Bakgrund: Rökning är en utav de främsta förebyggbara orsakerna till hjärt- och kärlsjukdomar. Ett rökstopp innebär många fördelar för hälsan. Genom att lyfta fram och sprida den forskning som finns samt belysa vad vårdpersonal kan göra för att hjälpa personer med hjärt- och kärlsjukdomar till ett rökstopp kan det onödiga lidande hos denna patientgrupp minskas. Syfte: Syftet är att beskriva metoder för att främja rökavvänjning för personer med hjärt- och kärlsjukdomar. Metod: Sökningar av artiklar gjordes i databaserna PubMed/Medline, Cinahl och PsycINFO. Sökningen resulterade i nio artiklar som inkluderades i studien. Två teman och fyra subteman bildades och identifierades som rökavvänjningsmetoder. Resultat: Rökavvänjningsmetoderna gick ut på att stödja och undervisa patienterna. Uppföljande vård efter utskrivning från sjukhuset visade sig vara en effektiv rökavvänjningsmetod men endast på kort sikt. Samtal och information från vårdpersonal resulterade i att många personer med hjärt- och kärlsjukdomar förändrade sina tankar om rökstopp i positiv riktning. Rökavvänjningsmetoderna hade svaga effekter på rökstopp och därmed är metoderna inte särskilt användbara i den kliniska verksamheten. Slutsats: För att främja rökavvänjning bland personer med hjärt- och kärlsjukdomar krävs det ett samarbete mellan olika aktörer i vårdkedjan där alla strävar efter samma mål.

Bakgrund: Självskadebeteende hos unga kvinnor är ett fenomen som har blivit allt vanligare under de senaste åren. Dessa patienter söker sig till alla delar av vården, vilket gör att det som sjuksköterska är viktigt att kunna bemöta dem på bästa sätt. Syfte: Syftet var att utifrån självbiografier beskriva självskadande unga kvinnors upplevelser av lidande och välbefinnande. Metod: Vi använde oss av en kvalitativ innehållsanalys, där vi utgick från fem självbiografier. Resultat: Resultatet visar på två huvuddrag som kännetecknar de unga kvinnornas upplevelser av ohälsa och hälsa. Dessa är relationen till de närstående, om denna var god kände de sig tillfreds. Det andra huvuddraget var att makt/vanmakt påverkade dem negativt när vårdpersonalen tog makten.Slutsats: Närståendes betydelse för de unga kvinnornas upplevelse av lidande och välbefinnande är viktigt därför bör ökat stöd till närstående prioriteras i vården. Vidare bör vårdpersonalen använda sin makt till att lindra de unga kvinnornas sjukdomslidande istället för att åsamka ett vårdlidande.

Bakgrund: Ett av människans mest grundläggande fysiologiska behov är att tillförskaffa sig syre och göra sig av med koldioxid. När människors behov av syre är större än vad andningsarbetet kan tillfredställa uppstår andnöd. Gemensamt för andnöd är att detta tillstånd vanligen innebär obehagliga och ångestfyllda upplevelser. Syfte: Syftet var med denna studie att belysa människors upplevelser av att leva med andnöd. Metod: Systematisk litteraturstudie med sökning i databaserna Cinahl, PsychINFO och PubMed. De studier vi fann analyserades med hjälp utav Erikssons tre lidandeformer. Resultat: Människor med andnöd upplevde kroppsligt och själslig lidande, särbehandling, begränsningar i livet, social skam och i vissa fall kan andra människor förvärra andnöden. Slutsats: Människors upplevelser av andnöd var subjektiva. Det vi såg som gemensamt hos människorna var att andnöd medför lidande i olika former och oförståelse hos vårdpersonal för detta tillstånd kunde medföra ett ökat lidande.

Ämnesbakgrund: Bröstcancer är en av de stora folksjukdomarna i Sverige som drabbar var tionde kvinna. Att drabbas av bröstcancer kan antas innebära ett stort lidande för kvinnorna. Syfte: Beskriva kvinnors upplevelser av lidande i samband med diagnostiserad bröstcancer. Metod: En systematisk litteraturstudie. Sökningarna efter vetenskapliga artiklar utfördes i databaserna Cinahl och PubMed. Efter kvalitetsbedömningen inkluderades nio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Presenterades utifrån Katie Erikssons (2003) teori om lidande. De olika lidandeformerna som hon beskriver var livslidande, sjukdomslidande och vårdlidande. Kvinnorna upplevde olika varianter av lidande när de exempelvis fick för lite information, tid och stöttning av vårdpersonalen i samband med deras sjukdom. Vissa kvinnor kunde även uppleva lidande när de kände sig som ett objekt eller nummer i kontakt med vårdpersonalen. Vidare upplevde många kvinnor att de kände sig ensamma och att de hade svårt att tala om existentiella frågor vilket även det kunde resulterade i ett lidande. Slutsats: Kvinnor med bröstcancer upplever i många fall ett onödigt lidande. Det är viktigt för kvinnan att hon blir bekräftad som en unik individ och att hon ses utifrån ett holistiskt synsätt av sjuksköterskan. Genom att sjuksköterskan är observant och uppmärksammar kvinnan kan hon på så sätt minska hennes lidande.

När ett barn får cancer, innebär det en enorm omställning i det dagliga livet för barnet och barnets familj. Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med ett cancersjukt barn. Metoden som användes var en litteraturstudie baserad på självbiografier med kvalitativ ansats. Resultatet som framkom i studien visar hur föräldrarna reagerar under den första tiden och vad som sker med dem när de får beskedet att deras barn har cancer. Det framkommer även vad som förändras i föräldrarnas vardag och vad de gör för att hantera sitt lidande som präglas av maktlöshet, oro och sorg. Hos informanterna infinner sig med tiden en acceptans för lidandet och de kan återigen känna välbefinnande och mening i livet. Studiens resultat kan användas för att framhäva vikten av stöd till anhöriga i vården och även för reflektion över vad en sjukdom hos ett barn, får för påverkan på flera människors livsvärld.

Bakgrund: Att alltid planera varje dag runt ett problem som uppstår när kroppens ursprungliga funktioner upphör att fungera skapar ett stort lidande för människan. Det här examensarbetet har sin grund i vårdvetenskapen. När kroppen inte fungerar som den brukar göra, uppfattas den som svag, opålitlig och bristande. Urinläckage är ett problem som människor över hela världen drabbas av. Att vården har bristande kunskap om problemet och att relationen med nära och kära blir förvanskad är faktorer som bidrar till lidande för den drabbade. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med urinläckage. Metod: Metoden som används i examensarbetet är en kvalitativ metod där kvalitativa artiklar analyserats enligt en beskrivning av Evans analysmetod. Resultat: Att inte bli förstådd och att ha förlorat kontroll leder till temat maktlöshet. Att vara smutsig och värdelös, lida i tysthet och känna skuld relateras till temat skam. Temat isolering uppkom genom upplevelsen av fysiska och psykiska begränsningar och sista temat blev upplevelsen av att ta kontroll. Slutsats: När kvinnan lider av ett ofrivilligt läckage av urin har hon tappat kontrollen över en viktig kroppsfunktion. Smutsig och värdelös är något en kvinna med urinläckage kan känna sig och detta sätter spår i deras vardag.

Background The lifeworld describes the experience of being a humanbeing, how we experience life and how we live our lifes. When a disease, such as depression occurs, the whole lifeworld can be filled with suffering. Depression is an affective disease, which means it involves the emotions. The patient gets dejected and the emotional devotion abates. Broken sleep, anxiety, pain, concentrations difficulties, fatigue and reduced appetite is some of the symptoms. Depression is a disease that increases, especially with women. The gender differences can be explained by biological, social and psychological reasons. Earlier research shows that suffering is central. Depressed women isolate them self from the world and it is hard for them to make people around them to understand. They have suicidal thoughts. Aim The aim with the study was to describe women's experience of depression and how the disease affects their daily life. Method A content analysis of narratives, with a qualitative approach. Results The result shows that women with depression suffer deeply because of their disease. The suffering consists of fear, helplessness, tearing, and feelings of incomprehension, loneliness and suicidal thoughts. The suffering affects the daily life and changes the sick person's whole life world. Conclusion Depression is a condition that must be taken just as serious as a somatic disease, because of the enormous and devastating effects it has on the person's life. It also effect the society, because of the large number of suicidal victims and increasing numbers of patients that will seek medical service for help in the future. It is necessary to change the attitude, initiative and readiness to help this people.

Syfte: Att undersöka patienters upplevelse av ECT-behandling. Metod: En systematisk litteraturstudie med deskriptiv ansats. Artikelsökning av både kvalitativa och kvantitativa artiklar har gjorts i fritextdatabaserna Cinahl, ELIN och Whiley interscience. Artiklar granskades enligt granskningsmallar för kvalitetsbedömning och var en modifierad version av Willman, Stoltz, Bahtsevani, (2006) och Forsberg, Wengström, (2008).Litteratur i introduktionsdelen har inhämtats enligt ett bekvämlighetsurval på respektive uppsatsförfattares hemort (Borlänge, Leksand). Resultat: Rädsla är ett återkommande tema när det gäller patienters upplevelse av ECT. De flesta kände rädsla före och under behandlingen, men upplevde en lägre grad av rädsla efteråt. Patienternas upplevelse av ECT-behandlingen var komplex vad gäller det egna ställningstagandet till positiv eller negativ behandlingsmetod, upplevelsen av ECT sågs dock som övervägande negativ. Minnesförlust och minskad kognitiv förmåga sågs som två huvudsakliga negativa faktorer med ECT behandlingen. Många patienter upplevde att informationen och undervisningen inför och under behandlingen var dålig. Attityd och kunskap om behandlingen stod i relation till varandra då mer kunskap om ECT ger bättre attityd till behandlingen. Attityden till behandlingen förändras heller inte efter behandlingen utan patienterna håller fast vid sin inställning. Boendemiljön har en inverkan vad gäller viljan att genomgå underhållsbehandling med ECT då patienter på institution är mer benägna att vägra behandlingen än patienter som genomgår behandlingen polikliniskt.

<p><em><strong>Bakgrund: </strong>Självskadebeteende hos unga kvinnor är ett fenomen som har blivit allt vanligare under de senaste åren. Dessa patienter söker sig till alla delar av vården, vilket gör att det som sjuksköterska är viktigt att kunna bemöta dem på bästa sätt. <strong>Syfte:</strong> Syftet var att utifrån självbiografier beskriva självskadande unga kvinnors upplevelser av lidande och välbefinnande. <strong>Metod:</strong> Vi använde oss av en kvalitativ innehållsanalys, där vi utgick från fem självbiografier. <strong>Resultat:</strong><strong></strong> Resultatet visar på två huvuddrag som kännetecknar de unga kvinnornas upplevelser av ohälsa och hälsa. Dessa är relationen till de närstående, om denna var god kände de sig tillfreds. Det andra huvuddraget var att makt/vanmakt påverkade dem negativt när vårdpersonalen tog makten.</em><em><strong>Slutsats:</strong> Närståendes betydelse för de unga kvinnornas upplevelse av lidande och välbefinnande är viktigt därför bör ökat stöd till närstående prioriteras i vården. Vidare bör vårdpersonalen använda sin makt till att lindra de unga kvinnornas sjukdomslidande istället för att åsamka ett vårdlidande.</em></p>

<p>När ett barn får cancer, innebär det en enorm omställning i det dagliga livet för barnet och barnets familj. Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med ett cancersjukt barn. Metoden som användes var en litteraturstudie baserad på självbiografier med kvalitativ ansats. Resultatet som framkom i studien visar hur föräldrarna reagerar under den första tiden och vad som sker med dem när de får beskedet att deras barn har cancer. Det framkommer även vad som förändras i föräldrarnas vardag och vad de gör för att hantera sitt lidande som präglas av maktlöshet, oro och sorg. Hos informanterna infinner sig med tiden en acceptans för lidandet och de kan återigen känna välbefinnande och mening i livet. Studiens resultat kan användas för att framhäva vikten av stöd till anhöriga i vården och även för reflektion över vad en sjukdom hos ett barn, får för påverkan på flera människors livsvärld.</p>