Studiens övergripande syfte är att ta reda på och få djupare kunskap om hur fritidspedagoger uppfattar skolgården som en pedagogisk plats för utvecklande av relationer och barns social inkludering i gruppen. En viktig aspekt som ska tas hänsyn till i arbetet att skolgården och fritidshemsgård är en och detsamma då på både skolorna används skolgården för fritidshemmets verksamhet. I studiens syfte användes kvalitativa intervjuer där fem fritidspedagoger blev intervjuade och de arbetar på två olika fritidshem i Jönköpingslän i Södra Sverige. Studiens resultat visar att skolgården har en betydlig stor betydelse för elevernas sociala lärande. Det visar i fortsättningen att det är en mötesplats där eleverna kan leka, röra på sig, utveckla sina identiteter och sitt sociala samspel samt finna nya saker tillsammans med andra elever. Den övergripande slutsatsen från studien är att fritispedagogerna inte ser något hinder oavsett om det är en begränsad eller en rik skolgård utan det tillhör till deras uppdrag att utforma miljön på så sätt att det sociala samspelet mellan eleverna kan utvecklas.

<p>Syftet med detta examensarbete var att undersöka barns uppfattningar och upplevelser vid utomhusaktiviteter i matematik. Jag ville även ta reda på vilken betydelse rörelsen och leken har för barns lärande vid utomhusaktiviteter. För att söka svar på uppsatsens frågeställningar genomfördes en undersökning med barn från skolår 2. De övningar som användes handlade om begreppen dubbelt och hälften respektive geometriska former (cirkel, kvadrat, rektangel och triangel). Eleverna observerades under utomhusaktiviteterna och intervjuades sedan i smågrupper. Inledningsvis, som en grund för att kunna tolka undersökningens resultat, för val av utomhus-aktiviteter samt val av gruppsammansättning, genomfördes en litteraturstudie med fokus på lekens och rörelsens betydelse för lärandet. I litteraturstudien ingick även referenser som behandlar språkets och tecknandets betydelse för kommunikationen i matematik. Resultatet av litteraturstudien påvisar lekens och rörelsens betydelse för barns lärande. En fysisk aktivitet är en källa till glädje och den kan främja koncentrationsförmågan hos barn. Genom att integrera handen, hjärtat och huvudet i lärandeprocessen ökar barnet sin vakenhetsgrad. Resultatet av undersökningen och de genomförda utomhusaktiviteterna i matematik visar att elevernas uppfattningar av övningarna varierade. Några barn relaterade till att det var en viss aktivitet de genomförde, andra påpekade att det var speciella matematiska begrepp de lärde sig. Endast ett av de drygt tjugo barnen uppfattade aktiviteterna enbart som en lek. De flesta barnen upplevde övningarna som roliga och lärorika men tyckte samtidigt att det var kallt utomhus. Valet av aktiviteter samt sammansättningen av grupperna kan här betraktas som avgörande för hur eleverna uppfattar matematiken i uppgifterna.</p>

Syftet med detta examensarbete var att undersöka barns uppfattningar och upplevelser vid utomhusaktiviteter i matematik. Jag ville även ta reda på vilken betydelse rörelsen och leken har för barns lärande vid utomhusaktiviteter. För att söka svar på uppsatsens frågeställningar genomfördes en undersökning med barn från skolår 2. De övningar som användes handlade om begreppen dubbelt och hälften respektive geometriska former (cirkel, kvadrat, rektangel och triangel). Eleverna observerades under utomhusaktiviteterna och intervjuades sedan i smågrupper. Inledningsvis, som en grund för att kunna tolka undersökningens resultat, för val av utomhus-aktiviteter samt val av gruppsammansättning, genomfördes en litteraturstudie med fokus på lekens och rörelsens betydelse för lärandet. I litteraturstudien ingick även referenser som behandlar språkets och tecknandets betydelse för kommunikationen i matematik. Resultatet av litteraturstudien påvisar lekens och rörelsens betydelse för barns lärande. En fysisk aktivitet är en källa till glädje och den kan främja koncentrationsförmågan hos barn. Genom att integrera handen, hjärtat och huvudet i lärandeprocessen ökar barnet sin vakenhetsgrad. Resultatet av undersökningen och de genomförda utomhusaktiviteterna i matematik visar att elevernas uppfattningar av övningarna varierade. Några barn relaterade till att det var en viss aktivitet de genomförde, andra påpekade att det var speciella matematiska begrepp de lärde sig. Endast ett av de drygt tjugo barnen uppfattade aktiviteterna enbart som en lek. De flesta barnen upplevde övningarna som roliga och lärorika men tyckte samtidigt att det var kallt utomhus. Valet av aktiviteter samt sammansättningen av grupperna kan här betraktas som avgörande för hur eleverna uppfattar matematiken i uppgifterna.

Syftet med vår forskningsstudie var att kartlägga och granska vilka möjligheter och ambitioner personalen i förskoleklassen har att möta barn i behov av särskilt stöd. Med hjälp av intervjuer ville vi ta reda på vilka möjligheter pedagoger och barn i förskoleklassen har att få hjälp av en specialpedagog, vilka möjligheter pedagogerna i förskoleklass har att utforma verksamheten efter barngruppen, hur man tillgodoser barns behov av lek och motorisk rörelse samt hur man stimulerar barns språkliga och matematiska utveckling. Vi intervjuade sju förskollärare i förskoleklass samt fem specialpedagoger på fem olika skolor.Sammanfattningsvis så visar resultatet att lärarna i förskoleklassen har ett stort intresse för att tillgodose barns olika behov. Förskollärarna har generellt sett en stor möjlighet att utforma arbetet i förskoleklassen efter barngruppens och enskilda barns behov. Barns behov av lek och rörelse är något som det i de flesta förskoleklasser tas stor hänsyn till vid planeringen. Samtliga förskoleklasser arbetar med att utveckla såväl barns språkliga medvetenhet som matematiska begrepp, men i olika stor utsträckning och arbetsformerna skiljer sig också åt.Specialpedagogernas arbete i förhållande till barnen förskoleklassen är begränsat. På de flesta skolorna består arbetet i att testa barnens språkliga medvetenhet inför skolstarten. / Opportunities to meet different needs of all children in pre-school class.

I samband med den ökade urbaniseringen som sker i dagens samhälle fnns det en trend där kommuner allt oftare förtätar städer. Dessa förtätningar skapar möjligheter för städer att kunna växa utan att behöva breda ut sig, vilket är värdefullt. Samtidigt är det lätt att bygga mycket snabbt och glömma bort vikten av de ytorsom försvinner. De ytor som riskerar att försvinna påverkar särskilt barn då det ofta handlar om deras lek- och rörelsemiljöer. Urbaniseringen som resulterar i förtätningar av offentliga platser och miljöer leder till minskade grönområden och sämre förutsättningar för lek, rörelse och fysisk aktivitet för barn. Föreliggande kandidatarbete syftar till att undersöka hur barns möjligheter till lek, rörelse och fysisk aktivitet kan tillgodoses i den allt tätare staden. Vidare är syftet att genom två olika gestaltningsförslag undersöka hur planering av grönytor i en allt tätare stad kan användas som verktyg för att öka barns lek, rörelse och fysiska aktivitet. De metoder som använts i arbetet utgörs av en kvalitativ innehållsanalys som skapar ett omfattande ochdetaljerat datamaterial. Vidare har platsanalyser och dokumentstudie valts som datainsamlingsmetoder för att skapa en bred förståelse för barns lek, rörelse och fysisk aktivitet i en tät stad samt för den valda platsen. Utifrån kunskapsöversikten och platsanalyser har mål och tillhörande strategier tagits fram som lyfter olika fysiska element för att främja barns fysiska aktivitet, lek och rörelse i en tät stad. Dessa appliceras sedan i ett gestaltningsförslag som visar på hur två grönytor kan utformas i en tät stad. Planförslagen visar på utmanande och varierande lek- och rörelsemiljöer, naturnära inslag, god mobilitet och trygga miljöer. Arbetets slutsats visar på att barns fysiska och psykiska hälsa påverkas utifrån tillgängligheten av grönområden i en förtätad stad. Vidare är slutsatsen att barns lek, rörelse och fysisk aktivitet i en förtätad stad kan främjas genom tillämpning av framtagna strategier.

Undersökning av hur skolor i Dalarna och Skåne arbetar med fysisk aktivitet i skolans dagliga verksamhet utöver idrottstimmarna, kopplat till läroplanens mål om daglig rörelse inom ramen av hela skoldagen.