<p>Fibromyalgi medför långvarig smärta och trötthet och innebär en stor påfrestning i livet vilket kan betraktas som ett lidande. Förmågan att klara av dagliga aktiviteter och social samvaro i samma utsträckning som förut kan vara besvärligt då symtomen varierar dag till dag. Människor med fibromyalgi riskerar dessutom att bli misstrodda av sjukvårdspersonal vilket medför en ökad risk för lidande. Syftet med studien var att belysa vilket sorts lidande som människor med fibromyalgi riskerar att utsättas för. Som metod användes en systematisk litteraturstudie där sökningen av artiklar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Totalt framkom elva artiklar som analyserades utifrån tre analysfrågor med utgångspunkt från lidande vilket resulterade i ett antal kategorier. Det framkomna i resultat visade på att sjukdomslidande, livslidande och vårdlidande var samtliga mer eller mindre oundvikbara för människor med fibromyalgi. Vårdlidande, som var mest framträdande i arbetet, visade på att känslor av misstro från sjukvårdspersonal var ytterst påtagligt vilket innebar att man som patient inte kände sig sedd och förstådd. I och med detta upplevde man sig inte få tillräckligt med stöd från sjukvårdspersonalen. Att finna en diagnos resulterade därför ofta i frustration och besvikelse. I resultatet framkom också att ett sjukdomslidande och livslidande var påtagligt då ett liv med fibromyalgi ofta innebar en förändrad livssituation på grund av ständig smärtnärvaro. Livet beskrevs som förändrat men förändringen var osynlig där en känsla av att inte ha kontroll över sin kropp och sitt liv var tydligt. Sjuksköterskans ansvar gentemot patienter med fibromyalgi är att uppmärksamma och möta deras sjukdomsupplevelse och lidande och försöka lindra detta lidande. Att skapa en miljö där patienten känner sig välkommen, respekterad och vårdad är därför av största vikt.</p>

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer som drabbar kvinnor världen över. Bröstcancer bildas i mjölkkörtlarna eller mjölkgångarna, en knöl i bröstet är det vanligaste symtomet. Med tidig upptäckt av sjukdomen är prognosen god.Syfte: Att beskriva erfarenheter hos kvinnor som lever med bröstcancer.Metod: En systematisk litteraturstudie där elva vetenskapliga artiklar valts ut och som litteraturstudien har sin grund i. Artiklarna är funna i två olika databaser, Cinahl och PubMed. Dessa är analyserade med en induktiv kvalitativ ansats. Åldern på kvinnorna varierar från 30-91 år. Inklusionskriterier som användes var att artiklarna skulle svara an på studiens syfte och vara skrivna på svenska eller engelska. Det gjordes även vissa avgränsningar för att minska ner materialet, där använde vi oss av woman, ett årsintervall från 2005-2015 och att artiklarna skulle vara vetenskapliga. De artiklar som endast handlade om behandling eller de artiklar där kvinnorna friskförklarats exkluderades. Resultat: Fyra kategorier hittades: förändring, behov, känslomässiga reaktioner samt religiös tro. Den största kategorin som framgick under analysprocessen var förändring. Slutsats: Resultatet beskriver olika erfarenheter hos kvinnor med diagnosen bröstcancer. Dessa handlar till största del om de förändringar som sker i kroppen, relationer och livsstil. Resultatet visar hur de olika erfarenheterna leder till ett lidande för kvinnorna.

Bakgrund: Multipel skleros, MS, är en obotlig autoimmun inflammatorisk sjukdom som angriper myelinet i centrala nervsystemet. Drygt två miljoner människor världen över lever med sjukdomen. Varje person är unik och det finns ingen som upplever en händelse likt den andre. Genom att belysa den drabbade personens upplevelser kan kunskap spridas, både om sjukdomen MS och också om drabbade personens upplevelser. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av att leva med Multipel skleros. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes där nio kvalitativa artiklar analyserades. Analysen resulterade i följande kategorier: Sjukdomens påverkan på kroppsliga funktioner, att anpassa sig efter sin sjukdom, behov av stöd och att pendla mellan oro och hopp inför framtiden. Resultat: Resultatet beskrev olika upplevelser som sjukdomen MS gar upphov till. En stor del av resultatet belyste förändringen av tillgången till den egna kroppen och saknaden av det som förlorats. Slutsats: Genom att belysa den enskilda personens upplevelser av sjukdomen MS kan en personcentrerad omvårdnad skapas som lindrar det lidande som sjukdomen medför. Att samverka i team och utveckla hälso- och sjukvården leder till att vården kan anpassas efter varje enskild person. Den bristande förståelsen som anses finnas gällande hur personer med MS upplever sin sjukdom kan, genom vidare forskning, i framtiden reduceras.

Miljön på en intensivvårdsavdelning präglas av den tekniska utrustningen vilket kan inge rädsla hos den kritiskt sjuke patienten. Akut sjukdom innebär ofta ett hot mot tillvaron. När patienter hamnar på en intensivvårdsavdelning är det många åtgärder och undersökningar som ska ske snabbt vilket kan leda till blottad integritet och patienter uppfattar ofta inte vad som sker. Som sjuksköterska är det viktigt att se människan bakom alla maskiner, att uppmärksamma när patienter är utsatta för lidande och lindra lidandet. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om hur patienterna åsamkas lidande på en IVA och hur de arbetar för att lindra lidande. Fyra sjuksköterskor intervjuades och data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom att miljön, hotad integritet, bristande kommunikation samt rädsla, smärta och oro är faktorer som sjuksköterskorna menar orsakar lidande för patienter. Lidandet kan lindras med ett professionellt arbetssätt där sjuksköterskan skyddar patientens integritet och inger trygghet. Sjuksköterskorna försöker även lindra lidande genom att involvera patienten i vården, vara lyhörda, anpassa läkemedel och skapa en trivsam miljö. Sederingen spelar stor roll i vården och när patienter inte är tillräckligt sederade finns större risk att de drabbas av lidande. Enligt sjuksköterskorna är det en viktig uppgift att anpassa sederingen i form av att patienter är så vakna som möjligt samtidigt som de inte är utsätts för lidande. I framtiden finns behov av studier som ytterliggare belyser sederingens effekt på patienter och hur sederingen kan leda till lidande hos patienter. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot intensivvård

Det pandemiska utbrottet av Covid-19 har lett till snabb smittspridning i samhället. En liten del av de som insjuknar i Covid-19 utvecklar svårare sjukdom och behöver därför sjukhusvård. Detta innebär att vårdas på slutenvårdsavdelning där smittade patienter isoleras. Enligt forskningen upplever patienter en psykisk påfrestning och negativa känslor i samband med isoleringsvård. Syftet med denna studie är att belysa hur patienter upplever isoleringsvård vid infektion av covid-19, med en litteraturöversikt som studiedesign. En strukturerad litteratursökning genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed som ledde fram till 9 artiklar. Dessa genomgick sedan kvalitetsgranskning. Med stöd av de valda artiklarna framkom fyra huvudteman i resultat: Emotionellt lidande, Känsla av utanförskap och Hotad existens samt Välbefinnande trots isoleringsvård. Av resultatet framgick det att den isolerade patienten upplevde ensamhet på grund av avsaknad av familj och livssituation. Isoleringsvården kunde också innebära ett lidande för patienten och många fruktade för att sjukdomen skulle leda till döden. Detta innebar att existentiella frågor blev viktiga för vissa patienter. Patienterna som isoleringsvårdades med covid-19 kunde också uppleva att vissa sjuksköterskor gav ett intryck av att vara rädda för att bli smittade och därför undvek patientrummet. Detta kunde leda till en försämrad vårdkvalitet och ett ökat lidande för patienten. Familjens och sjuksköterskans stöd var viktigt för patientens välbefinnande. Sjuksköterskor och övrig vårdpersonal behöver således mer kunskap för att kunna bedriva den komplexa vård som dessa isolerade patienter har behov av.

Bakgrund   Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse som är subjektiv och unik för varje individ. Långvarig smärta är ett vanligt förekommande problem och orsakar stort lidande för den drabbade. Coping är personens egna sätt att försöka hantera och lindra smärta. Att lindra lidande är ett av sjuksköterskans grundläggande ansvarsområden och sjuksköterskan har ett stort ansvar i omvårdnad och behandling av smärta. För att god omvårdnad ska kunna bedrivas måste kunskap och förståelse finnas för de personer som lever med långvarig smärta.   Syfte   Att beskriva personers upplevelser av lidande i samband med långvarig smärta samt vilka copingstrategier personerna använder för att hantera smärta.   Metod   En allmän litteraturöversikt med deduktiv ansats tillämpades för att besvara studiens syfte. Artikelsökningar gjordes i databaserna CINAHL Complete och PubMed samt via manuella sökningar vilket resulterade i 15 inkluderade artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades enligt kvalitativ analys utifrån upplevelser av sjukdoms-, livs- och vårdlidande samt coping.   Resultat   Personernas upplevelser av lidande samt copingstrategier för att hantera smärta relaterat till långvarig smärta identifierades genom kodning av meningsenheter innehållande sjukdomslidande, livslidande, vårdlidande samt copingstrategier. Upplevelserna av att leva med långvarig smärta tydliggjorde smärtans mångdimensionella påverkan i personernas liv.   Slutsats   Lidandet bland personer med långvarig smärta är mångdimensionellt och ger upphov till sjukdoms-, livs- och vårdlidande vilket kräver ett holistiskt perspektiv från sjuksköterskan. Sjuksköterskan kan stödja personerna i att upptäcka och att använda copingstrategier för att hantera smärta. Litteraturöversikten kan ses som en resurs för sjuksköterskor vid stödjande insatser till personer med långvarig smärta.

Bakgrund: Många individer utsätts för sexuellt våld i barndomen. Sexuellt våld kan leda till stora konsekvenser i vuxenlivet. Dessa konsekvenser kan både vara fysiska, psykiska och sociala. Syfte: Syftet var att undersöka hur individer som varit utsatta för sexuellt våld i barndomen upplevde att de påverkats i vuxenlivet. Metod: Studien hade en kvalitativ metod som baserades på sex självbiografier och två biografier. Dessa biografier valdes ut med hjälp av databasen Libris, internetbokhandels sidan Adlibris och sökmotorn Google. Resultatet analyserades med hjälp av en kvalitativ, manifest innehållsanalys. Resultat: I studien framkom två olika teman. Dessa var Kroppsliga konsekvenser – tankar, kropp och själ som hade fem subteman och Social påverkan som hade sex subteman. Konsekvenserna av det sexuella våldet i barndomen påverkade de vuxna individerna på olika sätt och många led av depressioner, dålig självkänsla och hade ett självskadebeteende. Slutsats: Sexuellt våld i barndomen gav fysiska, psykiska och sociala konsekvenser i vuxenlivet. Resultatet visade att det både fanns skillnader och likheter mellan individerna. Kunskap om de olika konsekvenserna behövs för att sjuksköterskan ska kunna ge de utsatta individerna hjälp och stöd.

Bakgrund: Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland män och varje år diagnostiseras ca 10 000 nya fall i Sverige. En cancerdiagnos förknippas ofta med ett stort lidande och efter diagnostisering ställs prostatacancerpatienten inför många val gällande sin behandling. Syfte: Att beskriva vad som påverkar mäns val vid behandling av prostatacancer. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på 11 kvalitetsgranskade vetenskapliga artiklar. En innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Sex kategorier framkom; Ålder, Levnadssätt, Familj och vänner, Biverkningar, Läkarens råd samt Bot och Överlevnad. Slutsats: Männen påverkades av yttre faktorer som läkarens råd och inre faktorer som rädsla för biverkningar vid val av behandlingsmetod. Rädslan för biverkningar ledde till att många vägde riskerna med behandlingarna mot riskerna att livskvaliteten skulle försämras. Familj och vänner var ofta stöd för männen när behandlingsalternativen diskuterades.

Bakgrund: Globalt sett är prostatacancer den näst vanligaste cancerformen bland män och drabbar oftast de som är över 70 år. Den vanligaste behandlingsmetoden som används kallas radikal prostatektomi och kan leda till erektionsproblematik och urininkontinens. Efter att ha genomgått prostatektomi kan även olika känslor av ångest, depression och psykologisk smärta uppkomma. Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att belysa mäns erfarenheter i samband med prostatektomi. Metod: Syftet besvarades med en litteraturstudie med hjälp av 11 kvalitativa artiklar. De valda artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes till ett resultat. Resultat: Resultatet resulterade i fyra huvudkategorier med nio underkategorier, vilka var ”Vikten av information – söka information på egen hand, att få information från vården, bristande information”, ”Behandlingen – välja rätt operation, tvingas ha kateter”, ”Förändrade kroppsfunktioner – att bli urininkontinent, att få erektionsproblem” och ”Stöd – relation till närstående, vårdpersonal”. Konklusion: Litteraturstudien visade att varje erfarenhet var unik men att de flesta män hade likande erfarenheter av prostatektomibehandlingen. Männens olika erfarenheter kunde alla på ett eller annat sätt ses som ett lidande, då lidande upplevs olika och är unik för varje individ.   Nyckelord: prostatektomi, patienters erfarenheter, lidande, litteraturstudie / Background: Globally, prostate cancer is the second most common cancer among men and most often affects those who are over 70 years. The most common treatment is radical prostatectomy, which may cause erectile dysfunction and urinary incontinence. After the prostatectomy feelings of anxiety, depression and psychological pain may arise. Aim: The aim of this literature study was to illustrate men’s experiences in connection with prostatectomy. Method: 11 qualitative articles were used to answer the aim of the literature study. The articles have been reviewed, analyzed and compiled into a result.   Result: The result was presented in four categories and nine subcategories, which was ”The importance of information – to search information on their own, information by caregivers, lack of information”, ”The treatment – choose the right surgery, forced to wear catheter”, ”Changed body functions – to be urinary incontinent, to have erectile dysfunctions” and ”Support – relative relationships, caregivers”. Conclusion: The literature study showed that every experience was unique, although most of the men had similar experiences of the prostatectomy. The different experiences of the men could in one way or another been seen as a suffering, which is different and unique of every individual.   Keywords: prostatectomy, experiences of patients, suffer, literature study

Patienter med illamående finns överallt i hälso- och sjukvården. Illamående är vanligt efter kirurgi och anestesi, liksom vid cytostatika- och strålbehandling. Även vid graviditet är illamående ett känt faktum. Komplementär medicin kan användas som komplement till den traditionella skolmedicinen. Sjuksköterskan ska bidra med sin kunskap i det specifika omvårdnadsarbetet för att kunna lindra det lidande som illamåendet innebär. Syftet med litteraturstudien var att beskriva komplementära behandlingsmetoder mot illamående hos vuxna. Studien är gjord som en systematisk litteraturstudie. De komplementära behandlingsmetoder som identifierades och utgör kategorier i resultatet var Non-invasiv akustimulering, Invasiv akustimulering och Behandling med ingefära. Invasiv akustimulering har god effekt på illamående medan effekten av non-invasiv stimulering har tveksam effekt. Akustimulering med elektricitet, oavsett om den är invasiv eller non-invasiv, har effekt på illamående. Även behandling med ingefära lindrar olika typer av illamående. Komplementära behandlingsmetoder mot illamående har i stor utsträckning effekt men placeboeffekten kan i vissa fall inte uteslutas. Komplementära behandlingsmetoder mot illamående vid vård i livets slutskede är inte undersökt i någon större omfattning och därför skulle det vara ett angeläget område att forska vidare inom.