Background: An increased migration in Sweden has led to language differences, which makes high demands on nurses’ communication skills. Previous research shows that language barriers are the main cause of communication difficulties, which could increase the risk of incorrect treatment or lack of care. Furthermore, it has been reported that nurses experience stress from not being able to communicate appropriately with patients. Studies have also shown that lack of communication limits the ability to create satisfactory relations with patients. Aim: The study aimed to highlight nurses’ experiences when encountering patients who do not speak Swedish. Method: A qualitative descriptive design was used in this study. Eight nurses all over Sweden participated and were individually interviewed. The data were abstracted into three themes using qualitative content analysis. Results: The results were abstracted and interpreted into three themes with seven subthemes; (1) A unifying force in the conversation (being dependent on an interpreter to be able to work, using relatives as an interpreter can be a risk), (2) Dare to stay when it gets difficult (creating a relationship takes time, wanting to understand the unspoken, not to give up until the patients understand), (3) A demanding assignment (to feel inadequate, to carry the responsibility is heavy but necessary). Conclusion: The nurses found it to be a complex task with several difficulties and responsibilities to encounter patients who do not speak Swedish. To have enough time, listening and trying to understand were important conditions in their work with the patients as well as having a cultural competence. However, strategies to overcome language barriers were identified, such as speaking slowly, using simple language, and using body language. / Bakgrund: En ökad migration till Sverige har lett till språkliga skillnader, vilket ställer höga krav på sjuksköterskornas kommunikationsförmåga. Tidigare forskning visar att språkbarriärer är den främsta orsaken till kommunikationsproblem som riskerar att leda till felaktig behandling eller brist på vård. Dessutom har det rapporterats att sjuksköterskor upplever stress över att inte kunna kommunicera med patienten. Studier har också visat att brist på kommunikation kan begränsa förmågan att skapa tillfredsställande relationer med patienter. Syfte: Att belysa sjuksköterskans erfarenheter av att möta patienter som inte talar svenska. Metod: En kvalitativ deskriptiv design användes i denna studie. Åtta sjuksköterskor deltog och intervjuades individuellt. Resultatet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och mynnade ut i tre teman. Resultat: Resultatet tolkades som tre teman med sju subtema; (1) En förenande kraft i samtalet (beroende av tolk för att kunna arbeta, att använda närstående som tolk kan vara en risk (2) Våga stanna kvar när det blir svårt (att skapa relation kräver tid, att vilja förstå det outsagda, att inte ge upp förrän patienten förstått (3) Ett krävande uppdrag (att känna otillräcklighet, att bära ansvaret är tungt men nödvändigt. Slutsats: Att möta patienter som inte talar svenska är en komplex uppgift med flera svårigheter, och som innebär ansvar. Att ta sig tid, lyssna och försöka förstå patienten är alla viktiga förutsättningar i mötet, liksom att ha kulturell kompetens. Strategier för att övervinna språkbarriärer kan användas, så som att tala långsamt, använda ett enkelt språk och använda kroppsspråk.

Bakgrund: Inom svensk vård idag möter personalen varje dag hinder. Kommunikation är en viktig del av omvårdnad och patienter behöver kunna kommunicera om sina upplevelser till sjuksköterskan. Språkliga barriärer anses som ett hinder till detta. Dessa barriärer är en frånvaro av kommunikation mellan personer som talar olika språk. Enligt svensk lagstiftning (SFS 2017:900) har alla som är i behov av tolk rätt att få det. Kultur är något annat som vårdpersonal möter ofta, begreppet kultur betyder att något delas av en grupp människor som har samma värderingar, tro, ritualer samt beteenden som reflekteras i hur de lever. Patienter upplever ofta att de är sårbara, maktlösa och frustrerade på sjukvården när barriärer finns.   Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter/närstående med annan språklig/kulturell bakgrund.  Metod: Deskriptiv litteraturstudie. 12 artiklar identifierades genom databasen Medline via PubMed. Artiklarna har analyserats och tematiseras till litteraturstudien.  Resultat: Sjuksköterskor upplevde att språkbarriärer påverkade vården. Sjuksköterskor ansåg även att det var svårt att bedriva kulturellt kompetent vård. Det var även svårt att lära sig och komma ihåg de kulturella preferenserna från varje kultur då det finns så många. Sjuksköterskorna själva kände sig oroliga över de kulturella situationerna som uppstår och hur de skulle hantera dessa. Tolkar används flitigt men sjuksköterskor talade om många faktorer som påverkar användningen. Andra typer av kommunikation i jämförelse med verbal kommunikation när tolk inte fanns tillgänglig visade sig vara bra.  Slutsats: I denna litteraturstudie har författarna kommit till resultatet att språkliga och kulturella barriärer på olika sätt försvårar omvårdnadsarbetet för yrkesverksamma sjuksköterskor. Resultatet i föreliggande litteraturstudie visar att flera av de studerade artiklarnas deltagare enas om att kulturella och språkliga barriärer är något som påverkar vården. Som sjuksköterska vore det fördelaktigt med utbildning inom kulturer och de kulturella barriärer som de kan ge upphov till. I resultatet fann författarna även att sjuksköterskor ansåg detta vara ett svårt område att erhålla utbildning inom. / Background: In the Swedish health care system, the staff face obstacles every day. Communication is a crucial part of caring and patients need to be able to communicate their experiences to the nurse. Language barriers are considered one of these obstacles. Language barriers form an absence of communication between people who speak different languages. According to Swedish law (SFS 2017:900), people who are in need of interpretation have the right to get an interpreter. Culture is another phenomenon health care providers often face. The concept of culture means the sharing of values, faith, rituals and behaviors shared between people. This reflects on their way of life. Patients often experience vulnerability, the sense of powerlessness, and frustration directed to the health care phenomenon when barriers like these are present. Aim: The aim of this literature review is to describe nurses’ experiences of caring for patients/families with a different linguistic/cultural background.                                             Methods: Descriptive literature review. 12 articles were identified through Medline via Pubmed. The articles have been analysed and themed in this literature review.                                Results: Nurses experienced that language barriers affected the care. Nurses also found it difficult to conduct culturally competent care. There were also difficulties with learning and remembering the cultural preferences of the many cultures. The nurses felt worried about the cultural situations that occur and how to handle these. Interpreters were frequently used, but nurses described many factors that interfere with the use of interpreters. Other ways of communication compared to verbal communication when no interpreter was available was proven to be of use.   Conclusion: In this literature review, the authors have come to the results that language- and cultural barriers affect registered nurses’ caring work in different ways. The results of this literature review showed that several of the included studies’ participants agree that cultural and language barriers affect the care. As a nurse, it would be advantageous to have access to education in different cultures and the barriers that emerge from them. The results also showed that nurses thought it was difficult to obtain education on this subject.

Bakgrund: År 2018 migrerade över 130 000 personer till Sverige. Stor migration har gjort att det i dagsläget talas över 150 olika språk i Sverige. Språk ger förutsättningar för individer att uttrycka sina upplevelser och känslor, samtidigt som språk även kan innebära begränsningar i kommunikation mellan olika parter. En stor del av vårdarbetet utgörs av kommunikation, och 70 procent av alla vårdskador beror på bristande kommunikation. Sjuksköterskan är enligt lag skyldig att tillhandahålla information som är anpassad efter patientens språkliga bakgrund och bör arbeta enligt ett personcentrerat förhållningssätt där hänsyn tas till patientens förutsättningar och önskemål. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser av språkbarriärer i möten med patienter inom somatisk vård. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats, vars resultat baserades på 14 vetenskapliga artiklar, hämtade från databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Tre huvudkategorier identifierades i resultatet. Dessa tre huvudkategorier var upplevelse av tidspåverkan och arbetsbelastning, upplevelse av svårigheter att tillgodose god och säker vård och upplevelse av utmaningar och kompetensutveckling. Slutsats: Språkbarriärer upplevs av sjuksköterskorna försvåra tillhandahållandet av personcentrerad, god och säker vård eftersom språkbarriärer ledde till svårigheter att ta del av patientberättelsen, upprätta ett partnerskap samt att dokumentera. Även positiva upplevelser som individuell kompetensutveckling hos sjuksköterskorna beskrivs i resultatet. / Background: In 2018, more than 130 000 people migrated to Sweden. The big migration has affected the amount of languages spoken in Sweden. The literature describes that in Sweden, more than 150 languages are spoken. Furthermore, language is described as a fundament for individuals to express their experiences and feelings as well as an obstacle in communication between different parties. A big part of health care is constituted by communication, and 70 percent of all healthcare injuries are because of communication deficiencies. The nurse is obligated by law to provide information, which is adapted to the patient’s spoken language, and should work accordingly to person-centered care, in which the patient’s presuppositions and desires are considered. Aim: To describe the nurse’s experiences of language barriers in situations with patients in somatic care. Method: A literature review with a qualitative design, based on 14 scientific articles found in the two databases CINAHL and PubMed. Results: Three main categories were identified in the result. These main categories were the experience of time impact and workload, the experience of difficulties in providing good quality care and safe care, and the experience of challenges and competence development. Conclusion: Nurses’ experienced language barriers to complicate the provision of person-centered, excellent and safe care because language barriers caused difficulties to take part in the patient story, build a partnership, and to document. Positive experiences, such as individual competence development among the nurses are also described in the result.

Bakgrund: Det finns uppskattningsvis över 250 miljoner internationella migranter ivärlden. Utmaningen för mottagarländers hälso- och sjukvård är att överbryggaspråkbarriärer och säkerställa god kommunikation och säker vård i mötet medimmigranterna. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva immigranters erfarenheter av attanvända tolk inom vården. Metod: En litteraturstudie som utgår från 8 kvalitativa studier. Databassökningarnagjordes i Cinhal, PubMed och Scopus. Kvalitetsgranskning genomfördes enligt SBU:s mall.Analysen genomfördes med stöd av beskrivande syntes enligt Evans. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier: ’Olika typer av tolkning’, ’Tolk somverktyg’, ’Tolken som ett hinder’ och ’Begränsningar i organisationen’. Resultatet visade attimmigranter hade erfarenheter av både professionell- och icke professionell tolkning.Tolken var en länk mellan immigranten och vårdpersonalen, men tolksituationen kundeäven upplevas som negativt av immigranten. Tolkningen påverkades av begränsningar påorganisationsnivå av bristande tillgänglighet, bristande rutiner och otillräcklig kunskap. Konklusion: Litteraturstudien visade att tolk var ett bra verktyg för att brytaspråkbarriärer. Tillgång till en professionell tolk upplevdes som positivt av de flestaimmigranter. Familjemedlemmarna och tvåspråkig vårdpersonal agerade tolk när inteprofessionell tolk fanns tillgänglig. Rutiner och mer kunskap behövs om tolktjänster inomhälso- och sjukvården. / Background: Worldwide, about 250 million people are international migrants. In healthcare, the challenge is to bridge language barriers, ensure good communication and safecare in the meeting with immigrants. Aim: The aim of the literature was to describe immigrants' experiences of usinginterpreters in health care.Methods: This review was based on 8 studies using qualitative methods. The databasesCinhal, Pubmed and Scopus were used. The analysis was performed based on descriptivesynthesis. Results: The analysis resulted in four main categories: ‘Different types of interpretation’,‘Interpreter as a tool’, ‘The interpreter as an obstacle’ and ‘Limitations in the organization’.Immigrants had experience of both professional and non-professional interpretation. Theinterpreter was a link between the immigrant and the care staff, but the interpretationcould also be perceived as negative. The interpretation was influenced by limitations suchas lack of accessibility, lack of routines and insufficient knowledge. Conclusion: Interpreters in this study were a good tool for breaking language barriers.Access to a professional interpreter was perceived as positive by most immigrants. Thefamily members and bilingual care staff acted as interpreters when a professionalinterpreter was not available. Routines and more knowledge are needed about interpretingservices in health care.

Product placement has long been a popular advertising tool that is still heavily used in today’s market. Therefore, this thesis adds a new construct to the field of product placement, namely language barriers, to see if that can have an impact on consumers’ ability to perceive product placement, in terms of brand recall. Moreover, this study also explores alternative constructs, such as brand attitude, to examine if they have an influence on consumers’ ability to recall brands when viewing SVoD entertainment content containing product placement. Furthermore, the Tripartite Typology of Product Placement conducted by Russell (1998) was applied as the main theory throughout this thesis as a foundation of the product placement-concepts. Additionally, the aforementioned research topics were explored via 14 semi-structured interviews with Swedish consumers, where all participants were within the age group that are the largest consumers of SVoD content. After the data was collected and analyzed, the results yielded that language barriers have a negative impact on brand recall, in terms of verbal placement, and no impact in terms of visual placements. Moreover, some other factorsthat also impacted the participants’ ability to recall the placed products included brand attitude, personal interests and perception of brands.

Bakgrund: Kommunikation utgör en viktig grund för kvalitén av hälso- och sjukvården. Genom kommunikationshinder mellan patient och sjukvårdspersonal kan inte en adekvat vård ges med hänsyn till patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Tolkanvändningen kan förbättra vården då kommunikationen förbättras mellan patient och sjukvårdspersonal och minskar risken för missförstånd samt ökar patientsäkerheten. Genom tydlig kommunikation har patienten en chans att vara delaktig och upplever en känsla av trygghet i den vård patienten får.  Syfte: Syftet var att beskriva tolkanvändningens betydelse för kommunikationen i vårdmötet mellan patient och sjukvårdspersonal. Metod: Denna studie består av en icke-systematiskt litteraturöversikt som är baserad på 15 vetenskapliga artiklar. En integrerad dataanalys har utförts för att hitta relevanta artiklar till resultatet. De vetenskapliga artiklarna som använts i studien är inhämtade från databaserna CINAHL och PubMed och är sedan kvalitetsgranskade utifrån Sophiahemmet högskolas bedömningsunderlag. Resultatet består av två kategorier med tillhörande underkategorier.  Resultat: Resultatet i litteraturöversikten visar på att tolkanvändningen är nödvändig i mötet mellan patient och sjukvårdspersonal för att ge en adekvat vård och för att ge patienten en delaktighet och trygghet i sin vård. Trots att tolkanvändningen är nödvändig, används professionella tolkar i för låg utsträckning. Genom användningen av professionella tolkar ökar patientsäkerheten och stärker vårdrelationen.  Slutsats: Tolkanvändning inom vården har visat på ökad patientsäkerhet och välbefinnande. Trots detta så visar det på att tolkanvändningen inom hälso- och sjukvården är låg. Utebliven tolkanvändning kan leda till konsekvenser såsom längre sjukhusvistelser och att patienterna söker sig till hälso- och sjukvården upprepande gånger. Istället för professionella tolkar används familjemedlemmar för att tolka vilket har positiva men övergripande negativa konsekvenser och som inte rekommenderas. Sjukvårdspersonalen behöver ökad kunskap inom området tolkanvändning. Genom tolkanvändning kan hälso- och sjukvården arbeta för att en vårdande kommunikation ska uppstå. / Background: Communication is an important basis for the quality of healthcare. Due to communication barriers between the patient and the care staff, adequate care cannot be provided regarding to the patient's integrity, self-determination, and participation.The use of an interpreter can improve care as the communication between patient and care staff is improved and reduces the risk of misunderstandings. Through clear communication, the patient has a chance to participate and experience a sense of security in the care the patient receives. Aim: The aim of this study was to describe the importance an interpreter has for the communication between patients and healthcare staff.  Method: This study consists of a non-systematic literature review based on 15 scientific articles. Integrated data analysis has been performed to find relevant articles for the results. The scientific articles used in the study were obtained from CINAHL and PubMed and then quality-examined based on Sophiahemmet University's assessment protocol. The result consists of two main groups with associated subgroups. Results: The results in the literature review show that the use of interpreters is necessary for the meeting between patients and healthcare staff to provide adequate care and provide the patient with participation and security in their care. Although the use of interpreters is necessary, interpreters are used too little. Through the use of interpreters, patient safety increases and strengthens the care-relationship. Conclusions: The use of interpreters in healthcare has shown increased patient safety and well-being. Despite this, it shows that the use of interpreters in health care is low. Failure to use an interpreter can lead to consequences such as longer hospital stays and patients seeking medical care again. Instead of professional interpreters, family members are used to interpret, which has positive but overall negative consequences, and which is not recommended. Healthcare professionals need increased knowledge in the field of interpreting. Through the use of interpreters, the health service can work to ensure that caring care is established.

Bakgrund: Den ökade migrationen i världen det senaste decenniet har den svenska sjukvården mött på en alltmer heterogen population. Den heterogena populationen har medfört att sjuksköterskor träffar på nya utmaningar som påverkar omvårdnadsarbetet där språkbarriären mellan sjuksköterska och patient har en negativ inverkan på den givna vården. När kommunikationen mellan dessa två parter brister äventyras patientsäkerheten. Således är kommunikation centralt och grundläggande för att uppnå god vårdkvalité där patienters individuella behov kan tillgodoses. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att sammanställa sjuksköterskors erfarenheter av språkbarriärer i kommunikationen inom vården. Metod: Uppsatsen är genomförd som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Databassökningar gjordes i CINAHL och PubMed som är inriktade på omvårdnad. Utifrån de valda inklusion- och exklusionskriterier identifierades relevanta studier. Studiernas kvalitet granskades med stöd av SBU:s kvalitetsgranskningsmall och innehållet analyserades med hjälp av innehållsanalys för identifiering av relevanta teman. Resultat: Litteraturstudiens resultat redogörs utifrån tre teman vilka är språkbarriär som en utmaning, kommunikation med tolk samt hinder för kulturell förståelse. Identifierade teman omfattar fem subteman. Konklusion: Språkbarriärer påverkar sjuksköterskans omvårdnadsarbete. När språkbarriärer föreligger begränsas informationsutbytet mellan sjuksköterska och patient. Att arbeta utifrån ett holistiskt förhållningssätt kan då inte upprätthållas och omvårdnaden drabbas. / Background: I relation with the increased migration over the past decade, the Swedish health care has encountered an increasingly heterogeneous working class. The increasingly heterogeneous work environment has meant that nurses encounter new challenges that affect nursing work, where the language barrier between patient and nurse has a negative impact on the care provided. When communication between these two parties is lacking, patient safety is jeopardized. Thus, communication is crucial and fundamental to achieve good quality of care where patients’ individual needs can be met. Aim: The aim of the literature study was to compile nurses' experiences of language barriers in communication within health care. Method: The essay is based on a compilation of twelve literature studies with a qualitative approach. A systematic literature study based on scientific publications that deal with scientific studies. The database search was performed in CINAHL and PubMed and focuses on nursing. The studies were reviewed according to the inclusion and exclusion criteria. The quality of the studies was then reviewed based on SBU's quality review template and the content was analyzed using content analysis to identify relevant themes. Results: The results of the literature study are presented based on three themes, which includes: language barriers as a challenge, communication with interpreters and barriers to cultural understanding. The identified themes include five subthemes. Conclusion: Language barriers affect nurse's nursing work. When language barriers exist, the exchange of information between nurse and patient is limited. Working from a holistic approach cannot be maintained and nursing is affected.

Bakgrund: En god kommunikation är betydelsefullt inom omvårdnaden och är en av sjuksköterskans primära arbetsuppgift. Sjuksköterskan bör ha en god kommunikationsförmåga som är personcentrerad. Brister i kommunikationen kan leda till missförstånd mellan patienten och sjuksköterskan. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som påverkar kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten; utifrån sjuksköterskans perspektiv. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie. Resultat: Sjuksköterskorna upplevde flera olika faktorer som påverkade kommunikationen med patienten. Resultatet delades in i fyra kategorier som belyser olika faktorer; Språkskillnader, Kulturella skillnader, Arbetsmiljöns påverkan, Funktionsnedsättningar och svår sjukdom hos patienten. Konklusion: Språkbarriärer resulterade i missförstånd och kommunikationssvårigheter, vilket utgjorde en återkommande utmaning inom vården. Brist på personal och fortsatt hög patientomsättning ledde till tidsbrist och hög arbetsbelastning för sjuksköterskorna, vilket gjorde att kommunikationen inte prioriterades. Svår sjukdom eller funktionsnedsättningar hos patienten var en utmanande omständighet för att åstadkomma en god kommunikation, därav användes icke verbal kommunikation för att underlätta interaktionen. / Background: A good communication is important in nursing and is one of the nurse ́s primary tasks. The nurse should have a good communication ability that is person centered. Lack of communication can lead to misunderstandings between the patient and the nurse. Purpose: The purpose was to highlight factors that affect communication between nurse and patient: from the nurse's perspective. Method: The study was conducted as a general literature study. Result: The nurses experienced several different factors that affected communication with the patient. The results were divided into four categories that highlight different factors: Language differences, Cultural differences, Impact of the work environment, Disabilities and severe disease in the patient. Conclusion: Language barriers resulted in misunderstandings and communication difficulties, which was a recurring challenge in healthcare. Lack of staff and continued high patient turnover, led to lack of time and high workload for the nurses, which meant that communication was not prioritized. Severe illness or disability in the patient became a challenging circumstance to achieve effective communication, hence non-verbal communication was used to facilitate the interaction.

Syfte: Syftet med studien var att skapa djupare förståelse kring sjuksköterskors upplevelse av mellanmänsklig kommunikation med patienter med annan kulturell bakgrund. Bakgrund: Kommunikation spelar en viktig roll i kulturen och är en stor del av relationen mellan individer. Kommmunikation är en grundbult i sjuksköterskans arbete och är av högsta vikt för att kunna erbjuda en patientcentrerad och säker vård. Transkulturell medvetenhet är essentiellt för god vård, speciellt som världen blir alltmer mångkulturell. Såväl sjukvårdsturism som utökade globala samarbeten inom Hälso- och sjukvården ökar kraven på kulturell kompetens bland sjuksköterskor. Indien är ett föregångarland inom sjukvårdsturism och människor från olika kulturell bakgrund reser dit för sjukvård. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 12 sjuksköterskor mellan 23 och 53 år från två indiska sjukhus. Sjuksköterskorna möter ofta patienter med olika kulturell bakgrund. En tematisk innehållsanalys utfördes på det insamlade materialet. Resultat: Två tematiska inriktningar framkom från materialet; ett tema med fokus på praktiska verktyg och tekniker för att arbeta med patienter med annan kulturell bakgrund och det andra temat handlar om att bibehålla vårdkvaliteten. Utökade språkkunskaper och kommunikationsverktyg skulle underlätta sjuksköterskans arbete. Kulturell medvetenhet leder till ett ökat självförtroende hos sjuksköterskan och hjälper denna förutse eventuella behov hos patienten. Slutsats: Transkulturell medvetenhet och kommunikationsverktyg bidrar till en säkrare och mer effektiv vård. Sjuksköterskeutbildningen behöver lägga mer fokus på kulturell mångfald inom hälso- och sjukvård. Mer forskning krävs inom detta område då vården globaliseras allt mer. / Aim: The aim of the study was to gain a deeper understanding of interpersonal communication as experienced by nurses working in culturally diverse hospitals in India. Background: Communication is an important part of culture and a base in any interpersonal relationship. Communication is a foundation in the nursing occupation in order to give patient centered care which is safe and effective. Transcultural awareness in nursing is an important factor in order to give good care, especially as the world is becoming more multicultural. Medical tourism along with the expanding network of global interactions in healthcare ads to the necessity of developing culturally competent nursing care. India in one of the forerunners in medical tourism and cares for patients from many different cultural backgrounds. Method: Semi-structured interviews were conducted on a sample of 12 nurses between the age of 23 and 53, working with diverse patients at two different hospitals in India. A thematic content analysis was performed. Results: The developed themes focus on specific tools and techniques for working with culturally diverse patients and how to sustain the quality of care in diverse hospital settings. Language resources and tool which aid in communication would alleviate the nurses work. Cultural knowledge helps the nurses gain confidence and foresee possible needs of the patient. Conclusion: Highlighting transcultural interpersonal communication techniques within nursing leads to a safer and more productive practice of nursing care. Nursing education needs to prioritize cultural diversity in health care. More research needs to be conducted on the subject of interpersonal communication in culturally diverse hospital settings since healthcare is a continuously growing globalized organization.

Bakgrund: Dagens samhälle är multikulturellt, bara i Sverige talas över 200 språk. Språkbarriärer inom hälso- och sjukvården utgör en utmaning för sjuksköterskor eftersom kommunikationen är essentiell för att omvårdnaden ska vara av god kvalitet. Syfte: Syftet med den litteraturöversikten var att belysa hur sjuksköterskor upplevde det var att ge omvårdnad till patienter på sjukhus när det förelåg språkbarriärer. Metod: Litteraturöversikten baserades på tio studier med kvalitativ ansats. Databaserna Cinahl och PubMed användes för att söka efter relevanta studier. Studierna kvalitetsgranskades utifrån en av SBU:s mallar (SBU 2014). Dataanalysen genomfördes i enlighet med Fribergs (2017a) analysmetod för allmänna litteraturöversikter. Resultat: Dataanalysen resulterade i identifiering av tre huvudkategorier med tillhörande subkategorier. Huvudkategorierna var språkbarriärers inverkan på omvårdnaden, tolkar samt kultur och kulturkompetens.  Konklusion: Språkbarriärer innebar en försvårande faktor att ta hänsyn till vid omvårdnadsarbetet. De hade en ogynnsam påverkan på kommunikation, tidsåtgång och patient-sjuksköterskerelationen. Tillgången till tolkar var begränsad men tolkarna upplevdes främst som en resurs medan anhörigtolkning ansågs vara problematiskt. Sjuksköterskorna upplevde skillnader i omvårdnaden av patienter med en annan kulturell bakgrund jämfört med att ge omvårdnad till patienter tillhörande samma kultur. Det upplevdes viktigt att ta patientens kultur i beaktande i omvårdnadsarbetet samt att ha utbildning i kulturell kompetens.