Syftet med denna litteraturstudie var att belysa kvinnors psykosociala upplevelser vid bröstcancer. Sökning av vetenskapliga artiklar har gjorts i databaserna PubMed, Cinahl samt Medline. Resultatet av denna litteraturstudie visade att kvinnor som drabbats av bröstcancer ofta upplevde att de inte kände sig sedda som personer av sjukvårdspersonalen. Deras mentala och själsliga lidande ignorerades och intresset fokuserades på den fysiska sjukdomen. Kvinnorna upplevde mycket väntan genom hela vårdtiden samt att de gavs för lite tid med vårdpersonalen. Det var viktigt att de fick individuell information då behovet av information varierade kvinnorna emellan. Det framkom även emotionella aspekter så som rädsla och oro för återfall av bröstcancern flera år efter avslutad behandling. Den sociala situationen efter bröstcancerdiagnosen påverkades både inom familjen och bland vänner. Kvinnorna upplevde en förändrad kroppsbild och identitet samt försämrad självkänsla. Cancerbehandlingen påverkade även kvinnornas sexualitet och sexuella relationer negativt. På sikt upplevde kvinnorna ett förändrat livsperspektiv och många kvinnor upplevde även en ökad andlighet.

Bakgrund: Bröstcancer är idag en av de vanligaste cancersjukdomarna och som har ökat konstant de senaste två decennierna. Årligen insjuknar cirka 7000 kvinnor i bröstcancer vilket motsvarar ungefär 15-20 fall per dag. Lidande, välbefinnande, att ingå i en vårdrelation, kommunikation och information är begrepp som ingår i en människas livsvärld. Begreppen beskriver hur en människa upplever sin egen värld och på så sätt även hur unik den kan vara. Med livsvärld menas den värld vi lever i och ständigt är omgivna av. Syftet med studien var att belysa livsvärlden hos medelålders kvinnor med bröstcancer, från diagnos till operation. Metod: En kvalitativ litteraturstudie som analyserade tre skönlitterära självbiografier. De analyserades utifrån Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av en innehållsanalys. Resultatet visade att insjukna i bröstcancer förknippades med ett långvarigt lidande. Det visade även att lidande uppkom i samband med mötet med sjukvårdspersonalen och det på grund av att kvinnorna varken kände sig sedda, informerade eller bemötta utifrån ett mänskligt helhetsperspektiv. Slutsats: Sjukvårdspersonalens brister utgjorde det största hotet mot kvinnan i hennes kamp mot tillfrisknandet av sin bröstcancersjukdom. Vi anser att det behövs mer kompetens inom bemötandet av kvinnor som drabbats av bröstcancer gällande förståelse, lyhördhet, respekt, följsamhet, öppenhet etc., för att kvinnorna ska känna sig så väl omhändertagna som möjligt.

Bakgrund: Sjukdomen anorexia nervosa uppmärksammades redan på 1600-talet. Den karaktäriseras av en uthållig och beslutsam strävan efter viktnedgång. Det är fler kvinnor än män som drabbas och sjukdomen debuterar ofta i samband med puberteten. Orsaken till varför vissa kvinnor blir sjuka vet inte forskare, men flera faktorer som t ex biologiska, sociokulturella, psykologiska samt individuella utgör viktiga roller i utvecklingen av sjukdomen. Ungefär 10-20 procent av alla som insjuknar i sjukdomen anorexia nervosa får ett förlopp som pågår hela livet. Det är både ett fysiskt och emotionellt lidande som uppstår hos dessa kvinnor. Syfte: Syftet med studien är att belysa hur det är för kvinnor att leva med anorexia nervosa samt att belysa hur sjuksköterskor i vården kan bemöta patienter med sjukdomen anorexia nervosa på ett medmänskligt sätt. Metod: En litteraturstudie som baserades på skönlitterära böcker. För att få fram böckernas essens genomfördes en analys som baserades på tolkningen av innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Resultatet visade att kvinnor som lever med sjukdomen anorexia nervosa led. De uttryckte lidandet som bland annat känslor av maktlöshet samt genom ett kontrollbehov. Kvinnorna levde med en skev kroppsbild och de styrdes av en inre röst. Kvinnorna som levde med sjukdomen anorexia nervosa ville bli uppmärksammade och sedda av omgivningen. Sjukdomen blev ett uttryck för ett rop på hjälp. Lidandet i sjukdomen visade sig även genom att de kände sig rädda, ensamma och oförstådda. Slutsats: Vår slutsats var att det alltid på olika sätt innebar ett lidande för kvinnor som lever med sjukdomen anorexia nervosa. Vi som blivande sjuksköterskor kom utifrån studiens resultat fram till att det behövs mer kunskap och förståelse. Detta behövs för att på ett bättre sätt kunna möta kvinnor med sjukdomen anorexia nervosa samt i omvårdnaden av dessa patienter.

Bakgrund: Varje år får föräldrarna till ca 300 barn beskedet att deras barn har cancer. Trots bra vård och god forskning är cancer den vanligaste dödsorsaken för barn upp till 15 år. Efter förlusten måste föräldrarna hantera alla de psykiska och fysiska symtom som händelsen medför. Med en ökad förståelse hos sjuksköterskan kan man lindra föräldrarnas lidande och öka deras välbefinnande. Syfte: Syftet med studien är att beskriva föräldrars upplevelser i samband av att förlora ett barn i cancer. Metod: Studien utgår ifrån sju självbiografier som analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Efter förlusten av sitt barn är föräldrarna i ett stort behov av stöd. Känslor som uppstod vid bortgången var väldigt individuellt och varierade mellan lättnad och sorg. Sorgen blir hanterbar efter ett tag och syskonen har ofta varit en bidragande orsak till att föräldrarna kämpar vidare och tar sig framåt. Slutsats: Att förlora ett barn är en händelse som kommer att påverka föräldrarna hela livet. Sättet att ta sig vidare efter den tragiska händelsen varierar stort, men alla med samma slutsats: att deras barn lever vidare via föräldrarnas minnen och framtida handlingar. Som sjuksköterska är det viktigt att genom god kommunikation och stöd hjälpa föräldrarna på deras väg mot ett ökat välbefinnande.

Varje år får 58 000 personer i Sverige diagnosen cancer och av dessa blir cirka 65 % botade (Cancerfonden 2014). Att få ett cancerbesked förändrar tillvaron och livsvärlden drastiskt. Då många kvinnor som drabbas av cancer dessutom har barn och familj sker även en stor förändring i den pågående vardagen. Diagnosen kan påverka kvinnan både kroppsligt, psykiskt och existentiellt. Den medicinska behandlingen som cancersjukdomen för med sig kan ge flera biverkningar men även orsaka psykisk påfrestning i form av rädsla och ovisshet för behandlingsresultat. Ett bortopererat bröst eller livmoder kan påverka självkänslan och upplevelsen av att vara kvinna drastiskt. Syftet med examensarbetet är att belysa kvinnors upplevelser och erfarenheter upp till två år efter ett cancerbesked. Examensarbetet är baserat på fyra kvinnors upplevelser vilka har beskrivits i tre biografier. En narrativ studie har gjorts och biografierna har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys för att få fram en ny helhetsbild av vad kvinnorna upplever i vardagen efter beskedet om cancer. Utifrån biografierna kunde huvudtemat skapas: Tillvaron rasar samman. Ur detta framkom fyra teman: Sjukdomen hade grepp om mig, någonstans där i detta kaos växte en beslutsamhet fram, omgivningens betydelse och upplevelser av att kroppen förändras. Då cancer är en stor folksjukdom möter sjuksköterskan i vårdarbetet ofta patienter med cancersjukdom och deras anhöriga. Därför är det av stort intresse för sjuksköterskan att försöka få en bild av vad dessa patienter går igenom och hur deras vardag påverkas efter att de fått beskedet, för att kunna möta och ge stöd till patienter med cancersjukdom och deras anhöriga på bästa sätt.

Bakgrund: Övervikt och fetma har tidigare visat sig vara ett stigmatiserat tillstånd som kan leda till en negativ inverkan på relationen mellan patient och vårdpersonal. Studiens teoretiska referensram utgick från ett humanvetenskapligt perspektiv med fokus på erfarenheter kring lidande utifrån Erikssons (2001) omvårdnadsteori. Syfte: Att belysa erfarenheter hosvuxna patienter med övervikt eller fetma med fokus på bemötande av vårdpersonal. Metod: Integrativ litteraturöversikt där både kvalitativa och kvantitativa studier användes för att få en helhetsbild av erfarenheter hos patienter med övervikt eller fetma med fokus på bemötande av vårdpersonal. Analysen grundades på nio valda studier.   Resultat: I resultatet framkom fyra teman: Information och kommunikation med vårdpersonal, att inte passa in eller bli tagen på allvar, stöd vårdpersonal bidrar med samt att bli respekterad, lyssnad till och sedd som människa. Resultatet uppvisade att många patienter med övervikt eller fetma hade erfarenhet av brister i bemötandet av vårdpersonal.   Slutsats: Med bemötande som verktyg kan en god vårdrelation mellan patient och vårdpersonal skapas. Det skulle därför kunna vara av betydelse att vårdpersonal fick handledning om hur denna patientgrupp vill bli bemött.

Bakgrund: ALS är en obotlig sjukdom som drabbar de neuron som styr muskulaturen i kroppen. Sjukdomens förlopp är progressivt och den genomsnittliga överlevnadstiden är 18 månader. Det finns för närvarande inget botemedel mot ALS. Att leva med sjukdomen ALS innebär att en mängd känslor väcks. Känsla av oro inför hur livet skall sluta är vanligt även ångest och frustration gentemot livssituationen. Syfte: Syftet med studien var att undersöka svenska kvinnors upplevelse av att leva med ALS. Metod: En litteraturstudie med en kvalitativ ansats, baserad på självbiografier. Fem självbiografier analyserades utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Data som framkom under analysen av biografierna sammanställdes i två huvudkategorier samt nio underkategorier. De två huvudkategorierna var välbefinnande och lidande. De sju underkategorierna var självständighet/förhoppning, uppskattning, ångest, frustration/förnekelse, saknad, oro och existentiella tankar. Det mest framträdande i resultatet var lidande, känslan av ångest och de existentiella tankarna som uppkom vid diagnosen ALS. Det viktigaste för att känna välbefinnande var att klara av saker självständigt även fast det ibland sågs som omöjligt. Slutsats: Att drabbas av ALS visade sig genera stort lidande för patienterna. Trots svåra tankar och känslor så fanns det stunder i deras liv som de kunde uppleva tacksamhet och uppskattning till livet. Det var vid dessa tillfällen som självständigheten sattes på prov. Detta visade på att det är viktigt att ta tillvara på dagen och leva i nuet för imorgon kan det vara försent.

Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar av lidande hos patienter med psykossjukdom. Metod: Fenomenografisk ansats med semistrukturerade intervjuer. Resultat: Analysen av det insamlade materialet visade att sjuksköterskorna i studien uppfattade lidande hos patienter med psykossjukdom på tre kvalitativt skilda sätt. Med synen observerade sjuksköterskorna patientens fysiska förändringar, förändringar i aktivitet och självdestruktiva handlingar. Genom hörseln uppfattade sjuksköterskan hur patienten talar, ber om hjälp eller ger uttryck för att inte förstå sin sjukdom. Med sitt luktsinne uppfattade sjuksköterskorna att patienten hade slutat sköta sin hygien. Konklusion: En psykossjukdom kan medföra lidande för en patient, samtidigt som förmågan att kommunicera och uttrycka sig verbalt kan vara nedsatt till följd av psykosens symtom, vilket kan leda till svårigheter för patienten att förmedla lidande på ett sätt som kan förstås av sjuksköterskan. Det finns skäl att anta att lidande, när det inte kan förmedlas med ord, tar andra skepnader och uttryck, som kan uppfattas genom att sjuksköterskan är uppmärksam på synbara, hörbara och luktbara förändringar hos patienten, genom dessa förändringar kan sjuksköterskan identifiera och få en uppfattning om patientens lidande.

Sammanfattning Bakgrund: Varje dag används vitala parametrar inom vården för att bedöma en patients tillstånd. Användingen och tolkningen av de vitala parametrarna påverkas av kunskapen och erfarenheten hos sjukvårdspersonalen. Patientens säkerhet och lidande påverkas av användningen av vitala parametrarinom vården. Syftet var att beskriva användningen av vitala parametrar inom vården. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes. Sex kvalitativa artiklar och en mixed method granskades med Willman et al. (2011) granskningmall. Analysförfarandet utgick ifrån Forsberg och Wengströms (2013) anvisningar. Resultat: Analysen genererade fem kategorier: Kunskapens och erfarenheters inverkan på vitala parametrars mätning, Att känna patienten, Hjälpmedel att tolka vitala parametrar, Tiden och arbetsbelastningen påverkar mätningen och Variation i användandet av parametrar. Resultatet diskuterades gentemot Eriksson (2001) lidandeteori, innefattande vårdlidande, sjukdomslidande och livslidande. Slutsats: Tidigare erfarenheter och kunskaper visade sig ha en stor betydelse vid sjuksköterskans bedömning och tolkning av vitala parametrar. Tid och arbetsbelastning var exempel på faktorer som spelade in på hur noggrant sjuksköterskans undersökning och bedömning av patienten genomfördes. När sjuksköterskorna glömde att mäta en parameter eller medvetet valde att utesluta vissa parametrar gjorde detta att bedömningen av patienten inte blev fullständig, vilket riskerade påverka patientens säkerhet och lidande. Med ytterliggare kvalitativ forskning inom området kan en större förståele kring patientsäkerheten uppnås och på så sätt skapa en säkrare vård i framtiden.

Fenomenet bipolär sjukdom innebär en livslång kamp mellan olika stämningslägen som bidrar till hälsa och ohälsa, vilket drabbar hela personens livsvärld där lidandet är centralt i personens liv. Sjuksköterskan har en viktig roll att ge god omvårdnad för att lindra lidandet, därför är det viktigt att få en förståelse om livsvärlden hos personer med bipolär sjukdom. Syftet var att belysa personers upplevelser med bipolär sjukdom. En litteraturstudie genomfördes och resultatet baserades på nio vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades och resulterade i tre teman: upplevelser av livssituationen, upplevelser av relationer och upplevelser av lidandet. Resultatet visade att kunskap gav upphov till strategier att hantera vardagen hos personer med bipolär sjukdom. Personerna upplevde att relationer var ett viktigt verktyg för hälsa, men kunde också bidra till ohälsa. Upplevd bristande kunskap gav upphov till lidande. Personerna upplevde att det var svårt att ta kontroll över vardagen och att styra sina liv, fenomenet bipolär sjukdom gav konsekvenser som gjorde livet svårhanterligt. Framtida forskning som belyser sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder rekommenderas för att kunna ge en god omvårdnad och lindra lidandet.