gesondheidspraktisyne of dokters is alleenlik vaardig in een of op die meeste twee offisiële Suid-Afrikaanse tale (Swartz, 1998). Ongelukkig weens `n gebrek aan fondse, is die meeste hospitale nie instaat om amptelike tolke in diens te neem nie. Gevolglik word ad hoc reëlings getref wanneer pasiënte tolkdienste benodig. Gewoonlik word enige iemand, insluitende verpleegsters, skoonmakers en sekuriteitswagte, wat selfs net tot `n sekere mate die pasiënt se taal kan praat, gebruik as tolke (Drennan, 1999; Smith, 2011). Die gebrek aan tolkdienste is veral problematies wanneer dit kom by psigiatriese dienste. Dit is omdat in psigiatrie word taal en kommunikasie as primêre diagnostiese instrument gebruik, en pasiënte gebruik hoofsaaklik taal om hul simptome en ervaringe met die dokter mee te deel (Westermeyer & Janca, 1997). In die Wes-Kaap (een van Suid-Afrika se nege provinsies) is die meeste dokters wat in psigiatriese instansies werk hoofsaaklik Engels en / of Afrikaans-sprekend. Baie Swart isiXhosa-sprekende pasiënte, wat gebruik maak van psigiatriese staatsdienste, is egter nie vlot in Afrikaans en Engels nie. Die doel van my proefskrif is om hierdie probleem, wat baie siXhosa-sprekende pasiënte in die gesig staar, beter te verstaan. Ek het besluit om dit te doen deur te fokus op `n spesifieke aspek – natuurlike gesprekke tussen dokters en isiXhosa-sprekende pasiënte. Dokters en pasiënte kommunikeer onder andere gedurende psigiatriese onderhoude, en ek het besluit om video opnames van psigiatriese onderhoude te maak. Ek het die video opnames in `n spesifieke hospitaal in die Wes-Kaap gemaak. Die video opnames het ingesluit psigiatriese onderhoude (n=12) waarin die dokter en pasiënt in Engels kommunikeer, sowel as onderhoude (n=13) waarin die dokter en pasiënt deur middel van (d.m.v) `n ad hoc tolk kommunikeer. Ek het ook gesprekke gevoer (deur middel van semi-gestruktureerde onderhoude) met pasiënte, dokters, en ad hoc tolke om hulle insigte en opinies rakende die bogenoemde taalkwessies beter te verstaan. Verder het ek `n ethnografiese benadering en gespreksanaliese gebruik om die data te benader en verstaan. Die bevindinge wat voortgevloei het uit die psigiatriese onderhoude (beide waarin daar nie `n tolk gebruik was nie, sowel as die waarin daar `n tolk gebruik was) suggereer dat die gebrek aan tolkdienste dikwels die doel van psigiatriese onderhoud ondermyn. Dit komvoor dat in die psigiatriese onderhoude, waarin daar nie tolk gebruik was nie, die pasiënte dit baie moeilik gevind het om met die dokters in Engels te kommunkeer. Dit is waarskynlik omdat hulle nie oor die nodige taalvaardighede beskik om hulleself ten volle in Engels uit te druk nie. Dit kom wel voor dat in sommige gevalle gedurende die psigiatriese onderhoude, waarin die dokters en pasiënte d.m.v.`n tolk gekommunikeer het, het die gebruik van `n tolk `n positiewe impak gehad. Die probleem is egter dat in baie gevalle het dit geblyk het die gebruik van tolke `n ongewenste impak gehad. Een van die belangrikste voorbeelde hiervan is dat die tolke se weergawes van die pasiënte se woorde, dit dikwels laat voorkom asof pasiënte nie juis veel insig in hulle psigiatriese versteurings gehad het nie. Wanneer daar egter gekyk word na die pasiënte se oorspronklike weergawes is dit duidelik dat sommige pasiënte wel insig gehad het. Die bevindinge suggereer hoofsaaklik dat die gebrek aan offisieel en opgeleide tolkdienste onregverdig is teenoor die pasiënte, ad hoc tolke, en die dokters. Dit dra ook by tot `n gesondsheids-sisteem waarin isiXhosa-sprekende pasiënt uitgebeeld word as afhanklik, tot `n groot mate magteloos en sonder `n sê.

Bakgrund: Ett ökande antal migranter i Sverige har lett till större mångkulturella patientgrupper där många endast talar modersmålet och inte engelska/svenska. Som följd har detta skapat en situation för sjukvården där sjuksköterskan ibland har svårt att kommunicera med vårdsökande personer. Den största orsaken är språkbarriärerna som uppstår vid olika språk mellan två parter, vilket påverkar den vårdande kommunikationen som är viktig för sjuksköterskans arbete. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskan upplever kommunikationen vid språkbarriärer i samband med omvårdnad. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats där databaserna Cinahl och MedLine har används för att hitta studier relaterade till syftet. Resultat: Många sjuksköterskor upplever att språkbarriärer påverkar omvårdanden negativt genom att det blir svårare att utbyta information mellan henne och vårdtagare, samt svårigheter att använda tolk. Vid tolkanvändning poängterades vikten av att använda professionell tolk istället för anhörigtolk, samt kunskap om tolkanvändning för sjuksköterskan.  Fynden visar även strategier för att undvika kommunikationsproblem. Slutsats: På grund av språkbarriärer vid vårdande kommunikation påverkas omvårdnaden vilket i sin tur riskerar patientsäkerheten samt minskar tryggheten hos patienten. Det behövs således ökad kunskap och utbildning inom tolkanvändning samt påverkan av språkbarriärer hos sjuksköterskan för att förebygga dessa problem. / Background: Due to a rising number of migrants in Sweden, there is a larger multicultural patient group where many only speak their mother tongue and not Swedish/English. As a result, situations where hospital staff cannot adequately communicate with the patient have become more common. The biggest cause of this is the language barrier, which affects the nursing communication. Aim: To examine how nurses experience communication in presence of a language barrier in relation to nursing. Method: A qualitative literature overview with an inductive approach where the databases Cinahl and MedLine were used to find articles that relate to the aim. Results: Nurses feel that the language barrier is affecting patient care in a negative way, because the information exchange between caregiver and caretaker is affected, and because of the limitations of using a translator. The study shows importance of using a professional interpreter instead of a relative as well as knowledge of how to use it. There are also several strategies mentioned on how to avoid communication problems. Conclusion: Language barriers affect nursing communication, which can lead to impacts on patient safety as well as making the patient feel less comfortable with the nurse experience. Information and knowledge about the usage of translators and the impact of language barriers for nurses is of great importance.

Till följd av en ökad global migration har Sverige blivit ett mångkulturellt land där det talas många olika språk. Detta medför att sjuksköterskan möter patienter med språk, regler och normer som kan skilja sig från deras egna. Avsaknaden av ett gemensamt språk mellan sjuksköterskan och patienten försvårar sjuksköterskans dagliga arbete samt kan vara ett hinder att möta patientens behov. Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av språkbarriärer i vårdandet, med fokus på kommunikation och omvårdnad samt att beskriva hur sjuksköterskorna hanterar språkbarriärer. Metod en litteraturöversikt som var baserad på 15 vetenskapliga artiklar såväl kvalitativa, kvantitativa som mixmethod. Resultatet visade att det fanns frustration, osäkerhet samt oro hos sjuksköterskorna vid vård av patienter då ett gemensamt språk saknades. Studien visade tre huvudteman: samt tio subteman som hade betydelse för hur språkbarriär påverkar sjuksköterskans arbete och vården. Slutsats Komplexiteten och utmaningen med att vårda patienter som inte kan värdlandets språk och den påverkan det har på vården och sjuksköterskans dagliga arbete tydliggjordes. Kommunikation är en förutsättning för att patienten kan vara delaktig med sin egen vård och möjliggör att kommunicera om sina behov. / As a result of increased global migration, Sweden has become a multicultural country where it is spoken in many different languages. This means that healthcare professionals such a nurses encounter patients with language, rules and standards which may differ from their own. The lack of a common language between the nurse and the patient complicates the nurse's daily work and can be a barrier to meet the patient's needs. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of language barriers, with a focus on communication and care and to describe how nurses deal with language barriers. Method: The study is a literature review based on 15 scientific articles which consists of qualitative, quantitative and a mix method of the two. Results The results showed that the nurses' experience frustration, and anxiety due to uncertainty when caring for patients when a common language was missing. The study revealed three main themes: and ten subthemes that are important to how the language barrier affects the nursing profession and health care. Conclusion: The results has shown the complexity and challenge faced when caring for patients who cannot speak host language and the impact it has on patients health care and nurse's daily work. Communication is a prerequisite for the patient so that they can be involved in their own care and also enables to communicate their needs.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av bemötande, kommunikationen och omvårdnad kring patienter vars språk inte hanteras av sjuksköterskan. Metod: En deskriptiv intervjustudie genomfördes med sju sjuksköterskor på kirurgiska vårdavdelningar på ett universitetssjukhus för att kunna beskriva sjuksköterskors upplevelser som svarade på studiens syfte. Materialet analyserades deduktivt i enlighet med Graneheim& Lundmans kvalitativa innehållsanalys (2004). Resultat: Respondenterna upplevde att kommunikationssvårigheter beroende på språkliga skillnader ofta leder till problem efter första mötet med patienten, som information kring vården som bedrivs, utförande av omvårdnadsåtgärder och patientens möjlighet att delta i sin egen vård. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde att omvårdnaden kring patienter som de ej delar språk med påverkas negativt, patientdelaktigheten och autonomin kränks och att en mer generös rutin kring tolkanvändning behövs. Det förekommer dock att en kreativ inställning påverkar förmågan att kommunicera positivt. / Purpose: To investigate nurses' experiences of how communication influence the nursepatient relationship, care and nursing with a patient whose languageisn’t handled by the nurse. Method: A descriptive interview study was performed on seven nurses in the surgical care units on a university hospital to describe nursesexperiences to answer the purpose of the study in detail. The material was analyzed deductively according to Graneheim&Lundmans qualitative content analysis (2004). Results: Respondents urged that communication difficulties due to language differences often lead to problems after the first meeting with the patient, as information on health care conducted, the performance of nursing interventions and patient the opportunity to participate in their own care. Conclusion: Nurses experienced that care about the patientsthey do not share the language with to be negatively affected, patient participation and autonomy was violated and that a more generous routine with interpreters is needed. There is however, that a creative approach affects the ability to communicate positively.

The aim of this study was to examine social workers communication strategies in meetings with non-Swedish speaking families where interpreters are used, and analyze if those strategies are in line with a model of the ideal interpreted meeting that we constructed. The ideal model was based on what previous studies proposes as the best communication strategies at interpreted meetings. The chosen method for this study was unstructured interviews. These interviews were held with eight social workers from two different municipalities, all working with children and their families. The study showed that social workers use different strategies at interpreted meetings and some of them followed the ideal model while others did not. It further indicated that social workers have different levels of professional competence in interpreted meetings and that the two municipalities, concerned in the study, does not have any guidelines for how to use interpreters in meetings with non-Swedish speaking families. The result of this study further on shows that it is important to have knowledge about different communication strategies in interpreted meetings and that the legal rights of the non-Swedish speaking client might be at stake today because of the different levels of social workers professional competence at interpreted meetings.

Bakgrund: Människor har i över hundra år invandrat till Sverige och det har skett en ökning under de senaste åren. Språkbarriärer kan påverka patienters förtroende för hälsooch sjukvården, vilket i sin tur kan förvärra en redan utsatt situation för patienten. För att undvika språkbarriärer används i vissa fall tolk, men då dessa inte alltid finns att tillgå kan patientsäkerheten hotas på flera områden. Viktig information kan falla bort vilket kan leda till att patienten blir feldiagnostiserad och får vänta på en fortsatt vård längre än nödvändigt. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av språkbarriärer i hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturöversikt innehållande femton vetenskapliga artiklar. Artiklar söktes i databaserna CINAHL och PubMed. Artiklar som inkluderades var etiskt godkända och erhöll medelhög till hög kvalité vid kvalitetsgranskning. Resultat: Tre huvudkategorier identifierades: (1) känsla av otillräcklighet att inte kunna ge god vård (2) upplevelser av stress och (3) upplevelser av att använda sig av kommunikationshjälpmedel för att övervinna språkbarriärer, som har subkategorierna upplevelser av kommunikation via tolk och upplevelser av att använda kommunikationshjälpmedel. Slutsats: Litteraturöversiktens resultat visade att förekomst av språkbarriärer innebar att sjuksköterskan kände en otillräcklighet för att ge god vård och att det skapade en känsla av stress och otillräcklighet i yrkesrollen. Olika kommunikationshjälpmedel användes och dessa upplevdes både positivt och negativt av sjuksköterskor. Språkbarriärer innebär svårigheter med att arbeta personcentrerat, samt utgör även ett hot mot patientsäkerheten då viktig information kan utebli. / Background: People have immigrated to Sweden for over a century and in recent years there immigrations has increased. Language barriers affect patients' confidence in health care, which in turn can aggravate an already exposed situation for the patient. In order to avoid language barriers, interpreters are used in some cases, but since these are not always available, patient safety is threatened in several areas. Important information can be lost, which might lead to the patient being misdiagnosed and therefore having to wait for continued care longer than necessary. Aim: The aim of this study was to describe nurses' experiences of language barriers in health care. Method: A literature review containing fifteen scientific articles. Articles were searched in the databases CINAHL and PubMed. Articles that were included were ethically approved and received medium to high quality in quality auditing. Result: Three main categories were identified: (1) feeling of inadequacy not being able to provide good care (2) experiences of stress and (3) experiences of using communication aids to overcome language barriers, that have subcategories: experiences of communication via interpreters and experiences of using communication tools. Conclusion: The results of the literature review showed that the occurrence of language barriers meant that the nurse felt an insufficiency to provide good care and that it created a sense of stress and insufficiency in the professional role. Different communication aids were used and these were experienced both positively and negatively by nurses. Language barriers entail difficulties in working person-centered, and also constitute a threat to patient safety, since important information can be absent.

Introduktion: Antalet internationella migranter i världen har ökat snabbt i antal de senaste åren, vilket ställer högre krav på vården. Kommunikation är en viktig beståndsdel i omvårdnaden och vid kommunikativa brister kan informationsutbytet bli lidande och patientsäkerheten hotas. En god kommunikation mellan patient och vårdare samt eliminerandet av potentiella språkbarriärer är en förutsättning för att kunna ge en god och patientsäker vård. Tidigare forskning om språkbarriärer mellan sjuksköterskor och patienterfinns, däremot är forskningen om anestesisjuksköterskans upplevelser begränsad inom det perioperativa vårdandet. Syfte: Syftet var att beskriva anestesisjuksköterskans upplevelse av att vårda vuxna patienter perioperativt med annat språk. Metod: Studien är genomförd med en kvalitativ metod. Åtta anestesisjuksköterskor deltog i studien där semistrukturerade intervjuer användes för datainsamling. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet mynnade ut i två kategorier: Att anpassa sig och sitt arbetssätt för att nå patienten och Upplevda svårigheter i att kommunicera. Slutsats: Anestesisjuksköterskor upplevde stora utmaningar och svårigheter i det perioperativa vårdandet av patienter som pratar annat språk. Viktig information kunde missas och även påverka patientsäkerheten. Anestesisjuksköterskor upplevde att patienter med annat språk i större utsträckning än andra var oroliga och att det var svårt att lugna någon när de inte delade språk. Anestesisjuksköterskorna fick använda sig av andra strategier än verbal kommunikation för att tillgodogöra sig adekvat information samt kommunicera med patienten.

This thesis attempts to discover what actions are necessary to mitigate these problems within textile companies. Theories on organisational culture, organisational learning, and international management, were addressed in relation to intercultural communication. Using an exemplifying case of one single person within Eton AB, a case study research design was conducted. The data was collected through a qualitative research strategy and method, using self-completion/self-administrative questionnaires, and analysed using grounded theory. The general result of the thesis indicates that few communication errors between Eton AB and the participant exist. Therefore this interrelation can be seen as a positive example of intercultural communication within a textile company. In this context, it was the authors’ intention to identify the influence organisational culture and organisational learning have on intercultural communication. Certain aspects within an organisational culture are of importance to create a better integration of employees, hence influence intercultural relations positively. Organisational learning, likewise, has a positive impact, since it contributes to the creation of a better environment for integration. This thesis concludes with generalised measures which can be seen as a guideline and as first steps for textile companies in order to reduce intercultural communication errors. / Program: Textile Management,textile value chain management