Bakgrund: Intresset kring forskning av familjeföretag har blivit allt starkare under de senaste decennierna. Bakgrunden till detta tros vara att familjeföretagande är den vanligaste företagsformen och den står för en stor andel av sysselsättningen och BNP i flera länder. Under senare år har det forskats mycket kring bolagsstyrning men inte kring bolagsstyrning i familjeföretag. Detta ger oss motiv att lämna ett bidrag till forskningen kring utomstående ledamöter i familjeföretags styrelser.   Syfte: Syftet med denna studie är att förklara förekomsten av utomstående ledamöter i familjeföretags styrelser.   Metod: Vår studie har haft en deduktiv ansats där vi utgått från teorier kring familjeföretagande, styrelsefunktioner och oberoende ledamöter. Ur dessa teorier har vi sedan härlett våra hypoteser vilka sedan undersöktes i en kvantitativ studie vilken genomfördes genom att data samlades in via en enkätundersökning. Enkätundersökningen tillsammans med teorin ligger sedan till grund för vår analys och vår slutsats.   Resultat: Den empiriska undersökning visade att storlek var den variabel som var signifikant gentemot den beroende variabeln, utomstående ledamöter.  Vi fick också fram att den främsta anledningen till att företag plockar in utomstående ledamöter var att de var i behov av erfarenheter och kompetens. Det kan tolkas som att företag tar in utomstående ledamöter när de anser sig vara i behov av detta för att de inte klarar av att hantera företaget inom familjen.

No description available.

Under de senare mandatperioderna så har andelen rapporterade partibyten i Sverige ökat, både på kommunal och riksdagsnivå. Partibyten utgör en normativ utmaning för demokratiska system då de obstruerar länken mellan väljare och partier. Samtidigt så tillåter partisystemen i de nordiska länderna politiker att byta partier utan formella restriktioner. Mycket få studier har gjorts om varför och vad som får partibyten att ske, speciellt i den nordiska kontexten. Denna uppsats försöker klarlägga de teoretiska samband mellan partisystem och partibyten genom en jämförande analys av de nordiska länderna. Genom att jämföra länder med i stort sett liknande partisystem, men med vissa skillnader gällande fragmentering och väljarvolatilitet, vill man förklara förekomsten av partibyten. Uppsatsen sammanställer befintligt datamaterial för både partisystem och partibyten i den nordiska kontexten för att kunna dra slutsatsen att länder med mer fragmenterade parlament också är mer benägna att uppleva partibyten men hittar inget stöd för att väljarvolatilitet skulle påverka partibyten i de nordiska systemen. Uppsatsen belyser också det rådande forskningsläget för partibyten där brist på systematiska datamaterial försvårar vidare forskning.

Alla företag stöter någon gång på behov av nytt kapital. I Sverige är det vanligt att detfinansieras med hjälp av krediter. Banklagen och det formella säkerhetskravet bestämmer ihög grad kreditmarknadens struktur, hur kreditgivningen ser ut i Sverige och påverkar ävenkreditvolymen. Under år 2008 drabbades världen av en finanskris vilket medfördeförändringar på marknaden. Bankerna drabbades av högre kreditrisker och kreditförlusternaökade. Ordet finanskris efterföljs nästan alltid av en syftning på misskött kredithantering inågon form och i samband med dagens ekonomiska läge ifrågasätts bankernas hantering avkrediter och även de formella säkerhetskraven. Istället efterfrågas ökad relationsbanking ochatt vikten av människorna bakom bolagen behöver öka.Vår rapport behandlar kreditprocessen samt styrelsens betydelse vid kreditgivning. Vi fanndet intressant att analysera det ansvar som föreligger vid kredittagande och kreditgivning dådetta spelar stor roll, inte minst när det råder dystra tider på finansmarknaden. När det gälleransvarsfrågan i ett bolag så fokuserar man ofta på bolagsstyrelsen som enligt lag ansvarar förbolagets åtaganden. Syftet med vår rapport är att försöka analysera styrelsens betydelse för ettbolag när de söker krediter hos en bank. Vi har valt att granska kreditprocessen, med fokus påkundens styrelsearbete, hos två av de största bankerna i Sverige. Bankperspektivet är påtagligti uppsatsen och den riktar sig till såväl kreditgivare som kredittagare.Uppsatsen har skapats genom att vi tagit teorier från två olika vetenskapliga block;kreditgivning och styrelsens roll i företag. Empirin har tillskjutit intervjuer med fyrabanktjänstemän samt två externa styrelseledamöter. Tillsammans har de format en analys somresulterade i att bankerna vid vissa tillfällen lägger stor vikt vid bolagets styrelse. Därför kanman se en indirekt fördel med att ha ett aktivt styrelsearbete med externa ledamöter. Men detavgörande kreditbeslutet faller inte på bolagets styrelsearbete.Vår undersökning ledde fram till att det främst är de kvantitativa faktorerna som påverkarkreditbedömningen. Orsaken till detta hävdas framförallt vara att det är reglerat ilagstiftningen och även för att det är lättare att värdera säkerheter genom att företaget hartydliga materiella tillgångar. Men vi som författare ser ett intresse och en vilja hos bankernaoch de externa styrelseledamöterna i att kunna använda sig av bolagets styrelse mer, då ävenvid kreditgivning. Det största problemet ligger dock i värderingen av de mjuka faktorerna.Där efterfrågar bankerna ett bättre sätt att kunna värdera mjuka faktorer, för de då hadekunnat lägga större vikt kring dem vid kreditbeslut än i dagsläget.

Syftet med uppsatsen är att problematisera hur de nordiska EU-ledamöternas språkaktivitet ser ut när de gör inlägg i EU-parlamentet, vilka språk de använder förutom sitt modersmål och varför de i så fall väljer bort sitt modersmål samt vilka faktorer som medför att språkbruket påverkas. Tidigare forskning om språkval i EU-parlamentet och intervjuer av svenska EU-ledamöter om deras språkanvändning utgör en teoretisk kärna. Studien bygger på muntliga och transkriberade inlägg som gjordes i EU-kammaren under en tvåårsperiod. De övergripande analytiska ramarna består av både ett kvantitativt, kvalitativt och komparativt perspektiv som intas vid analysen av inläggen. Undersökningen visar att ledamöterna föredrar att tala sitt modersmål i plenum men en del av dem använder i synnerhet engelska men även flera andra språk. Ledamöternas ålder, EU-partigrupper och i viss mån kön tycks påverka deras språkval, med någorlunda tydliga skilda trender i respektive nordiskt EU-land. De svenska ledamöterna använde både endast engelska i ett och samma inlägg och kodväxlade mellan olika språk. Trots att de alltid har tillgång till simultantolkning anpassar ledamöterna sitt språk till framför allt sin målgrupp, som kan vara olika och en del debatterade ärenden. Kodväxling förekommer för det mesta avsiktligt hos framför allt engelskanvändarna. Slutsatsen i uppsatsen är i grunden, trots att parlamentarikerna har full tillgång till tolk och har som uppgift att företräda sina väljare och medborgarna (och därför förväntas att tala sitt modersmål), så är detta inte tillräckligt för att få EU-ledamöterna att tala sitt modersmål i plenum. Som en konsekvens skulle EU-medborgares intresse för EU-frågor kunna minska ytterligare.

Enligt svensk lagstiftning måste aktiebolag ha en styrelse. Dock skiljer det sig på vilket sätt styrelsen involveras i företags strategiska arbete och hur företagsägare förhåller sig till dess funktion. I små och medelstora företag fyller styrelsen sällan någon reell funktion. När företaget växer blir det dock svårt för en person att ensam klara av att styra och kontrollera bolaget, vilket leder till ett ökat behov av en arbetande styrelse. Tidigare forskning visar att företagsägarens personliga mål ofta avgör den strategiska riktningen i små och medelstora företag. För att kunna bemöta de krav som existerar, behöver därför företagsägaren förstå styrelsens roll och nyttan av strategiskt arbete. Syftet med studien är att utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv bidra med kunskap om styrelsearbete i små och medelstora företag, samt att undersöka vilka attityder företagsägare i dessa företag har till styrelsens funktion. Studiens empiri har inhämtats från en kvalitativ datainsamling, i form av semistrukturerade intervjuer med fyra företagsägare ur tre olika små och medelstora företag. Den teoretiska referensramen berör ämnet bolagsstyrning och de aspekter som anses vara viktiga för ett framgångsrikt styrelsearbete. Studien kommer fram till att kunskapen vad gäller styrelsearbete är relativt låg hos företagsägare i små och medelstora företag, vilket gör att styrelsen inte används på ett effektivt sätt. Kunskapsnivån hos företagsägaren styr också huruvida styrelsen anses som viktig i det egna företaget, samt hur styrelsen arbetar. En annan slutsats som dras är att företagsägarens personliga mål påverkar dennes attityd till styrelsen. Om de personliga målen innefattar tillväxt, har företagsägaren en mer positiv attityd till en arbetande styrelse. Vidare ökar en positiv inställning till en arbetande styrelse sannolikheten att företagsägaren även har en positiv attityd till externa styrelseledamöter. / According to Swedish law, limited companies must have a board. However, it differs in the extent to which the board is involved in a company´s strategic work and how business owners relate to its function. In small and medium-sized enterprises, the board seldom fills any real function. As the company grows, it becomes difficult for one person alone to manage and control the company, leading to an increasing need for a working board. Previous research shows that business owner's personal goals often determine the strategic direction of small and medium-sized enterprises. In order to meet existing demands, business owners need to understand the board´s role and the benefits of strategic work. The purpose of the study is, from a business perspective, to contribute knowledge about board work in small and medium-sized enterprises and to examine the business owners' attitudes toward the functioning of the board. The study's empirical data has been collected from a qualitative data collection, in the form of semi-structured interviews with four business owners from three different small and medium-sized enterprises. The theoretical framework involves the subject corporate governance and the aspects that are considered important for a successful board work. The study concludes that awareness regarding board work, is relatively low among business owners of small and medium-sized enterprises, which means that the board is not being used effectively. The level of knowledge of the business owner also controls whether the board is considered as important in their own company, and how the board works. Another conclusion drawn is that the business owner's personal goals affect his attitude towards the board. If personal goals include growth, the business owner has a more positive attitude towards a working board. Furthermore, a positive attitude towards a working board increases the probability that the business owner also has a positive attitude towards outside directors in the board.

No description available.