Bakgrund: Personer med ej akuta tillstånd utgör en betydande del av besökarna på en akutmottagning och det är av vikt att deras omvårdnad innehåller kvalitet. Hög patientgenomströmning medför ökad arbetsbelastning och stressiga situationer, vilket kan medföra att sjuksköterskan fokuserar på symtomen och människan glöms bort. Syftet med studien var att belysa hur personer med ej akuta tillstånd upplever omvårdnaden på en akutmottagning i Storbritannien och Sverige. Metod: Innehållsanalys gjordes av artiklar med kvalitativ ansats. Resultatet visade att det fanns brister i omvårdnaden som påverkade vårdrelationen, tryggheten och lidandet hos de vårdsökande personerna. Slutsats: För att minimera onödigt lidande och skapa trygghet för personer i en beroendesituation bör sjuksköterskan fokusera mer på den enskilda individens behov.

Idag lever cirka 34 000 personer i Sverige som hemlösa. Enligt socialstyrelsen finns det fyra kategorier som beskriver olika former av hemlöshet. Detta examensarbete inriktar sig på de personer som befinner sig i kategori ett; vilket innebär akut hemlöshet. Det innefattar personer som bor på ett akutboende, sover utomhus, på härbärgen eller på ett jourboende. Personer som lever i hemlöshet löper 50 % större risk att vårdas på sjukhus på grund av ohälsa, fysiska sjukdomar och skador. De har även i genomsnitt längre vårdtid än övriga befolkningen. Syftet med denna litteraturöversikt är att undersöka hemlösa personers upplevelser och erfarenheter av hälso- och sjukvården samt hur de upplever sin hälsa. Resultatet visar att hemlösa upplever en negativ spiral på grund av att de lever i en miljö som inte främjar hälsan. För att uppnå hälsa behövs nödvändiga förutsättningar som att ha tillgång till kläder, mat och någonstans att sova. Hemlösa beskrev att de ofta kände sig dåligt bemötta av vårdpersonalen och att de därför drog sig för att söka sjukvård. De upplevde sig som ett objekt och att det många gånger var svårt att få den hjälp de önskade. Men det fanns även tillfällen när vården upplevdes som vårdande och känslan av stöd, omsorg, empati, acceptans och respekt existerade. I diskussionen framkommer det en skillnad mellan hur hemlösa personer och sjuksköterskor upplever mötet i vården. Det beskrivs även hur hemlösa kan drabbas av stigmatisering och ett socialt utanförskap på grund av sin livssituation.

Sammanfattning Inflammatoriska tarmsjukdomar, IBD är ett samlingsnamn för sjukdomarna ulcerös kolit och Cronh’s sjukdom samt intermittent kolit. I Sverige diagnostiseras cirka 2 000 individer med IBD varje år. IBD är en systemsjukdom vilket innebär att inte enbart tarmen drabbas utan även andra organ kan angripas. Då IBD är kronisk krävs livslång medicinering. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att leva med IBD. Studien är utförd som en litteraturstudie baserad på sju kvalitativa vetenskapliga artiklar, en kvantitativ samt en artikel med mixad metod. Resultatet visade att IBD skapar ett stort lidande för patienter och påverkar både fysiskt och psykiskt samt socialt. Det finns bristande kunskap både i samhället men även hos sjukvårdspersonal. Då sjukdomen är dold innebär det att dessa patienter upplever att de inte blir betrodda och blir därför ofta bemötta med oförståelse. Sjukdomen är mångfacetterad och sjukvårdspersonalen behöver därför utöka sina kunskaper för att kunna bemöta dessa patienter på ett adekvat sätt. Det är patientens berättelse som är utgångspunkten för personcentrerad vård vilket innebär att se hela människan och inte enbart diagnos, sjukdom eller kropp. Sjuksköterskans huvudansvar är att tillgodose patienters behov av omvårdnad och anta ett etiskt förhållningsätt. En god kommunikationsförmåga och ett empatiskt engagemang resulterar i att patienten känner sig sedd. Detta är en förutsättning för att patienten skall känna förtroende för sjuksköterskan. / Abstract Inflammatory bowel disease (IBD) is a group of inflammatory conditions which include ulcerative colitis, Cronh's disease and intermittent colitis. Around 2 000 individuals are diagnosed with IBD in Sweden every year. IBD is a systemic disease involving the intestines but may also affect other organs as well. IBD is a chronic disease that requires life-long medication. The aim of this study is to describe patients' experience of living with IBD. This study is designed as a literature study based on seven qualitative articles, one quantitative and one article with a mixed method. The results show that IBD creates great suffering for patients and affects them physically, mentally and socially. There is a lack of knowledge both in society but also among health care professionals. As IBD is a hidden disease, the patients feel that they are not trusted and often met with incomprehension. As the disease is multifaceted it demands care professionals to expand their knowledge in order to respond to these patients in an efficient way. It is the patient's story that is the basis of person-centered care, which means that the whole individual and not just the diagnosis, illness or body is seen. The nurse's primary responsibility is to meet patients’ needs of care and to have an ethical approach. Therefore having good communication skills and an empathetic commitment makes the patient feel noticed. This is essential for the patient to feel confident with the nurse.

Bakgrund: Autism upptäcks oftast i tidig ålder. Mindre än en procent i Sverige som har någon form av autismspektrumstillstånd. Att vara förälder till ett autistiskt barn är en daglig kamp där planering och rutiner är viktigt för att kunna få en bra vardag. Syfte: Syftet med studien var att utifrån ett familjeperspektiv beskriva livssituationen av att vara förälder till ett barn med autism. Metod: Studien är genomförd med en kvalitativ ansats som baserats på fem stycken självbiografier skrivna av föräldrar till barn med autism. Resultatet har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys där information som svarade an på syftet togs ut. Resultat: Analysen resulterade i känslomässiga reaktioner och livet i vardagen samt tilldelades fyra underkategorier. Resultatet visade att känslomässiga reaktioner var vanliga. Vardagen för föräldrarna påverkades på olika sätt av barnets behov av rutiner och struktur samt konsekvenser i form av minskad delaktighet i vardagens aktiviteter för hela familjen. Vidare visade föräldrarnas relationer till varandra svårigheter. Slutsats: Att få diagnosen autism på barnet, kan innebära en stor chock för föräldrarna och det är bara början på en lång resa. Sjuksköterskan spelar en viktig roll, inte bara för barnet utan även för föräldrarna, för att lugna oroliga föräldrar.

Bakgrund: Närmare hälften av alla kända graviditeter leder till missfall. Alla fertila kvinnor kan drabbas. Den aktuella definitionen på missfall i Sverige är då ett foster föds död före vecka 22. En graviditet innebär många förändringar för en kvinna, både kroppsligt och själsligt. En planerad graviditet medför dessutom en stor förväntan och lycka. Vid det akuta omhändertagandet vid misstanke om missfall krävs ett högst professionellt bemötande då prognosen ofta ser mörk ut. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelse av upprepade missfall. Metod: Den kvalitativa intervjustudien baserades på fem intervjuer. Dessa intervjuer bearbetades sedan enligt en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2012). Resultat: Resultatet av studien visar att kvinnor med upprepade missfall upplevde ett stort lidande som förändrade deras livsvärd för alltid. Detta uttryckte sig bland annat i känslor som sorg, ilska och avundsjuka. Kategorierna som framkom var förändrad livsvärld, förändrad levd kropp, och bristande vårdrelation. Slutsats: Kvinnor som drabbats av upprepade missfall kräver ett professionellt vårdande där vårdgivaren innehar en stor kunskap om ämnet och det lidande som det innebär. Detta för att undvika att kvinnorna drabbas av ett vårdlidande.

Bakgrund: Personer med Borderline Personlighetsstörning (BPS) ses ofta inom sjukvården och är starkt förknippade med hög dödlighet. Återkommande egenskaper i denna patientgrupps liv är instabilitet, impulsivitet, en växlande självbild samt bristande relationer. Tidigare forskning visar att allmänsjuksköterskor besitter bristfälliga kunskaper om borderlinepatienter och deras upplevelser av att leva med BPS. Syfte: Studiens syfte är att belysa hur kvinnor med Borderline Personlighetsstörning (BPS) upplever sin livsvärld, för att genom livsvärlden delge allmänsjuksköterskor bättre verktyg för att möta och vårda denna patientgrupp på bästa sätt. Metod: Studien genomförs utifrån en kvalitativ ansats, med utgångspunkt från hermeneutiken. Fyra självbiografier analyseras med hjälp av Lundman och Hällgren-Graneheims (2008) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Upplevelsen av Borderline Personlighetsstörning beskrivs i studiens resultat genom fyra huvudkategorier: uppväxtens betydelse, behovet av relationer, ett svårthanterligt känsloliv samt synen på sig själv. Slutsatser: Ett livsvärldsperspektiv är nödvändigt att ha med sig som allmänsjuksköterska, för att förstå, vårda och möta borderlinepatienter på bästa möjliga sätt. Utifrån livsvärlden kan patientens sanna upplevelse av vad som bidrar till lidande respektive välbefinnande nås. Genom att kartlägga ett mönster av vad som bidrar till lidande respektive välbefinnande kan vårdpersonal vägleda patienterna till ett tillfrisknande samt till en mer hanterbar vardag.

No description available.

Bakgrund: Att som barn vistas på sjukhus kan allt som oftast upplevas som en helt ny okänd värld som inte sällan känns skrämmande och skapar rädsla hos barnet.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva strategier som kan lindra rädsla hos barn vid kontakt med sjukvården.  Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på 11 vetenskapliga artiklar vilka är granskade och godkända av en etisk kommitté. Artiklarna är kvalitetsgranskade utifrån en checklista av Foreberg & Wengström.  Resultat: Det framkom flertalet strategier som lindrar barns rädsla. Att som barn få adekvat information som förbereder dem på vad som komma skall, och låta dem vara delaktiga i beslut som rör deras vård lindrar rädslan. Familjens närvaro på sjukhuset och vid olika undersökningar lugnar barnen och minskar rädslan. Barnens rädsla har även visats minska med hjälp av strategier som distraktioner och lek vid påfrestande undersökningar och behandlingar.  Slutsats: Barn erfar olika sorters rädslor i mötet med sjukvården. Enligt resultatet kan dessa rädslor lindras med hjälp utav flertalet olika strategier. Det är viktigt för sjuksköterskan att ha en medvetenhet om dessa strategier, då dess syfte är att lindra barns vårdlidande.

Antalet cancerfall ökar för varje år, 2005 insjuknade cirka 50 000 svenskar i någon form av cancersjukdom. Hälften av dessa har så långt gången sjukdom att bot inte är möjligt. Dessa patienter erbjuds palliativ vård vars huvudsyfte är att skapa möjligheter till god livskvalitet. Syftet med studien var att belysa cancerpatienters upplevelser av livskvalitet i palliativ vård. Studien genomfördes som en litteraturstudie och resultatet baserades på 10 vetenskapliga artiklar som söktes i databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed. Lindring av lidande, såväl fysiskt som psykiskt, att uppleva en normal och meningsfull tillvaro, att känna samhörighet med närstående, att acceptera och förbereda sig inför döden samt att känna förtroende för vård och vårdpersonal upplevdes som betydelsefulla faktorer för god livskvalitet. För omvårdnaden är det grundläggande att sjuksköterskan har en helhetssyn och en förståelse för patientens unika situation för att kunna ge en god palliativ vård. Fortsatt forskning inom området är viktigt för att en större förståelse för dessa patienters specifika behov ska uppnås och den palliativa vården ska utvecklas.

Bakgrund: Anorexia nervosa karaktäriseras av en beslutsam strävan efter viktnedgång. Fler kvinnor än män drabbas och sjukdomen debuterar oftast i samband med puberteten. Syfte: Syftet var att belysa anorektikers upplevelser av att leva med anorexia nervosa. Metod: En kvalitativ ansats som baserades på fyra självbiografier. För att få fram biografiernas essens genomfördes en analys som baserades på Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys. Resultat: Kvinnorna i biografierna uttryckte olika former av lidande. Sjukdomen är ett sätt att uttrycka sin olycka och sitt inre kaos. Den dagliga kampen mellan den friska och den sjuka sidan leder till att kvinnorna känner maktlöshet inför det inre kaos de drabbats av. Den drabbades vardag präglas av tvång, av en inre röst som bestämmer hur personen ska agera samtidigt som självförtroendet sakta men säkert bryts ner. Sjukdomen får dem att tvivla på sig själva och den bidrar till den skeva kroppsbild som är central för sjukdomen. Slutsats: Studien visar att sjukdomen anorexia nervosa är psykisk, fysisk och socialt påfrestande, vilket kräver att vi som vårdpersonal bör ha en bra förståelse och tillräckligt med kunskap som kan underlätta att hjälpa patienterna i deras lidande.