Bakgrund: Relativt många barn blir utsatta för sexuella övergrepp, vanligen av någon som står dem nära. Detta ger ofta livslånga psykiska och emotionella problem för individen. Kvinnor drabbas i större utsträckning i barndomen än vad män gör. Syfte: Att ur ett livsvärldsperspektiv belysa kvinnors upplevelser av att ha blivit utsatta för sexuella övergrepp som barn. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats som utgångspunkt och den baseras på fem biografier. Dessa biografier analyserades med hjälp av Lundman och Hällgren Graneheims (2008) innehållsanalys. Resultat: Det framkommer att kvinnorna på grund av övergreppen upplever en mängd negativa känslor, exempelvis oförståelse, skam och ilska. Konsekvenser av dessa känslor och övergrepp innebär bland annat tomhet, återupplevelse av övergreppen och psykiskt dåligt mående. Kvinnorna använde sig av olika strategier för att hantera övergreppen, där missbruk och att berätta om övergreppen var utmärkande. De använde sig också av olika verktyg för att uppnå en högre grad av välbefinnande och trygghet. Kvinnornas förmåga att skapa betydelsefulla och nära relationer påverkades även av övergreppen. Slutsats: Kvinnor använder sig av konstruktiva och destruktiva metoder för att hantera de sexuella övergreppen som de blivit utsatta för som barn. Allmänsjuksköterskan bör ha en förståelse gentemot dessa kvinnor i alla vårdsammanhang.

Bakgrund: Anorexia nervosa (AN) är en vanlig sjukdom som främst drabbar unga kvinnor. Förutom fysisk påverkan ses även psykiska besvär som exempelvis depression. Individer som drabbas av AN är negativa inför ett tillfrisknande eftersom de känner att sjukdomen tillför positiva egenskaper, de upplever även att sjukvården saknar tillräcklig kunskap om sjukdomen. Syfte: Syftet var att beskriva hur kvinnor med anorexia nervosa upplever sin sjukdom. Metod: Litteraturstudien utfördes utifrån en kvalitativ ansats. Databaserna Cinahl, PubMed samt PsycINFO användes för att hitta de tio vetenskapliga artiklar som studien sedan baserades på. Artiklarna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom fem huvudkategorier: Anorexia som identitet, anorexia som en tillgång eller något destruktivt, anorexia som kontroll, anorexia som hanteringsstrategi och anorexia som röst. Anorexia som hanteringsstrategi innehåller två underkategorier: Anorexia som ett sätt att dämpa känslor och anorexia som ett sätt att få utlopp för sina känslor. Resultaten visade att kvinnorna var kluvna till sina upplevelser av sjukdomen. Den upplevdes vara meningsfull och funktionell i deras liv samtidigt som kvinnorna kände att den hade en ovälkommen makt över dem. Slutsats: Kvinnorna upplevde sjukdomen som meningsfull och den förde med sig flera positiva egenskaper in i deras liv. Dessa positiva känslor gav kvinnorna en anledning till att inte vilja bli fria från sjukdomen.

Bakgrund Cancer är den näst vanligaste dödsorsaken i Sverige och varje dag får ca 135 svenskar beskedet att de drabbats av cancer. När en människa drabbas av cancer så vänds deras vardag upp och ner, följt av psykisk och fysisk smärta. Genom ett vårdande möte mellan sjuksköterska och patient skapas en relation vilket medför en start på patientens hälsoprocess för att minska patientens lidande och främja patientens välbefinnande. Tidigare forskning tyder på att patienter och sjuksköterskor upplever att det finns en tidsbrist i vården, detta medför att det blir svårt att skapa vårdande möten tillsammans som främjar patientens hälsa.    Syfte Syftet med studien var att belysa cancerpatienters upplevelser av mötet med sjuksköterskan.                                                                                                                    Metod Studien är genomförd med en kvalitativ ansats som baserats på fem stycken självbiografier som valdes ut genom uppsatta urvalskriterier. Resultatet har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.                                                                                  Resultat Mötet med sjuksköterskan beskrivs i resultatet med tre huvudkategorier: Upplevelsen av en god vårdrelation, upplevelsen av välbefinnande och upplevelsen av vårdlidande. Den goda vårdrelationen medförde att ett välbefinnande kunde upplevas. I möten med sjuksköterskan kan patienten även uppleva ett lidande med känslor av vanmakt och brist på delaktighet vilket medförde att mötet gav ett vårdlidande.                                          Slutsats En viktig del i resultatet var hur stor inverkan och roll sjuksköterskan hade vid ett vårdande möte och den goda vårdrelationen för välbefinnandet och lidandet. Det framkom att patienterna upplevde vårdlidande och därför anser författarna att det bör forskas vidare på varför det uppkommer i vården.

Bakgrund: Att råka ut för brännskador är traumatiskt.  Sjuksköterskans förmåga att ge omsorg och visa respekt gentemot patienten är vitalt för patienters upplevelser av brännskador. Om en svårt brännskadad patient överlever är det ofta med handikapp och förändrat utseende, samtidigt som en palliativ behandling innebär svåra smärtor. Att skapa ny livskvalité är ofta förknippat med en svår process för brännskadade Syfte: Studiens syfte var att belysa patienters erfarenheter efter brännskada. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes där nio artiklar, fem kvalitativa och fyra kvantitativa analyserades med en modifierad innehållsanalys. Resultat: Analysen föll ut i ett övergripande tema, förändring med fem underliggande kategorier. Förändringen bestod bland annat av ändrad självbild. Närstående fick ett högre värde och gav livskvalitet. Psykisk ohälsa till följd av den långa rehabiliteringsprocessen var också en tydlig konsekvens. Slutsats: En brännskada behöver inte alltid innebära negativt lidande utan kan ge upphov till positiva erfarenheter. Det finns ett behov av forskning inom psykisk rehabilitering hos brännskadade. Nyckelord: Brännskada, Förändring, Lidande, Erfarenheter, Psykisk ohälsa

No description available.

Bakgrund: Fibromyalgi är ett kroniskt smärttillstånd där diagnosen sätts utifrån patientens subjektiva upplevelser kring sina besvär. Personer med fibromyalgi känner ett lidande som härrör ur en ständig och oförutsägbar smärta och trötthet. De känner också att omgivningen inte förstår deras smärta då sjukdomen är osynlig. Många läkare vittnar om svårigheter i kommunikationen med patientgruppen samt till viss del en skeptisk syn på sjukdomen. Syfte: Att beskriva upplevelsen av mötet med sjukvården hos patienter med fibromyalgi. Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg baserad på 12 vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna Medline och Pubmed. Resultat: Fem huvudteman identifierades i artiklarnas resultat: Vägen till diagnos, Upplevelsen av dåligt bemötande och att inte bli tagen på allvar, Att på egen hand söka kunskap för att hantera brister i sjukvården, Att bli förstådd och lyssnad till samt Mötet med medpatienter. Dessa delades sedan in i subteman. Resultatet visar att många patienter med fibromyalgi upplever att de inte blir trodda på av sjukvårdspersonalen. De upplever också att sjukvårdspersonal ofta antyder att fibromyalgikerna snarare lider av psykiska besvär. En diagnos gav ett namn på besvären och medförde en känsla av legitimitet till smärtan. Att som patient bli lyssnad till och tagen på allvar samt att bli remitterad till en specialistklinik var något som medförde en positiv upplevelse av vården. Diskussion: Enligt patienternas berättelser om mötet med sjukvården upplever patienterna ett lidande som kan kopplas till Dahlbergs fynd om att då patienten blir förnekad som en lidande människa uppstår ett vårdlidande. Utifrån patienternas berättelser kan man tolka att många vårdare inte ser till patientens livsvärld. Att vårda utifrån patientens livsvärld skulle innebära att patientens upplevelse av smärta inte förnekas, trots att inga objektiva fynd står att finna.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Estetisk kirurgi är ett ingrepp på den friska kroppen där inga medicinska skäl föreligger. Detta innebär att estetisk kirurgi har låg prioritering inom den offentliga sjukvården. Kvinnor står för merparten av de genomgångna estetiska ingreppen, vilket tros ha sin grund i de skönhetsideal som råder. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av estetisk kirurgi och därmed skapa en ökad förståelse för varför dessa ingrepp utförs. Upplevelser av estetisk kirurgi innefattar ett helhetsperspektiv där såväl förväntningar, utförande av ingrepp och upplevelser efteråt belyses. Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats baserad på fem intervjuer. Materialet analyserades enligt Graneheim & Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom fem olika huvudteman och tre underteman; Upplevelser inför ingrepp, förväntningar inför ingrepp, information inför ingrepp, upplevelser efter ingrepp med undertemana reflektioner efter ingrepp, välbefinnande och lidande samt huvudtemat upplevelser av förändrat utseende. Slutsatser: I studien framkom att estetisk kirurgi inte enbart handlade om fysisk förändring utan snarare om att ingreppet kunde leda till psykiskt välmående. Studien ökar kunskapen och förståelse för estetisk kirurgi och anses därför vara av vikt då fenomenet ligger i tiden och dess utbredning ökar.

No description available.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Enligt WHO kommer dödligheten i KOL att stiga och beräknas år 2020 vara den 3:e största dödsorsaken i världen. Främsta orsaken till KOL är rökning. KOL är en sjukdom som begränsar vardagen, sänker livskvaliteten och orsakar mycket lidande för patienten. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av att leva med KOL. Metod: Systematisk litteraturstudie där sökning har skett i databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed. Studien bygger på elva vetenskapliga artiklar. Resultat: Patienter med KOL upplevde social isolering, beroende och otrygghet. Denna patientgrupp lever med ständig andnöd som ger oro och ångest. Slutsats: Patienter med KOL behöver individanpassad utbildning och information om sin sjukdom för att kunna känna trygghet. Denna litteraturstudie kan vara till hjälp för sjuksköterskan att få en ökad förståelse för denna patientgrupps erfarenheter och behov. Detta kan bidra till en bättre och mer individanpassad omvårdnad.

Ämnesbakgrund: Bröstcancer är idag den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Under dom senaste åren har antalet bröstcancer diagnoser mer än fördubblats. Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Metod: Systematisk litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar som analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra teman; Jaget, personligt nätverk, existentiell medvetenhet och livskvalitet. Tidigare forskning visade att kvinnor med bröstcancer upplever att de förändrar sitt livsperspektiv. Att leva med bröstcancer innebär ofta ett lidande i alla dimensioner av livet. Förändrad kroppsuppfattning och kontroll över sjukdomen är starkt förenat med en lidande kamp. Att ha ett socialt stöd upplevs som viktigt för kvinnorna och ger en mening med livet. Slutsats: Studien påvisade att kvinnor upplever ett ökat lidande i samband med att leva med bröstcancer. För att lidandet ska kunna lindras upplevs stöd vara viktigt för kvinnorna. För att sjuksköterskan ska kunna bidra till att lindra lidandet krävs en ökad förståelse för kvinnornas upplevelser. Denna studie kan ge en fördjupad förståelse för kvinnors upplevlser av att leva med bröstcancer, och kan främst ses som en resurs för sjuksköterskor och annan vårdpersonal för att lindra ett lidande.