Bakgrund: När en patient drabbas av kronisk njursvikt tar livet en oväntad vändning. Patienten behöver behandlas med dialys för att överleva. Hemodialys är mycket tidkrävande, vilket påverkar och ger begränsningar i det dagliga livet. Förändringarna som följde behandlingen ökade lidande, påverkade familjen, det sociala livet, den sexuella hälsan samt bidrog till ökad stress.  Syfte: Att beskriva erfarenheter av lidande hos patienter som behandlas med hemodialys. Metod: Litteraturöversikt med en deduktiv ansats där 14 kvalitativa artiklar analyserades utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultat: Resultatet är uppdelat i 3 kategorier; livslidande, sjukdomslidande och vårdlidande. Livslidande belyser förlusten av minskad frihet och en förlorad kontroll över livet. Utanförskap och en försämrad kroppsbild beskrivs i sjukdomslidande. Vårdlidande belyser vikten av kompetens hos vårdpersonalen samt patientens rädsla över att bli inneliggande på sjukhus. Slutsatser: Att leva med hemodialys är tidskrävande och påverkar patienternas dagliga liv genom minskad spontanitet, försämrade arbetsförhållanden, påverkan på relationer, extrem trötthet samt strikta kost- och vätskerestriktioner.

Bakgrund: Idag lever runt 25 000 personer i Sverige med stomi. Dessa personers erfarenheter är att kroppsbilden förändras, skötsel av stomin krävs men även sociala situationer kan påverkas och tycks medföra att personer med stomi mår sämre än andra. Mer kvalitativ forskning om att leva med stomi skulle kunna bidraga till att personerna med stomi får det enklare att hantera både stomin och nya livssituationen. Syfte: Studiens syfte var att beskriva personers erfarenheter med stomi. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats har gjorts. Sökningarna skede i Medline, Cinalh och psykInfo databaser. Tolv vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades och analyserades med hjälp av Fribergs femstegsmetod. Vidare skedde analysen med induktiv ansats. Resultat: I resultatet framkom det att personer som lever med stomi både har problem med begränsningar och förändringar i livet efter operationen. Familj, vänner och partner är viktiga för individen att återfå kontrollen över sitt liv och för att få en stärkt självkänsla igen Slutsats: Viktigt för personer med stomi är att lära sig leva, acceptera och hantera stomin för att få ett meningsfullt liv.

Endometrios påverkade alla aspekter av kvinnornas liv. Att få en diagnos var inte enbart positivt och kvinnorna saknade stöd och kunskap om sin sjukdom. Sjukvården behöver mer kunskap om endometrios och dess sjukdomsbild för att förhindra att kvinnornas symtom blir trivialiserade som normala. Bristande kunskap om sjukdomen är en bidragande faktor till den fördröjda diagnos och det dåliga bemötande kvinnorna upplever. Dessa faktorer i samband med de symtom som kvinnorna genomlider leder till en försämrad livskvalité.

Bakgrund: Självskadebeteende är ett vanligt problem bland ungdomar och unga vuxna. Beteendet handlar om att medvetet skada sig själv utan intentionen att ta sitt liv. Personer med självskadebeteende upplever sig bli dåligt bemötta i vården samtidigt som sjuksköterskor eftersöker kunskap om hur de ska bemöta denna grupp. Syfte: Syftet med studien var att beskriva unga människors upplevelser av självskadebeteende. Metod: En litteraturstudie där åtta kvalitativa artiklar analyserades med inspiration av innehållsanalys. Resultat: Unga människors upplevelser av självskadebeteende var att det gjorde livet hanterbart, gav en känsla av kontroll, lättnad och gjorde känslor hanterbara. De upplevde också ett stort lidande i form av självbestraffning, skam och skuld och då beteendet blev till ett beroende. För unga människor innebar beteendet ett utanförskap genom ensamhet, stigmatisering och då självskadebeteendet doldes för andra. Slutligen var upplevelsen av självskadebeteende att det handlade om ett sätt att kommunicera med andra. Konklusion: Unga människor med självskadebeteende upplever ett stort lidande. Detta då det både i samhället i stort och inom vården finns en okunskap och stigmatisering kring beteendet. Vidare forskning behövs för att öka förståelsen och erbjuda dessa unga människor den hjälp och det stöd de behöver.   Nyckelord: lidande, litteraturstudie, omvårdnad, självskadebeteende, upplevelser

Sammanfattning Bakgrund:  Bröstcancer är en benämning på en elakartad tumör i bröstkörteln. Den främsta behandlingsmetoden är mastektomi som innebär att den angripna delen av bröstet eller hela bröstet opereras bort. Strålbehandling, cytostatikabehandling och/eller hormonell behandling ges ofta efter en mastektomi i syftet att minska risken för återfall och är kända för att orsaka en rad biverkningar som sänker livskvaliteten. Kvinnor som får en cancerdiagnos får ett psykiskt trauma som utlöser krisreaktioner och därav upplever lidande som påverkar deras livskvalité och välmående negativt. Som sjuksköterska är det viktigt att sträva efter att förstå den unika, lidande människans perspektiv och sätta sig in i individens livssituation för att kunna ge personcentrerad omvårdnad och ett gott bemötande. Syfte: Syftet med studien är att belysa upplevelser av lidande hos kvinnor med bröstcancer. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ innehållsanalys med manifest innehåll enligt Graneheim och Lundman, baserad på 3 antal patografier. Resultat: Resultatet presenterades i form av två huvudkategorier: Förändrat känsloliv och Förändrad kropp. Förändrat känsloliv belyste negativa psykiska upplevelser i samband med cancerbeskedet och medföljande livsförändringar såsom ångest, oro och sorg. Förändrad kropp belyste bland annat kvinnornas fysiska förändringar i samband med bröstcancer och dess behandling samt biverkningar som skapade negativa känslor hos kvinnorna. Slutsats: Litteraturstudien visade att lidandet hos kvinnorna med bröstcancer uttryckte sig både kroppsligt och känslomässigt. De drabbade kvinnorna upplevde många obekväma biverkningar samt negativa känslor som ledde till att kvinnornas liv försämrades kraftigt och ofrivilligt. För att kunna hantera alla dessa förändringarna på ett bra sätt skulle kvinnorna ha behövt psykologisk hjälp från vården. Resultat från litteraturstudien kan användas vidare för att studera exakt vilken typ av hjälp skulle fungera bäst för kvinnorna som drabbas av bröstcancer. Nyckelord: bröstcancer, lidande, upplevelse

<p>Vid sjukdom väcks ofta existentiella frågor, funderingar och bekymmer hos individen. Ibland kan dessa tankar och funderingar leda till andligt/själsligt lidande. Ett andligt/själsligt lidande kan upplevas av människan när det blir ett avbrott i hennes känsla av sammanhang. Syftet med studien var att beskriva det själsliga/andliga lidande en patient kan uppleva vid sjukdom samt vad sjuksköterskan kan använda för omvårdnadsåtgärder för att minska detta lidande. Metoden var en litteraturstudie där 11 vetenskapliga artiklar granskades. </p><p>Resultatet visade att orsakerna till det andliga/själsliga lidandet är individuella men det går att se ett samband i det som påverkar människans andliga/själsliga lidande. </p><p>Patienten använder olika strategier för att hantera det andliga/själsliga lidandet. Utöver de egna strategierna som patienterna använder krävs olika omvårdnadsinsatser av sjuksköterskan för att lindra det andliga/själsliga lidandet. Det finns dock en rad problem/svårigheter som sjuksköterskan kan stöta på i denna slags omvårdnad.</p><p>Ytterligare utbildning och forskning inom området behövs.</p>

<p>När en människa blir sjuk förändras inställningen till mat och dryck och av naturliga orsaker blir den döende patienten allt tröttare och dricker mindre. Vårdpersonalen kan ställas inför svåra etiska beslut gällande hydration. I sjuksköterskan omvårdnadsansvar ingår det att minska patientens lidande och främja välbefinnandet. Syftet var att belysa vätsketillförsel för patienten i det terminala skedet. Metoden som användes var en litteraturstudie. Resultatet visade att vätska ges rutinmässigt på sjukhus men inte på hospice. Mängden vätska som tillförs avhjälper inte symtom som exempelvis törst och muntorrhet eftersom dessa symtom förekommer hos de flesta döende. Att ge vätsketillförsel bör grunda sig på en individuell basis där varje patientsituation bedöms enskilt. Resultatet påvisade även att ytterligare forskning efterfrågas för att bättre kunna kartlägga patientens välbefinnande gällande vätsketillförsel i terminalt skede.</p>

När en människa blir sjuk förändras inställningen till mat och dryck och av naturliga orsaker blir den döende patienten allt tröttare och dricker mindre. Vårdpersonalen kan ställas inför svåra etiska beslut gällande hydration. I sjuksköterskan omvårdnadsansvar ingår det att minska patientens lidande och främja välbefinnandet. Syftet var att belysa vätsketillförsel för patienten i det terminala skedet. Metoden som användes var en litteraturstudie. Resultatet visade att vätska ges rutinmässigt på sjukhus men inte på hospice. Mängden vätska som tillförs avhjälper inte symtom som exempelvis törst och muntorrhet eftersom dessa symtom förekommer hos de flesta döende. Att ge vätsketillförsel bör grunda sig på en individuell basis där varje patientsituation bedöms enskilt. Resultatet påvisade även att ytterligare forskning efterfrågas för att bättre kunna kartlägga patientens välbefinnande gällande vätsketillförsel i terminalt skede.

No description available.

Background: When a parent loses its child life will change drastically and assume other conditions. The loss of a child affects the whole human existence, the grief can be very intense as well as in-depth and find expression both on an emotional, physical, mental and spiritual level. Aim: The aim is to describe parents’ experiences of losing a child to illness. Method: Graneheim and Lundmans manifest content analysis method was used to the method based on qualitative raw material in forms of three Swedish autobiographies. Results: The analysis resulted in three categories "interactions in existential chaos", "the unimaginable has happened" and "to live with the grief". The categories describe different stages in the loss of a child, from the contact with health professionals to fighting their way through and live with the grief following the death of their child. Conclusion: The interaction parent’s get from health professionals have big impact on the experience of losing their child. It is not possible to escape from the grief that manifests when you lose a child, the grief has to be processed during a long time but this is necessary for the ability to get through the grief and to finally get on with life.