Uppsatsens syfte är att ta en första titt på huruvida levande rollspel (lajv) har potential som ett verktyg för konflikttransformation. De huvudsakliga frågor som undersökts är: om, när och hur lajv skulle kunna vara ett användbart verktyg för konflikttransformation. Studien har använt en etnografisk metod för att undersöka lajv och den subkultur som utvecklats kring det. Slutsatsen är att lajv skulle kunna vara ett möjligt verktyg för konflikttransformation och kanske särskilt som ett verktyg för att konstruera sociala plattformar och uppmuntra the moral imagination (utvecklat av Lederach) på en mellan-nivå, samt som ett verktyg för försoning i en efterkonfliktsmiljö. Studien gjordes i en liten skala genom nio semistrukturerade djupintervjuer men den visar att vidare forskning kring lajv, som ett möjligt verktyg för konflikttransformation, inte bara skulle vara väl motiverad utan viktigt, då denna konstform, precis som andra före den, riskerar att missbrukas som ett medium för propaganda samt till främjandet av konflikter och krig. Studien utmanar även den freds- och konfliktvetenskapliga diskursen att anamma en ny epistemologi där kunskap inte längre är främst textbaserad. / The aim of this thesis is to take a first look at live action role playing (larp) as a potential tool for conflict transformation. The main questions investigated are: Can larp be a useful tool for conflict transformation? If so, how and when should it be used? In this thesis an ethnographic method has been used to study larp and the subculture that has developed around it. The findings of this study show that larp might be a useful tool for conflict transformation and that it might be especially useful for establishing social platforms and encouraging the moral imagination (developed by Lederach) on a middle-range level, as well as a tool for reconciliation in a post conflict environment. This research was done on a small scale, through nine in-depth, semi-structured interviews but it shows that further research of larp as a potential tool for conflict transformation wouldn't only be well motivated but actually important, since this new art form, just like others before it, also carries the risk of being abused as means for propaganda, and promotion of conflict and war. This study also challenges the discourse of peace and conflict to embrace a new epistemology, where knowledge is no longer purely acquired from written sources.

Bakgrund: Organtransplantation är en livräddande behandling men alla ges inte möjlighet på grund av brist på lämpliga organ och frivilliga donatorer. Övervägande del av donerade organ kommer från avlidna personer, men exempelvis njurar och delar av levern kan doneras av levande personer. Levande organdonation ökar tillgången till och minskar gapet mellan antalet mottagare och tillgängliga organ. Forskning indikerar att det finns kunskapsbrist i samhället avseende grundläggande kunskap om, och behovet av, organdonation. Syfte: Att beskriva upplevelsen av att ha donerat ett organ. Metod: En kvalitativ litteraturstudie bestående av 16 vetenskapliga artiklar som analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Donatorer kunde uppleva att Motstridiga känslor omgärdar beslutet att donera och att Stöd är viktigt för känslan av trygghet. De kunde också uppleva att Donationen resulterar i fysiska och psykiska utmaningar, att Välmåendet påverkas av mottagarens hälsa och att Donationsprocessen bidrar till personlig utveckling. Slutsatser: Donatorer kunde uppleva att donationsbeslutet påverkades av andra personer och att donatorer uppskattade stöd, från vänner, familj och sjukvårdspersonal, i de fall den förekom. Genom att tillgodose donatorers behov och tillhandahålla resurser kan sjuksköterskor vända utmaningar och svårigheter till begripliga, hanterbara och meningsfulla upplevelser. Denna litteraturstudie kan bidra till att sjuksköterskor får ökad kunskap och förståelse för upplevelsen av att donera ett organ och i ett större perspektiv kan litteraturstudien reducera den obalans som existerar mellan behov och tillgång till organ genom att den bidrar med kunskap om levande organdonation.

The research examines pedagogical approaches to work on interpreting expressions in a developed educational organisation. The essay contains two analyses: A re-analysis of a previous study (study 1) where two art educators in a museum art program were interviewed and a new empirical study with two art educators from Levande Verkstad (study 2). In study 1 it became apparent that conversations about images are not an isolated activity that take place at a specific instance in the art-process. Five different teaching moments for interpreting expressions were identified. These teaching moments, together with the didactic basic questions of why and how, created the analys-model used in the study. Previous studies shows a gap in knowledge on aesthetic learning processes when it comes to interpreting expression. Research shows that both teachers and students find activities of interpreting expression difficult. The theory section shows links between experience, reflection and learning by linking theories from Dewey and Dreyfus and Dreyfus. Theories concerning multiliteracy, text interpretation and literacy learning are tested against the activity interpreting expression in order to clarify the research question. The interviews show that the educators have well-thought-out and locally known methods and a local meta-language for teaching the ability to interpret expression.  The educators use expression as a didactic tool by among other things treat artifacts as narrative and by avoiding describing artifacts in the terms "fine" or "ugly". For the educators in the study, the expression also becomes a didactic goal since the purpose of the teaching design is to find a personal expression of ones own / Studien undersöker pedagogers förhållningssätt kring arbete med att tolka uttryck i en kvalificerad pedagogisk verksamhet. Uppsatsen innehåller två analyser: En re-analys av en tidigare opublicerad studie (studie 1) där två konstpedagoger i en bildpedagogisk museiverksamhet intervjuades samt en ny empirisk undersökning där två bildpedagoger från Levande Verkstad intervjuades (studie 2). I studie 1 framkom att samtal om bilder inte är en isolerad aktivitet som sker vid ett avgränsat tillfälle i skaparprocessen. Fem olika undervisningsmoment för att tolka uttryck kunde identifieras. Dessa undervisningsmoment, tillsammans med de didaktiska grundfrågorna varför och hur, skapade den analysmodell som används i studien. Tidigare forskning visar på ett glapp i forskning kring estetiska lärprocesser när det gäller tolka uttryck. Den forskning som finns visar att både lärare och elever tycker att tolka uttryck är svårt. Teoriavsnittet visar på samband mellan erfarenhet, reflektion och lärande genom att knyta samman teorier från Dewey samt Dreyfus och Dreyfus. Teorier kring multiliteracy, texttolkning och läsinlärning provas mot aktiviteten ”tolka uttryck” i syfte att klargöra forskningsfrågan. Intervjuerna i empirin visar att pedagogerna har genomtänkta och lokalt kända metoder och ett lokalt metaspråk för att arbeta med att utveckla förmågan att tolka uttryck. Pedagogerna använder uttrycket som didaktiskt verktyg bland annat genom att se artefakter som berättande och genom att undvika att beskriva artefakter i termerna ”fint” eller ”fult”. För pedagogerna i studien blir uttrycket också ett didaktiskt mål då syftet med undervisningsdesignen är att hitta ett eget personligt uttryck.

Syftet med studien är att öka förståelsen för ledarens roll vid implementering av en policy i en organisation. Vi vill visa på hur ledaren kan påverka policyimplementeringen för att bidra till att policyn blir ett levande dokument som genomsyrar hela organisationen.Metod: En kvalitativ forskningsstrategi, med en tvärsnittsstudie som berör fenomenet policyimplementering. Studien har genomförts med en induktiv ansats och insamling av data har skett med kvalitativa intervjuer.Slutsats: Studien visar på att ledaren besitter en viktig roll när det kommer till meningsskapande i en policyimplementering. Ledarens uppgift är att skapa mening i policyprocessen för hela organisationen och dess anställda och tydligt poängtera varför policyn finns. Ledaren ska även interagera policyfrågan i organisationens dagliga arbete och hela tiden uppdatera policyn för att skapa ett levande dokument som genomsyrar hela organisationen.

Det har tidigare visat sig att lärare under biologilektioner ofta använder sig av begreppet liv som om detta vore ett självklart fenomen (Keeley, 2002) och enligt läroplanen ska elever lära sig skilja på levande organismer och icke levande omgivning (Skolverket, 2011). Syftet med denna studie är att undersöka vilka uppfattningar elever i årskurs 4 har om fenomenet liv. Detta för att lyfta fram svårigheter och synliggöra hur undervisningen kan anpassas och förbättras med utgångspunkt i elevernas förförståelse. Studien baseras på en enkätundersökning som gjordes av sammanlagt 46 elever från två klasser. Därefter genomfördes 13 efterföljande intervjuer med elever från de båda klasserna. Det visar sig i denna studie att eleverna framför allt använder sig av tio olika kriterier för att bestämma om någonting lever eller inte. Dessa är rörelse, kognitiv förmåga, behov av näring, växande, skapande av ljud, andning, blodomlopp, färg, behov av vatten och förökning. Det visar sig även att eleverna inte konsekvent använder sig av några specifika kriterium utan ändrar dessa beroende på organismen. Eleverna i undersökningen anser även att det finns olika typer av liv och att organismer kan leva på olika sätt. Det visar sig även att flera av elevernas kriterium kan liknas med vetenskapliga teorier om liv, men att olika tolkningar av enskilda begrepp ofta leder till att objekt i undersökningen felaktigt klassificeras som levande eller döda.

Bakgrund: Behovet av njurdonation ökar och levande njurdonation är det mest fördelaktiga behandlingsalternativet. Donationens negativa påverkan på donatorn anses uppvägas av fördelarna för mottagaren. Den friska donatorn gynnas dock inte av transplantation och det är därför viktigt att minimera konsekvenserna för donatorn. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva donatorns upplevelse av att donera en njure. Metod: En systematisk litteraturstudie baserat på tio kvalitativa originalartiklar från databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Fem teman och tio subteman identifierades. Vägen till donation beskriver beslutsfattandet och vidhållandet av beslutet. Copingstrategier innebär hur donationens risker uppfattades och vilka verktyg donatorer använde för att hantera processen. Mötet med vården innefattar bemötande och information från vårdpersonal. Upplevelser och påverkan på nära relationer beskriver oron för mottagarens hälsa och förändringar i relationer. Känslor och upplevelser efter donation innefattar fysiska och känslomässiga konsekvenser av donation. Slutsats: Upplevelsen av njurdonation var individuellt varierande men oftast positiv och utan ånger kring sitt beslut. Däremot kunde patientrollen kännas otydlig. Donatorer kände sig övergivna som patienter och hade samtidigt svårt att balansera den samtida rollen som patient och anhörig. Bristen på information gjorde den postoperativa upplevelsen påfrestande. Dessa upplevelser av njurdonation indikerar att det finns ett behov av ökad kunskap och förståelse hos vårdpersonal för att kunna ge rätt information och stöd till donatorer. / Background: The need for kidney donation is increasing and living donation is the most preferable treatment option. The positive effects for recipients are considered to outweigh the negative effects for donors. The healthy donor does not benefit from the transplantation and therefore it is important to minimize the consequences. Aim: The aim for this study was to describe the donors' experience of donating a kidney. Method: A systematic review based on ten qualitative articles from PubMed and CINAHL. Results: Five themes and ten subthemes were identified. The path to donation includes the making and maintaining of the decision. Coping strategies describe how the risks of donation were perceived and which strategies donors used to cope with challenges during the process. The encounter with health care includes how the donors were treated and informed by health care professionals. Experiences and influence on relationships describes anxiety for the recipient’s health and alteration of relationships. Emotions and experiences after donation cover physical and emotional consequences of donation. Conclusion: The experience of kidney donation varied but was mostly positive without any regrets. However, the role of being a patient could be perceived as vague. Donors felt abandoned as patients and experienced the simultaneous role of being patient and relative as difficult. Lack of information made postoperative experiences strenuous. These experiences indicate that health care professionals require an increased knowledge and understanding to provide correct information and support to the donor throughout the donation process.

Externa handelsområden har varit ett hot mot stadskärnans handel under lång tid. På senare tid har däremot teknologins utveckling skapat e-handeln som snabbt tagit marknadsandelar hos konsumenterna. Utvecklingen antas fortsätta vilket skapar lönsamhetsproblem och butiksdöd för den fysiska detaljhandeln i stadskärnan. Det aktiva stadslivet och den levande staden som mötesplats är hotad precis som handeln i stadskärnan. Syftet med uppsatsen är att undersöka utvecklingen och förändringen av handeln i stadskärnan och hur utvecklingen påverkar det aktiva stadslivet. Vidare undersöks även hur utvecklingen påverkar stadskärna som mittpunkt för möten och hur stadskärnan kan fortsätta vara levande oavsett handelns utveckling. Örebro används som fallstudie. Frågeställningarna besvaras genom en litteraturstudie kombinerad med två intervjuer, varav den ena med en representant från stadens handelsorganisation, City Örebro, och den andra med en representant från Örebro kommuns stadsbyggnadskontor. Trots den negativa utvecklingen av handeln i staden finns en hoppfull bild av stadskärnan och stadslivet. Den fysiska handeln antas finnas kvar i någon form, men istället för att stadskärnan lockar med handel kommer den i framtiden locka som en social mötesplats. Unika evenemang, varierade mötesplatser och fysiska upplevelser som den digitala utvecklingen inte kan erbjuda kommer pryda stadskärnan tillsammans med verksamheter ur tjänstesektorn. Handeln har haft en historisk betydelse för stadslivet och kommer fortsätta vara av betydelse så länge handeln i stadskärnan finns kvar. Det aktiva stadslivet kan fortsatt vara en mittpunkt för möten även om huvudingrediensen i staden byts ut från handeln till upplevelsen och det sociala. För att bevara ett aktivt stadsliv finns dock flera utmaningar, bland annat att bevara tryggheten trots minskad handel, skapa förutsättningar för ett mer socialt fokus och investera i attraktiva miljöer, för att inte mista sin dragningskraft.

This study is an adaptation analysis focusing on character portrayals in Studio Ghibli’s film Howl’s moving castle, which is based on a book of the same name, written by Diana Wynne Jones. Both the film and the book are discussed and analyzed to find differences and similarities between the two. The purpose of the paper is to identify the changes that have been made to the film adaptation in the form of characterizations. Through this study I have shown the media specific differences that have contributed to changes but also reported important similarities. The relationships between the characters have changed a lot to the film adaptation, many emotions appear more open in the film than they did in the book. Media specific differences lie behind much of this, through the filmmaker’s possibilities in the visual medium. The important narrative changes can be based on this, but also through Studio Ghibli’s choice to emphasize the war as a central part of the story. This paper can give light to the changes that take place when a work is being adapted into a different medium.

The living library started in Denmark at the festival of Roskilde in 2000. It was initiated by the youth organisation ”Stop volden” (”Stop the violence”). Since 2005 the idea of lending a human being who represents a prejudice has also become a practice in a few public libraries in Sweden. I found it interesting to analyse the living library in relation to the mission of diversity in the public library. The concept of the living library and its rhetorics about prejudices and meetings are analysed from The Living Library Organiser’s Guide, published by the Nordic council of Ministers. The rhetorics are related to the practice in the public library, methodologically based on an inquiry and interviews with four librarians and one living book. The results from my research indicate that the living library is part of the politics of cultural diversity, a creed that supports the idea of recognizing diverse cultures in order to gain knowledge, understanding and a peaceful coexistence in society. The main impression of the rhetorics of the handbook indicates however that the cultural representation of the event is essential and static. The other as different and opposed to an implicit norm is therefore reproduced. The public library however shows a different way where the representation of stereotypes is less obvious and the actual meeting between human beings is essential. The results from this study indicate that the living library is a way for the public library to market itself as an organisation associated with human rights and a new exciting image.

Vissa livshotande sjukdomar i njure och lever kan idag behandlas genom att organ eller delar därav tas från levande friska donatorer och ges till en svårt sjuk mottagare. Donatorn kan alltså rädda livet på en annan människa, och bidra till att ge någon hälsa. Tidigare forskning visar att donatorer har bättre livskvalitet och hälsa i jämförelse med genomsnittsbefolkningen. Dock framkommer där också att det fanns upplevelser hos donatorerna som var mindre positiva. För att sjuksköterskan skall kunna vårda dessa patienter på ett bra sätt behövs en djupare förståelse för donatorernas upplevelser av donationen. Syftet med studien är därför att undersöka upplevelser av att vara levande njur- eller leverdonator. Denna litteraturstudies kvalitativa artiklar har analyserats och bearbetats med utgångspunkt från Evans metod för beskrivande syntes. Resultatet består av tre huvudteman och sex subteman som visar att det är motstridigt och komplext att vara levande donator. Donatorer uttrycker upplevelser av glädje att kunna ge livet och hälsa som gåva. De upplever stärkta relationer med sina närmaste. Samtidigt upplever de känslor av att inte vara förberedda på att kroppen förändras och de starka upplevelserna av smärta och trötthet. Känslor av att inte bli sedd och bekräftad som patient, och dessutom känslor av att inte vara betydelsefull utgör delar av donatorernas upplevelser. Diskussionen behandlar donatorernas lidande och hur detta kan lindras av vårdaren. Dels genom sitt förhållningssätt gentemot donatorerna men också genom att de ges utförlig information och noggrann uppföljning. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>