I denna uppsats är syftet att undersöka huruvida åsikterna angående trygghet hos de individer som vistas i Uppsalas stadskärna överrensstämmer med arbetet som de trygghetsskapande aktörerna utför i stadskärnan. Uppsatsen är en fallstudie med en multipel strategi där vi utför en enkätundersökning bland individerna och genomför intervjuer med relevanta aktörer. I vårt arbete med att undersöka vilka trygghetsaspekter som är viktiga har vi utifrån litteraturen formulerat tio frågeområden som vi sedan utformat enkäten och intervjufrågorna utifrån. Uppsatsen utgår ifrån två frågor, den ena syftar till att undersöka individernas åsikter kring dessa trygghetsaspekter. Den andra frågan är inriktad på aktörernas arbete med dessa trygghetsaspekter. Resultatet som framkommer i uppsatsen är att de individer som vistas i stadskärnan och aktörerna till stor del fokuserar på samma trygghetsaspekter. Det finns dock två markanta undantag där individernas åsikter inte motsvaras av aktörernas fokus. Uppsatsens slutsats är att de individer som vistas i stadskärnan känner sig relativt trygga, vilket tyder på att det finns ett trygghetsskapande arbete som fungerar väl i Uppsalas stadskärna. Trots denna slutsats bör det poängteras att trygghetsskapande arbete är av en dynamisk karaktär och således ständigt behöver utvecklas.

Det vanligaste organet att transplantera är njuren. Cirka 30 % av alla njurtransplantationer sker från en levande donator och vanligtvis är det familjemedlemmar som donerar en av sina njurar. Under senare år har även nära vänner accepterats som njurdonatorer. Det finns mycket forskning på den som får ett organ men inte så mycket på den som donerar. Syftet med studien var att beskriva levande njurdonatorers erfarenheter av att donera en njure. Som metod att undersöka detta valdes en litteraturstudie där både kvalitativa och kvantitativa artiklar granskades. Tre huvudkategorier av erfarenheter hos den levande njurdonatorn framkom: motiv till att donera en njure, hur njurdonationen påverkar den egna hälsan samt vardag efter donationen. Resultatet visar att de vanligaste motiven till levande njurdonation är kärlek och altruism. Njurdonatorns hälsa påverkas inte negativt på lång sikt. Efter donationen erfars ökad självkänsla, förbättrade relationer samt en förenklad vardag.

<p>Det vanligaste organet att transplantera är njuren. Cirka 30 % av alla njurtransplantationer sker från en levande donator och vanligtvis är det familjemedlemmar som donerar en av sina njurar. Under senare år har även nära vänner accepterats som njurdonatorer. Det finns mycket forskning på den som får ett organ men inte så mycket på den som donerar. Syftet med studien var att beskriva levande njurdonatorers erfarenheter av att donera en njure. Som metod att undersöka detta valdes en litteraturstudie där både kvalitativa och kvantitativa artiklar granskades. Tre huvudkategorier av erfarenheter hos den levande njurdonatorn framkom: motiv till att donera en njure, hur njurdonationen påverkar den egna hälsan samt vardag efter donationen. Resultatet visar att de vanligaste motiven till levande njurdonation är kärlek och altruism. Njurdonatorns hälsa påverkas inte negativt på lång sikt. Efter donationen erfars ökad självkänsla, förbättrade relationer samt en förenklad vardag.</p>

No description available.

Studiens syfte är att undersöka representation och kommunikation runt och i tre utvärderingar. De övergripande syftet är att undersöka olika visuella tekniker för representation av empiri i dramarelaterad forskning. Utvärderingarna är gjorda på en estetisk linje med inriktning teater på en gymnasieskola i Halmstad. De som har utvärderat är samtliga elever i utbildningens tre årskurser. Undersökningen har en hermeneutisk ansats med inspiration från performance-, kritisk- och visuell etnografi. De etnografiska teorierna och tillvägagångssätten har använts för en rad överväganden gällande representation och hur olika former av estetisk gestaltning kan användas i forskningssammanhang. Detta sammanfogas sedan med en analysmetod som bygger på en multimodal socialsemiotisk syn på representation och kommunikation. Resultatet består av att de åsikter eleverna uttrycker genom utvärderingarna blir tolkat och omvandlat till olika visuella representationer; bilder, ordkartor och levande statyer. Det som framgår i analysen är att valet av representationsteknik får konsekvenser på innehållet och vad som kan kommuniceras. När kvalitativ skrift, statistik och verbalt yttrade åsikter översätts till ordkartor, bilder och levande statyer så förstärks vissa betydelser och andra betydelser abstraheras, förminskas eller försvinner. Inga av de visuella representationer som används i uppsatsen är helt självständiga i förhållande till skrift eller tal. I analysen av kommunikationen framgår det att eleverna har större agency när de själva är de som skapar de visuella representationerna. Annars har den som sammanställer enkäterna störst agency. Sammanställningen av enkäterna skapar ett ”bevis” som blir svårt för andra att sätta sig emot, eftersom de inte har tillgång till den grundläggande empirin. Slutsatsen är att en översättning från en form till en annan alltid får konsekvenser. Därför finns det fördelar med att använda flera olika former av representation i vetenskaplig text. Helt nya betydelser kan då framträda.

No description available.

My purpose is to analyses Forum för levande historias (FFLH) portrayal of the Soviet Union during the time period of 1918-1953. My reason for doing this is to find out what nuances of the Soviet Union FFLH finds important to present to the public, but also, to teachers and student in the Swedish education system. My source material consists of historian Klas- Göran Karlssons text Crimes against humanity during communist regimes and I’ve applied a critical discourse analysis, along with several marxist theories of how language, ideology and ideological reproduction manifests in society. However, since this is an essay focused on the didactical aspect of history, I’ve also used theories that explains how ideologies use, and reproduce history as a way to repress ideologies that doesn’t conform to a capitalist reproduction of a society. The questions that I’ve asked are: How are the periods in the Soviet Union during Lenin and Stalin’s chairmanship portrayed in the material? How does the material portray the historical processes in the Soviet Union? And: Which types of ideological naturalizations can be found in the text? I’ve come the conclusion that FFLHs text, focuses on: 1) A strong connection between Soviet politics and a discourse around “ethnic cleansings”, and that ethnic groups where persecuted by both Lenin and Stalin. 2) Soviet politics, and especially Stalin, is connected to a anti-Semitic and anti-Jewish ideology. 3) Soviet politics, in general, is portrayed as lacking “legal basis” and is often ridiculed or rejected without a proper explanation as to what the soviets wanted to achieve. 4) Historical processes and phenomenons are often portrayed without a context, and also without different sides arguments, choices and opinions. 5) The text is at some times prone to make speculative accusations, to enhance an ideological agenda. I’ve also concluded that, based on all of the remarks above, that FFLH material should be used cautiously in an educational situation, since the material is ideologically biased, leaves out certain aspects of the historical processes, and in doing so, to vilifies the soviets. Futhermore, I’ve concluded that the vilification of the soviet union, and the anticommunist agenda, has gone from a portrayal focused on “judeo-bolshevism”, where every communist is a Jew, and every Jew is a communist, to the exact opposite – now the bolsheviks are actively seeking out Jews in their midst, in order to persecute, and/or execute this specific ethnic group.

In a world where the concept sustainability increasingly is becoming more relevant, stakeholders require companies to take greater responsibility. As a result, the strategic importance of sustainable development increases in the corporate world. Management systems is a strategical tool that can be used for sustainable development. A management system describes how an organization conducts its business and is a tool for the management to manage the business. A well-functioning management system can contribute to increased competitiveness, reduced costs and efficient working methods. It also exists several common challenges for management systems, for example that they do not always generate continuous improvement, that it can require a lot of resources, and that it is not used actively after implementation. For a management system to be effective and efficient, an important prerequisite is that the management system is actively used. An active management system is defined in the report as a management system that is purposefully introduced and used to contribute benefits and continuous improvements to the business and the surrounding world. This study examines how a management system can become active and how successful sustainability management can be achieved in a technical sales company. This is accomplished through a qualitative study consisting of a literature study and a case study. The literature study resulted in ten key factors that are important for an active management system for sustainability management; favorable culture, management commitment, involved employees, understanding and well-functioning communication, clearness, resources, defined areas of responsibility, business adaptation, consensus on sustainability and integration. The case study that was carried out consisted of an analysis of the current situation based on a questionnaire, a document study, interviews, and a participatory observation as well as a gap analysis that identified proposed actions. The case study was conducted at a technical sales company, Xylem Water Solution Sweden AB (Xylem WSS), that is a part of the corporate group Xylem Inc. The company works with water technology solutions and has a certified quality and environmental management system according to ISO 9001 and ISO 14001. Xylem WSS’s management system is not active according to the definition in this report. The company's management system model has sustainability as a foundation for all activities. This is not being realized since the sustainability work is not well coordinated or prioritized. Based on this, there is a great potential for improvement. For the company to achieve an active management system for sustainability management, the company should work towards the identified key factors, for instance by implementing the proposed actions presented in this report. It is of great importance to have a committed management to create a culture of accountability where the management system and sustainability are prioritized. By improving the communication, it is possible to increase understanding, clarity, consensus, and commitment. Furthermore, increased business adaptation and integration in daily operations, as well as coordination of sustainability work, can improve the outcome of the management system. By adapting strategies and goals that exist on the corporate level to the operation of Xylem WSS, the company can achieve a structured sustainability management. In this situation, sustainability aspects that are specific to Xylem WSS should be identified and influence the outcome.

Syftet med detta arbete är att undersöka till vilken grad läroboksserien Levande Historia, för högstadiet, följer läroplanerna, från 1994 till 2011, och hur mycket av författarnas egna världsbilder och den historieskrivartradition som finns påverkar böckernas innehåll. Vi blir alla påverkade av den tid vi lever i eller växte upp under och hur detta påverkar författarnas sätt att skriva är av intresse, då det i sin tur kommer att påverka generationer av lärare och elever. Vi har även nyligen fått en kursplan med nya idéer om vad som ska läras ut. Genom att undersöka tre generationer av Levande Historia-serien har det visat sig att det finns genomgående teman, vad gäller hur historiska händelser och fenomen beskrivs. Dessa tankar kan knytas till idén om ett gemensamt europeiskt kulturarv, samt hur det är den europeiska synvinkeln som dominerar i berättandet. Undersökning visar också hur böckerna påverkats negativt av att författarna återanvänder texter från föregående upplagor som är skrivna med äldre kursplaner som utgångspunkt.Nyckelord: historia, historiekanon, kursplan, Levande Historia, läroböcker

Bakgrund: 1 oktober 2009 var det 461 personer som väntade på att få en ny njure i Sverige. Väntan på en ny njure kan vara lång. Detta innebär att en levande donator kan förbättra utsikterna för många njursjuka. Men att vara en njurdonator är inte alltid så lätt därför är det fördelaktigt att ha en del kunskaper om hur de upplever situationen. Syfte: Att undersökta levande njurdonatorers upplevelser före och efter donation. Metod: En litteraturstudie gjordes genom att granska och sammanställa befintliga forskningsartiklar inom området. Resultat: Alla donatorerna hade sin egen upplevelse, men även om det fanns många skillnader fanns det dessutom många likheter. Det fanns inte en donator som ångrade sitt beslut och de flesta kände en stolthet över att ha hjälp en anhörig till ett bättre liv. Slutsats: Detta är en grupp som ofta kunde känna sig bortglömda postoperativt. Upplevelserna skiljde sig mycket från donator till donator och även mellan positiva och negativa utgångar, därför bör lämpligen omvårdnaden anpassas till varje enskild donator. / Background: At the 1 october 2009 there were 461 people waiting for a new kidney in Sweden. The wait for a new kidney can be long. This means that a living donor can change the outlook for many people with kidney diseases. But being a kidney donor is not always easy so therefore it is beneficial to have some knowledge about how they experience the situation. Aim: To explore living kidney donors’ experiences before and after donation. Method: A litterature review was made trough research and compiling existing research articles in the area. Result: All donors had their own experience and even if there were many differences there were many similarities too. No donors regretted their decision and most of them felt a proud of having helped a relative to a better life. Conclusion: This is a group that often felt neglected post operatively. The experiences were many differences from donor to donor and also between positive and negative outcomes, therefore should the nursing be adjusted individually.