Syfte: En långsam utveckling av levande väggar i Sverige beror bland annat på bristande erfarenhet och kunskap inom byggbranschen. Tidigare studier visar bland annat utmaningar gällande teknikens anpassning till ett svenskt klimat och ett krävande underhåll beroende av kompetens, planering och samverkan. Målet med studien är att analysera ett hållbart underhåll utifrån teknik och underhållsplanering av systemet levande väggar för att kunna besvara dessa problem. Metod: Studien är av kvalitativ karaktär där använda metoder är dokumentanalys, intervju och observation. Dokumentanalys ger en lägesbild av implementerade lösningar i södra Sverige och strategier för underhållsplanering. Intervju med relevanta aktörer bidrar med erfarenheter om teknik, underhåll och planering. Observation bekräftar information om teknik. Resultat: Studien visar på att ingen av de studerade konstruktionslösningarna kan anses fullständigt hållbara, men det finns systemlösningar som har mer eller mindre hållbara egenskaper. Levande väggar har starka sociala och ekologiska fördelar, där växtligheten bidrar till att öka ekosystemtjänsterna i urban miljö. En mindre resursanvändning är nödvändig för en hållbar teknik, där naturlig bevattning, lokala tåliga växter, varaktig konstruktion samt återvunna materialkomponenter främjar hållbar miljö och ekonomi. Filtdukssystem är enklare i design medan modulsystem är mer flexibelt. Ett gemensamt mål bland studerade projekt är att skapa ett så underhållsfritt system som möjligt där väggen får leva på naturlig väg. Acceptans för vilande växter under vinterhalvåret kan sänka krav på underhållet. Teknisk övervakning underlättar men manuell tillsyn är vital för väggens överlevnad. Frekvensen på underhållet varierar från projekt till projekt där kundens önskemål, placering, typ av vägg, storlek, växtval och årstid påverkar. Därför är det viktigt med planering och kontinuerlig utvärdering av behov. Majoriteten av studerade projekt har ingen tydlig underhållplanering, men studien visar på framgångar av ett tydligt gemensamt mål, tidig involvering av driftpersonal, platsanalys, målinriktad underhållsplan och erfarenhetsåterkoppling. Konsekvenser: Studiens slutsats är att tekniken för levande väggar behöver utvecklas för att för att lämna ett mindre fotavtryck på miljö och ekonomi. Utvecklingen går mot ett så underhållsfritt system som möjligt, men den manuella tillsynen kan inte ersättas helt av avancerad teknik. Varje anläggnings unika förutsättningar kräver noggrann planering och kontinuerlig utvärdering av behov. Begränsningar: Studien behandlar levande väggar i ett svenskt urbant klimat, där resultatet baseras på erfarenheter från projekt utförda i södra Sverige. Annan geografisk placering skapar andra förutsättningar för teknik och underhåll. Mer generella antaganden kan göras gällande underhållsplanering. Fler intervjuer med underhållstekniker kan bidra med andra aspekter i analysen. / Purpose: A slow development of living walls in Sweden is partly due to lack of experience and knowledge in the construction industry. Former studies point at challenges of adapting the technique in a Swedish climate and the importance of planning, knowledge and cooperation for the maintenance. The objective of the study is to analyse a sustainable maintenance by technique and maintenance planning of the system living walls in order to answer these challenges.   Method: The study is based on a qualitative approach where the methods are document analysis, interview and observation. Document analysis gives a status report of the implemented living walls in Sweden and introduces strategies for maintenance planning. Interview with relevant participants contributes with experiences concerning technique, maintenance and maintenance planning. Observation confirms the information about the technique. Findings: The study shows that none of the observed solutions can be considered completely sustainable, though they do have some sustainable qualities. Living walls have strong social and ecological benefits, where the vegetation contributes to increase ecosystem services in urban environment. A less use of resources is necessary for a sustainable technique where the use of stormwater, local resistant plants, lasting construction and recycled components promotes a sustainable environment and economy. The felt system is simpler in its design while the modular system is more flexible. A common objective among the observed projects is to create a maintenance-free solution as possible. Acceptance for resting plants during winter can lower the demands of the maintenance. Technical monitoring facilitates the maintenance but the manual handling of living walls is crucial. The frequency of the maintenance varies from each project where the client’s choice, placement of the wall, type of solution, size, plant choice and season affect. Therefore, it is important with planning and constantly evaluating a walls needs. The majority of the observed projects do not have a maintenance plan but the study shows success by a common objective, site analysis, goal-oriented maintenance plan and experience feedback. Implications: The conclusion of the study is that the technique of living walls needs to be evolved to leave a smaller footprint on the environment and the economy. The development is towards a maintenance-free solution but the manual handling can not be replaced by advanced technique. Every projects individual conditions demands thorough planning and continuous evaluation of the wall. Limitations: The study discuss living walls in the Swedish urban climate, where the result is based on experiences from projects developed in the southern part of Sweden. Other geographical placement causes different conditions for technique and maintenance. General assumptions can be made concerning the maintenance planning. More interviews with maintenance staff can contribute with other aspects to the analysis.

No description available.

<p>I min yrkesverksamhet som Levande verkstadpedagog behöver jag ofta förklara vad det är jag arbetar med eftersom min yrkesgrupp inte är så känd. Då jag behöver samarbeta och samverka med olika yrkesgrupper är jag beroende av deras medverkan för att det jag vill uppnå med verksamheten inte skall motverkas. Tidigare har jag använt mig av förklaringar som formulerades vid starten av Levande verkstad 1968, men funnit att mycket av det jag sade inte stämde med min erfarenhet. Den upplevda oförmågan att uttrycka mig kring mitt arbete har lett mig till magisterkursen i praktisk kunskap. I uppsatsen har jag tagit hjälp av Aristoteles begreppsvärld för att undersöka vad som ligger bakom det jag gör d.v.s. vilka intentioner jag har med det jag gör då det borde ha betydelse för mitt handlande. Hur konstruerar jag min värld och hur ger jag mening åt mitt handlande? Och hur stämmer mina resonemang överens med mina egna intentioner? För att få svar på dessa frågor utgick jag ifrån en berättelse från den tiden när jag arbetade inom ett språkprojekt för språksvaga invandrarkvinnor. Berättelsen gav mig möjlighet att reflektera kring olika episoder från min egen erfarenhet och pröva dem mot olika teoretiska resonemang. Genom att kritiskt granska hur jag resonerade kring ett personligt möte med en kvinna och hennes livsberättelse fann jag att mina medvetna intentioner inte alltid stämde överens med hur jag handlade och tänkte. Intentionen att låta människor få komma till tals på sina egna villkor motsades till viss del av att jag i vissa situationer, ovetandes hade intagit en vertikal position i förhållande till kvinnorna i språkprojektet. Jag fann också att jag i andra sammanhang tenderat att värdera skapande kommunikativa uttryck enbart som konstformer i stället för att se deras mening som en viktig del i genuint personliga livsberättelser.</p>

<p>Uppsatsen syftar till att visa hur normer kring kön och sexualitet upphävs och utmanas under lajv (levande rollspel). Materialet som används är fältanteckningar från en deltagande observation under ett lajv och fem intervjuer med lajvare. Resultatet visar att heteronormativiteten och den heterosexuella matrisen bryts under lajv, det vill säga det finns en queer dimension under lajv. Denna brytning är möjlig eftersom lajv blir ett liminalt tillstånd genom leken och därmed inverteras samhällets normer. Under lajv kan deltagarna spela med sin könsidentitet och sin sexuella identitet vilket tydligt visar att dessa identiteter inte är några fasta kategorier utan föränderliga och flytande. Jag diskuterar även kring huruvida de inverterade normerna har en transformerande kraft eller om de snarare upprätthåller samhällets normer. Diskussionen resulterar i att det finns utrymme för både och.</p>

<p>I denna uppsats är syftet att undersöka huruvida åsikterna angående trygghet hos de individer som vistas i Uppsalas stadskärna överrensstämmer med arbetet som de trygghetsskapande aktörerna utför i stadskärnan. Uppsatsen är en fallstudie med en multipel strategi där vi utför en enkätundersökning bland individerna och genomför intervjuer med relevanta aktörer. I vårt arbete med att undersöka vilka trygghetsaspekter som är viktiga har vi utifrån litteraturen formulerat tio frågeområden som vi sedan utformat enkäten och intervjufrågorna utifrån. Uppsatsen utgår ifrån två frågor, den ena syftar till att undersöka individernas åsikter kring dessa trygghetsaspekter. Den andra frågan är inriktad på aktörernas arbete med dessa trygghetsaspekter. Resultatet som framkommer i uppsatsen är att de individer som vistas i stadskärnan och aktörerna till stor del fokuserar på samma trygghetsaspekter. Det finns dock två markanta undantag där individernas åsikter inte motsvaras av aktörernas fokus. Uppsatsens slutsats är att de individer som vistas i stadskärnan känner sig relativt trygga, vilket tyder på att det finns ett trygghetsskapande arbete som fungerar väl i Uppsalas stadskärna. Trots denna slutsats bör det poängteras att trygghetsskapande arbete är av en dynamisk karaktär och således ständigt behöver utvecklas.</p>

<p>I denna uppsats är syftet att undersöka huruvida åsikterna angående trygghet hos de individer som vistas i Uppsalas stadskärna överrensstämmer med arbetet som de trygghetsskapande aktörerna utför i stadskärnan. Uppsatsen är en fallstudie med en multipel strategi där vi utför en enkätundersökning bland individerna och genomför intervjuer med relevanta aktörer. I vårt arbete med att undersöka vilka trygghetsaspekter som är viktiga har vi utifrån litteraturen formulerat tio frågeområden som vi sedan utformat enkäten och intervjufrågorna utifrån. Uppsatsen utgår ifrån två frågor, den ena syftar till att undersöka individernas åsikter kring dessa trygghetsaspekter. Den andra frågan är inriktad på aktörernas arbete med dessa trygghetsaspekter. Resultatet som framkommer i uppsatsen är att de individer som vistas i stadskärnan och aktörerna till stor del fokuserar på samma trygghetsaspekter. Det finns dock två markanta undantag där individernas åsikter inte motsvaras av aktörernas fokus. Uppsatsens slutsats är att de individer som vistas i stadskärnan känner sig relativt trygga, vilket tyder på att det finns ett trygghetsskapande arbete som fungerar väl i Uppsalas stadskärna. Trots denna slutsats bör det poängteras att trygghetsskapande arbete är av en dynamisk karaktär och således ständigt behöver utvecklas.</p>

I denna uppsats behandlas den statliga myndigheten Forum för levande historia. Grunden i dennastudie utgörs av en kartläggning av myndighetens verksamhet, så som den går att studera i form avmaterial publicerat på Forum för levande historias hemsida. Utifrån exemplet ”det historiskafolkmordet” används en rad historiedidaktiska teorier för att svara på frågor som berör Forum förlevande historias historieanvändning. Med hjälp av en historiedidaktisk granskning av hurmyndigheten behandlar det historiska folkmordet diskuteras förhållandet mellan denhistorieskrivning som bedrivs och Forum för levande historias uppdrag och verksamhet i nutid.Studien slår fast att Forum för levande historia ofrånkomligen bedriver en historieförmedling somfärgats av det sammanhang som den bedrivs i. Detta manifesteras bland annat i den moraliska ochpolitiska historieförmedling som lyser igenom i texterna om folkmord.

I min yrkesverksamhet som Levande verkstadpedagog behöver jag ofta förklara vad det är jag arbetar med eftersom min yrkesgrupp inte är så känd. Då jag behöver samarbeta och samverka med olika yrkesgrupper är jag beroende av deras medverkan för att det jag vill uppnå med verksamheten inte skall motverkas. Tidigare har jag använt mig av förklaringar som formulerades vid starten av Levande verkstad 1968, men funnit att mycket av det jag sade inte stämde med min erfarenhet. Den upplevda oförmågan att uttrycka mig kring mitt arbete har lett mig till magisterkursen i praktisk kunskap. I uppsatsen har jag tagit hjälp av Aristoteles begreppsvärld för att undersöka vad som ligger bakom det jag gör d.v.s. vilka intentioner jag har med det jag gör då det borde ha betydelse för mitt handlande. Hur konstruerar jag min värld och hur ger jag mening åt mitt handlande? Och hur stämmer mina resonemang överens med mina egna intentioner? För att få svar på dessa frågor utgick jag ifrån en berättelse från den tiden när jag arbetade inom ett språkprojekt för språksvaga invandrarkvinnor. Berättelsen gav mig möjlighet att reflektera kring olika episoder från min egen erfarenhet och pröva dem mot olika teoretiska resonemang. Genom att kritiskt granska hur jag resonerade kring ett personligt möte med en kvinna och hennes livsberättelse fann jag att mina medvetna intentioner inte alltid stämde överens med hur jag handlade och tänkte. Intentionen att låta människor få komma till tals på sina egna villkor motsades till viss del av att jag i vissa situationer, ovetandes hade intagit en vertikal position i förhållande till kvinnorna i språkprojektet. Jag fann också att jag i andra sammanhang tenderat att värdera skapande kommunikativa uttryck enbart som konstformer i stället för att se deras mening som en viktig del i genuint personliga livsberättelser.

Uppsatsen syftar till att visa hur normer kring kön och sexualitet upphävs och utmanas under lajv (levande rollspel). Materialet som används är fältanteckningar från en deltagande observation under ett lajv och fem intervjuer med lajvare. Resultatet visar att heteronormativiteten och den heterosexuella matrisen bryts under lajv, det vill säga det finns en queer dimension under lajv. Denna brytning är möjlig eftersom lajv blir ett liminalt tillstånd genom leken och därmed inverteras samhällets normer. Under lajv kan deltagarna spela med sin könsidentitet och sin sexuella identitet vilket tydligt visar att dessa identiteter inte är några fasta kategorier utan föränderliga och flytande. Jag diskuterar även kring huruvida de inverterade normerna har en transformerande kraft eller om de snarare upprätthåller samhällets normer. Diskussionen resulterar i att det finns utrymme för både och.

I denna uppsats är syftet att undersöka huruvida åsikterna angående trygghet hos de individer som vistas i Uppsalas stadskärna överrensstämmer med arbetet som de trygghetsskapande aktörerna utför i stadskärnan. Uppsatsen är en fallstudie med en multipel strategi där vi utför en enkätundersökning bland individerna och genomför intervjuer med relevanta aktörer. I vårt arbete med att undersöka vilka trygghetsaspekter som är viktiga har vi utifrån litteraturen formulerat tio frågeområden som vi sedan utformat enkäten och intervjufrågorna utifrån. Uppsatsen utgår ifrån två frågor, den ena syftar till att undersöka individernas åsikter kring dessa trygghetsaspekter. Den andra frågan är inriktad på aktörernas arbete med dessa trygghetsaspekter. Resultatet som framkommer i uppsatsen är att de individer som vistas i stadskärnan och aktörerna till stor del fokuserar på samma trygghetsaspekter. Det finns dock två markanta undantag där individernas åsikter inte motsvaras av aktörernas fokus. Uppsatsens slutsats är att de individer som vistas i stadskärnan känner sig relativt trygga, vilket tyder på att det finns ett trygghetsskapande arbete som fungerar väl i Uppsalas stadskärna. Trots denna slutsats bör det poängteras att trygghetsskapande arbete är av en dynamisk karaktär och således ständigt behöver utvecklas.