Bakgrund: Bröstcancer är kvinnornas vanligaste cancersjukdom. Att drabbas av bröstcancer innebär en stor påverkan på det vardagliga livet. Biverkningarna av behandlingen innebär ett lidande för kvinnorna. Under sjukdomsperioden spelar sjuksköterskan en viktig roll för hur kvinnorna upplever sitt lidande under behandlingen. Syfte: Syftet var att undersöka kvinnors upplevelse av lidande under sin bröstcancerbehandling. Metod: En självbiografisk studie grundad på fem självbiografier. Materialet analyserades enligt Lundman och Hällgren- Graneheims (2012) manifesta innehållsanalys. Resultat: Resultatet bildade fyra huvudkategorier och tolv underkategorier. Fysiskt lidande i förhållande till att behandlas; Smärta, Hudproblem, Aptitlöshet och Trötthet. Psykiskt lidande i förhållande till att behandlas; Förändrad kroppsbild, Ovisshet och Tankar på döden. Lidande i förhållande till vårdkontakten; Bristande information, Misslyckade vårdåtgärder och Att vara i händerna på sjukvården. Lidande i förhållande till det vardagliga livet; Relationer och familj samt Arbete och fritid. Slutsatser: Bröstcancerbehandlingens biverkningar innebar ett lidande och påverkade även kvinnornas närstående och vardag. Upplevelsen av lidande under behandlingen var outtalat, där kvinnornas lidande uttrycktes i form av negativa känslor, såsom smärta, oro och illamående. Studien kan ge vårdpersonal en ökad inblick gällande hur kvinnor med bröstcancer upplever sin behandling, vilket ger kunskap om hur lidande under behandlingen kan lindras.

Bakgrund: Bakgrunden lyfter den smärtsamma sjukdomen endometrios som drabbar många kvinnor och påverkar deras livskvalité negativt. De allvarliga symtomen är svårdiagnostiserade samt svårbehandlade. Endometrios innebär mycket lidande för patienten och det är en av sjuksköterskors roller att lindra det genom att tillhandahålla en personcentrerad vård. Katie Erikssons teori om den lidande människan delas in i sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnliga patienters upplevelse av lidande vid sjukdomen endometrios utifrån Katie Erikssons teori om den lidande människan.  Metod: En integrerande sammanställning av kvalitativ forskning- inspirerad av metasyntes användes som studiedesign för att kunna studera patienters upplevelse av lidande vid endometrios. Efter att inklusions- och exklusionskriterier fastställts gjordes en sökning i CINAHL och PubMed med hjälp av syftets bärande begrepp. Artiklarna som hittades analyserades för att fastställa betydelsefullt innehåll och kvalitetsgranskades sedan utifrån Willmans (2011) granskningsmall. Etiska övervägande som följde helsingforsdeklarationen följdes under hela studiens gång.  Resultat: Resultatet visade att alla tre lidande återfanns inom endometrios. Sjukdomen ger bland annat sjukdomslidande, vårdlidande i form av bristande kunskap, negativt bemötande och bristande empati samt bristande kommunikation från hälso- och sjukvårdspersonal. Även en utsatthet och fördröjd diagnos. De upplever livslidande i form av påverkan på relationer, negativ psykisk påverkan samt begränsningar i vardagen.  Slutsats: Smärta, fördröjd diagnos och påverkan på relationer skapar ett lidande. Det indikerar på behovet av en personcentrerad vård, omvårdnad samt ökad kunskap om endometrios för att lindra kvinnors lidande.

Flera av de patienter vi har träffat som befunnit sig i livets slut har uttryckt olika sorters lidande. Patienterna har uttryckt en önskan om att skiljas från sitt lidande men även en önskan om att fortsätta leva med sina nära och kära. Syftet med denna uppsats är att belysa den medelålders patientens upplevelse av lidande vid livets slut samt hur sjuksköterskans vårdhandlingar kan lindra lidandet. Arbetet är baserat på kvalitativa primärartiklar. Litteraturen söktes i fulltextdatabaser, på webbsidor och på biblioteket på högskolan i Borås. Artiklarna analyserades sedan enligt Axelssons (2012, ss 212- 214) modell för litteraturstudie.Resultatet visade på att förlorad autonomi, en känsla av ensamhet samt rädsla inför det okända ökade patienternas lidande. Vårdhandlingar som kunde lindra patienternas lidande var bland annat att få massage, utöva yoga och att bli bekräftad som människa och känna hopp och tro som kan leda till ökat välbefinnande och en upplevelse av hälsa.I diskussionen diskuteras sjuksköterskans betydelse och viktiga roll i att kunna lindra en patients lidande, genom vårdande samtal, patientcentrerad vård men även genom ett gott bemötande och god omsorg vilket i sin tur leder till en ökad känsla av trygghet. Även sjuksköterskans förförståelse diskuteras. / Program: Sjuksköterskeutbildning

The aim of this study is to describe the lives of women who are living with vestibulitis. 13% of women aged 20-29 suffer from vestibulitis and studies show that vestibulitis increase. A narrative analysis with qualitative approach was used. This is done by reviewing a number of blogs written by women who are suffering from this disease. A selection of seven different blogs that matched the studies criteria’s where chosen for review. One advantage by reviewing written text in a narrative form is that they often describe the situation very accurately and in great detail. The analysis of these texts where done jointly by the authors which strengthens the reliability of the results.   This study shows that women handle their pain and suffering differently. The major difference in outcome however, lies in what kind of support and healthcare they receive. And the results differ from handling their disease and life situation quite well, to having issues finding comfort and even meaning with life. Women who are suffering from vestibulitis express feelings of loneliness, depression and hopelessness. Low self-esteem, physical and mental exhaustion and relationship issues are also common among women suffering from vestibulitis. / Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelse av hur det är att leva med vestibulit. 13 % av kvinnor mellan 20-29 år drabbas av vestibulit och studier visar att vestibulit öka. En narrativ analys med kvalitativ ansats användes. Detta gjordes genom att analysera ett antal utvalda bloggar, skrivna av kvinnor som lever med vestibulit. Ett urval av sju olika bloggar som uppfyllde kraven valdes ut för granskning. En fördel av att granska texter skrivna i berättande form är att de ofta beskriver situationen väldigt väl och med hög detaljrikedom. Analysen av dessa bloggar genomfördes gemensamt av båda författarna vilket stärker träffsäkerheten av resultatet.   Studien visar att kvinnorna hanterar sin smärta och sitt lidande olika. Den stora skillnaden i hur bra de kan hantera sin sjukdom, ligger i vilket stöd, bemötande och vilka vårdinsatser de ges. Och resultatet varierar från att kunna leva ett relativt bra liv med sin sjukdom, till att ha svårigheter att hitta tröst eller även meningen med livet. Kvinnor som lider av vestibulit uttrycker en känsla av ensamhet, depression och hopplöshet. Men även låg självkänsla, fysisk och mental utmattning och relationsproblem är vanligt bland kvinnor som lider av vestibulit.

Diabetes typ 2 är till stor del en så kallad egenvårdssjukdom. Sjukdomen uppstår dels på grund av helt eller delvis utslagna betaceller i bukspottkörteln (pancreas), dels på grund av insulinresistens. Sammantaget bidrar dessa två biologiska faktorer till förhöjda blodsockervärden vilket resulterar i diabetes typ 2. Utvecklingen av denna sjukdom är relaterad till livsstilsfaktorer men även genetiska faktorer spelar en stor roll.  Patientgruppen kan på grund av sin diabetes uppleva ett stort psykosocialt lidande och ett utanförskap. Syftet med denna studie är därför att försöka beskriva vuxna individers negativa psykosociala upplevelser av att leva med diabetes typ 2. Denna kandidatuppsats är en litteraturstudie där åtta artiklar använts för att besvara vårt syfte. Utifrån dessa artiklar har ett tema, sex kategorier samt nio underkategorier skapats. I resultatet framgår temat lidande och resultatet visar på  att personer med diabetes typ 2 kan erfara negativa psykosociala upplevelser. Upplevelserna kan ursprungligen komma från personen själv eller från omgivningen. Personer med diabetes typ 2 upplever många gånger att det finns en stigmatisering i samhället. Dessa upplevelser påverkar hela människan och bidrar i många fall till en känsla av ett förlorat sammanhang. För att sjuksköterskan ska kunna ge denna patientgrupp en god vård är det av stor vikt att beakta dessa upplevelser. I resultatdiskussionen diskuteras bland annat vikten av att stärka patienterna tillbaka till sitt sammanhang. Vi diskuterar också hur sjuksköterskan kan arbeta för att främja hälsa för denna patientgrupp trots sjukdom.

Många patienter kan uppleva motgång då de drabbas av postoperativ sårinfektion. Att genomgå ett operativt ingrepp och dessutom få en postoperativ sårinfektion innebär risk för lidande för patienterna. Upplevelserna av postoperativ sårinfektion påverkar också anhöriga och även livet i stort. Det allt högre trycket på sjukvården med korta vårdtider kan skapa frustration och otrygghet hos patienterna. Konsekvensen kan då bli att patienterna känner sig utlämnade och övergivna av vården. Tidigare forskning uttalar ett behov av fler studier om patienters upplevelser av att drabbas av postoperativ sårinfektion. Studiens syfte är att beskriva patienters upplevelser av att drabbas av postoperativ sårinfektion. En intervjustudie med åtta patienter genomfördes och analyserades med kvalitativ induktiv innehållsanalys. Resultatet presenterar patientupplevelser via temat: Vill att själsliga lidandet bemöts och kategorierna: Att få kännedom om postoperativ sårinfektion, Att uppleva livsinskränkning, Att skuldbelägga sig själv, Att anhöriga lämnas utanför, Att vården upplevs otillräcklig och Att uppleva trygghet. I resultatet ses en genomgående röd tråd som tolkas som själsligt lidande hos patienterna. Genom att uppmana vårdpersonalen att ha mod att våga möta själsligt lidande kan de bättre stödja dessa patienter. Välbefinnandet och tilliten kan därigenom förbättras. Upplevelser hos patienterna när de får kännedom om den postoperativa sårinfektionen befäster behovet av ökad tillit till vården. Den postoperativa sårinfektionen kan leda till livsinskränkningar och att patienterna skuldbelägger sig själva. Genom att ha mod att möta anhöriga och bemöta den anhörigpåverkan som patienterna upplever så stödjer vårdpersonalen dessa patienter. I resultatet speglas patienternas upplevelser av vårdens otilllräcklighet men också upplevelser av trygghet genom goda personalmöten och god information.

Bakgrund: En femtedel av befolkningen i Sverige lever idag med långvarig smärta vilket definieras som smärta som pågått längre än tre månader. Kvinnors upplevelse av livet med långvarig smärta är individuell och olika strategier används för att hantera tillvaron. Smärtan kan försvåra arbetslivet och vardagssysslor samt ge känslor av hopplöshet, värdelöshet och att vara en dålig förälder eller partner. Personer med långvarig smärta kommer att möta och behandlas av sjuksköterskan i en rad olika omvårdnadssituationer. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelse av att leva med långvarig smärta. Metod: Kvalitativ metod baserad på två patografier. Analysmetoden inspirerades av Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys. Resultat: Resultatet formade fem kategorier och två underkategorier: Upplevelser vid smärtdebuten med underkategorin Kamp emot kroppen, Begränsningar i en ny livssituation, Bemötande i vården och av omgivningen, Lärdomar av att leva med långvarig smärta med underkategorin Energigivande aktiviteter samt Acceptans resulterade i framtidstro. Slutsats: Initialt är tillvaron med smärta en omvälvande och känslosam period, men kan med tid och stöd leda till ett liv med nya möjligheter. Ökad förståelse, kunskap och stöd av hälso- och sjukvården kan leda till förbättrad livskvalitet och ökat välbefinnande.

<p><strong>Bakgrund: </strong>Anorexia nervosa karaktäriseras av en beslutsam strävan efter viktnedgång. Fler kvinnor än män drabbas och sjukdomen debuterar oftast i samband med puberteten.</p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet var att belysa anorektikers upplevelser av att leva med anorexia nervosa. <strong></strong></p><p><strong>Metod: </strong>En kvalitativ ansats som baserades på fyra självbiografier. För att få fram biografiernas essens genomfördes en analys som baserades på Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys. <strong>Resultat: </strong>Kvinnorna i biografierna uttryckte olika former av lidande. Sjukdomen är ett sätt att uttrycka sin olycka och sitt inre kaos. Den dagliga kampen mellan den friska och den sjuka sidan leder till att kvinnorna känner maktlöshet inför det inre kaos de drabbats av. Den drabbades vardag präglas av tvång, av en inre röst som bestämmer hur personen ska agera samtidigt som självförtroendet sakta men säkert bryts ner. Sjukdomen får dem att tvivla på sig själva och den bidrar till den skeva kroppsbild som är central för sjukdomen. <strong>Slutsats:</strong> Studien visar att sjukdomen anorexia nervosa är psykisk, fysisk och socialt påfrestande, vilket kräver att vi som vårdpersonal bör ha en bra förståelse och tillräckligt med kunskap som kan underlätta att hjälpa patienterna i deras lidande.</p>

SAMMANFATTNING Bakgrund: Depression är ett stort problem både nationellt och globalt då uppskattningsvis 350 miljoner människor är drabbade av detta. Sjukdomen medför ett lidande och risken för att dessa patienter begår självmord är stor om den inte behandlas. Det vårdande mötet vid depression är komplicerat, och vårdpersonal upplever svårigheter i att bemöta dessa patienter på ett tillfredsställande sätt, exempelvis på grund av att de inte anser sig ha tillräckliga resurser och för att patienten ibland upplever skuld och skam och därför inte alltid accepterar sjukdomen. För att som allmänsjuksköterska på bästa sätt kunna främja deprimerade patienters hälsoprocesser är det av stor vikt att söka reda på hur de upplever bemötandet i vården och hur det påverkar dem.   Syfte: Syftet med studien var att belysa vårdpersonalens bemötande och hur det påverkade deprimerade patienters upplevelser av sin situation.   Metod: Studien är en litteraturstudie grundad på självbiografier. Med en induktiv ansats gjordes en manifest kvalitativ innehållsanalys.   Resultat: Av innehållet i biografierna framkom efter analysen tre kategorier och sju underkategorier som berör vårdpersonalens bemötande och hur dessa påverkar patienternas upplevelser av sin situation. Dessa kategorier var övergivenhet, integritetskränkning och ökad självkänsla. Underkategorierna var att inte bli sedd, frånvaro av åtgärder, att bli bortvald, minskad trygghet, att bli förminskad, att bli bekräftad och att erhålla kunskap.   Slutsats: Av resultatet kan ses att det finns brister i bemötandet vilka ger en känsla av övergivenhet och som orsakar ett ökat lidande för patienten. Kontinuiteten i vården bör därför prioriteras för att känslan av övergivenhet ska minska. I resultatet framträder också att en ökad självkänsla kan upplevas genom ett bemötande som bekräftar patienten och som ger denne en större kunskap och bättre förståelse om sin situation. Tid för reflektion om den rådande vårdkulturen och om bemötandet behöver få mer utrymme inom vårdinstanserna. Mer forskning behövs för att öka kunskaperna om hur sjuksköterskor ska kunna möjliggöra ett så bra vårdande klimat som möjligt i omvårdnadsprocessen.

Bakgrund: Hiv (humant immunbrist virus) är ett virus som bryter ner kroppens immunförsvar. När nedbrytningsprocessen pågått så långt utvecklar personen aids (aquired immunodeficiency syndrome). Idag finns effektiva bromsmediciner som gör att en person kan leva lika länge som en person som inte har hiv. Att leva med sjukdomen innebär en stor påfrestning för de drabbade personerna. Det råder en stigmatisering i samhället kring sjukdomen och de personerna som lever med den,  som till följd upplever en diskriminering i sitt dagliga liv från olika delar av omgivningen. Dåligt bemötande kan komma från närstående, hälso- och sjukvårdspersonal samt andra delar av samhället. Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av lidande hos personer som lever med hiv. Metod: En kvalitativ innehållsanalys med deduktiv design har använts. Fyra stycken självbiografier analyserades. Katie Ericssons teori om lidande användes i analysen. Resultat: Personerna med hiv upplevde stigmatisering i kontakt med sjukvården och i samhället, vilket skapade onödigt lidande. Personer som lever med hiv handskas med en mängd komplexa känslor. Slutsats: Vårdpersonal och allmänheten behöver mer kunskap kring hiv för att stigmatiseringen ska upphöra. För att skapa välbefinnande krävs ett empatiskt förhållningssätt, stöd och en kontinuitet i mötet med vårdpersonal. / Summary   Background: HIV (human immunodeficiency virus) is a virus that breaks down the body's immune system. When the decomposition process going as far, the person develops aids (aquired immunodeficiency syndrome). Today there are effective antiretroviral treatments which make the person with hiv, have nearly the same possibilities to live like a person, who don’t have this disease. There are some fears in the society for this disease related to the stigmatization, which results to experience of discrimination and stigmatization for those persons living with it. Bad attitudes against hiv may come from relatives, health professionals and other parts of society. Objective: The objective was to describe the experiences of the suffering of persons living with hiv. Method: A qualitative content analysis of deductive design has been used in the study. Four autobiographies were analyzed. Katie Ericsson's theory of suffering was used in the analysis. Result: The persons experienced stigma in contact with health services and the community, which created unnecessary suffering and a variety of complex emotions. Conclusion: Health professionals and the public needs more knowledge about hiv to stigma is repealed. To create well-being requires an empathetic approach, support and continuity in the meeting with health professionals.