Introduktion: Att leva med hjärtsvikt innebär olika utmaningar i vardagen. Hur personer med hjärtsvikt upplever sin livskvalitet i vardagen är viktig att ha förståelse för som sjuksköterska. Detta för att kunna ge god omvårdnad, finnas som stöd samt bidra till ökad livskvalitet. Syfte: Beskriva personers upplevelse av livskvalitet vid hjärtsvikt. Metod: Litteraturstudie med beskrivande design. Huvudresultat: Denna litteraturstudie visade att det fanns olika upplevelser kring livskvalitet vid hjärtsvikt. Personer med hjärtsvikt uttrycker både fysiska och psykiska hinder i sin vardag. Yttre faktorer har en positiv inverkan på såväl livskvalitet som motivationen till att upprätthålla egenvårdsråd och acceptans kring sin sjukdom. Slutsats: Resultatet visar att kunskap kring hjärtsvikt bidrar till ökad förståelse, egenvård och i förlängningen bidra till en ökad känsla av livskvalitet hos personer med hjärtsvikt. Det är av vikt att sjuksköterskan stöttar och motiverar personens välmående och önskningar kring sin sjukdom för att främja och upprätthålla hälsa.

Bakgrund: Endometrios är en inflammatorisk och östrogenberoende sjukdom som drabbar kvinnor i fertil ålder, där det i genomsnitt tar ca. sju år innan diagnos kan ställas från första symtomdebut. Idag är kunskapen begränsad inom olika behandlingsalternativ och det kan leda till försening av diagnos och att många får leva med långvariga symtom.  Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med endometrios.  Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats har genomförts. Datamaterialet har analyserats med innehållsanalys.  Resultat: Det framkom att sjuksköterskan har en begynnande roll i mötet med kvinnorna för att kunna tillgodose deras individuella behov. Goda relationer skapades när kvinnorna fick möjlighet att träffa samma vårdgivare upprepade gånger vilket visade sig genom ett ökat välbefinnande där delaktighet var i fokus.  Slutsats: Sjuksköterskans stöd grundar sig i att stärka kvinnornas hälsoprocess genom att våga möta individuella erfarenheter. Detta medförde en ökad förståelse kring kvinnornas upplevelse av sjukdomen. Som sjuksköterska är det därför viktigt att få tillräckligt med utbildning oavsett verksamhet för att få en ökad förståelse för kvinnorna som lider av endometrios.

Bakgrund: Trycksår är ett stort globalt hälsoproblem som blir allt vanligare bland befolkningen. Det orsakar stort lidande och smärta hos patienten. Därför behöver sjuksköterskan mer kunskap för att kunna förstå patienter bättre samt lindra deras lidande och ge en personcentrerad vård. Om sjuksköterskan inte förstår patientens upplevelse kan detta resultera till allvarliga konsekvenser. Patienters upplevelser är betydelsefulla i vården för att kunna förebygga trycksår.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva vuxna patienters upplevelser av trycksår.  Metod: En litteraturöversikt med en induktiv ansats med inspiration från Friberg (2017b) som är baserad på åtta vetenskapliga kvalitativa artiklar. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier vilka är upplevelser av smärta, fysiska upplevelser av sår, psykiska upplevelser och upplevelser av självständighet.  Slutsats: Trycksår orsakar både fysiskt och psykiskt lidande. Deras självständighet blev förändrad på grund av trycksåret. Sjuksköterskan bör vara mer observant på att bli bättre på omvårdnaden när det gäller förebyggande strategier. En välfungerande kommunikation mellan sjuksköterskan och patienten är värdefullt inom omvårdnad, för att patienten ska känna sig engagerad, respekterad samt delaktig i sin vård. Mer kunskap och förståelse behövs för att förstå hur trycksår kan påverka patientens dagliga liv. Kunskap kan resultera till mindre smärta och vårdlidande.

I Sverige finns det uppskattningsvis 200.000 personer med en uttalad hjärntrötthet, men mörkertalet är förmodligen stort. Den som tvingas leva med hjärntrötthet kan behöva avstå från mycket av sina vanliga aktiviteter och kontakter, vilket ger ett sjukdomslidande som kan vara svårt att acceptera. Det nuvarande kunskapsläget kring hjärntrötthet är skralt och som ett resultat av detta riskerar patienter med denna sjukdom att gå miste om det stöd de behöver för att klara av sin vardag. Syftet är att belysa patienters upplevelse av hjärntrötthet och dess påverkan på det dagliga livet efter en förvärvad hjärnskada. Studien är en litteraturöversikt baserat på 11 utvalda artiklar hämtade från databaserna Cinahl och PubMed. Dessa analyserades enligt Fribergs metod, vilket resulterade i två huvudkategorier och sex subkategorier. Resultatet visade att förändringarna var många och svåra. Personer med hjärntrötthet hade svårt att fullfölja sina dagliga bestyr och fick med tiden lära sig hur de skulle hantera sin trötthet. Det visade sig också att långsam integration i arbetslivet var mer effektivt än en snabb sådan. Adekvat stöd i form av grupprehabilitering eller emotionellt stöd från anhöriga och kollegor var uppskattat. Hjärntröttheten hade en stor påverkan på upplevelsen av livskvalitet och att sociala relationer ofta fick åsidosättas för att klara av sin vardag. Detta skapade ett sjukdomslidande som sjuksköterskan måste lära sig att förhålla sig till i kontakt med hjärntrötta patienter, exempelvis genom att vara engagerad i individens upplevelser och livsvärld för att bäst kunna anpassa vården efter individen hon har framför sig.

Smärta relaterat till cancer är ett mycket vanligt problem som påverkar både patienten och sjuksköterskan. För att effektivt kunna hjälpa patienter att lindra deras cancersmärta så behöver sjuksköterskan ha goda kunskaper och erfarenheter av att hantera denna typ av smärta. I förevarande litteraturöversikt har kunskaper och attityder kring hanteringen av cancersmärta hos sjuksköterskor undersökts. Syftet med studien var att genom en litteraturöversikt undersöka sjuksköterskans erfarenhet av att vårda patienter med cancersmärta. Metoden som tillämpades var en litteraturstudie som baserades på 12 artiklar varav 4 var kvalitativa och 8 var kvantitativa. Resultatet visade att kunskapsbrister fanns inom smärthantering, bedömning av smärta med smärtbedömningskalor samt inom läkemedelshantering. Det fanns även känslor av otillräcklighet hos sjuksköterskorna som fick dem att känna känslor av maktlöshet och frustration. Vidare diskuteras kunskapsproblem inom hanteringen av cancersmärta som funnits under flera år samt vad som behövs implementeras i vården för att den ska bli bättre.

Bakgrund: Långvarig smärta är ett komplext fenomen vilket är en unik och individuell upplevelse hos varje människa. Smärtproblematik och lidande har ofta ett samband, såväl fysiskt som psykiskt. Sjuksköterskan har en roll i att försöka eliminera eller lindra patientens lidande vilket innefattar smärtan som många gånger är grundorsaken till lidandet. Beakta patientens livsvärld, främja hälsa och välbefinnande samt att skapa en vårdrelation är områden vilka innefattar sjuksköterskans roll. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda och lindra lidande hos patienter med långvarig smärta. Metod: I studien tillämpades en kvalitativ narrativ intervjumetod. Deltagarna inhämtades via snöbollstekniken. Elva sjuksköterskor delgav upplevelser i form av berättelser som skickades via e-post och de insamlade berättelserna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys på en manifest nivå. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framkom tre övergripande huvudkategorier vilka var; Att skapa en vårdande relation, Smärtlindring avgörande för meningsfullhet i arbetet samt Teamsamverkan både som möjligheter och hinder. Huvudkategorier bildades utifrån åtta subkategorier. Konklusion: Studien har synliggjort att sjuksköterskor upplever stödjande och djupa samtal bidragande till att lindra lidande. Smärtbehandlingens effekter avgör huruvida sjuksköterskan känner sig meningsfull och upplever sin roll. Teamsamverkan kan utgöra såväl möjligheter som hinder i vården och påverkar både patienten och sjuksköterskan.

Bakgrund: I svenska samhället lever en stor del av befolkning med långvarig smärta. Definitionen innebär att smärtan har pågått i minst tre månader. Smärta leder vanligtvis till ett komplex lidande, som involverar människans fysiska-, psykiska-, existentiella- och sociala hälsa med risk för försämrad livskvalité. Sjuksköterskan har en viktig roll i patienternas omvårdnad och behandling, därför är det av vikt att studera patienternas upplevelser av sjuksköterskans omvårdnad. Syfte: Beskriva hur patienter med långvarig smärta upplever sjuksköterskors omvårdnad. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats. För att kunna svara på syftet valdes 13 artiklar från databaserna CINAHL och MedLine, som har analyserats enligt Fribergs analysmodell. Resultat: I resultatet framkom att patienterna hade delade erfarenheter i mötet medsjuksköterskor. De beskrivs i teman: Känslan av att bli bekräftad och Känslan av att bli nonchalerad. Slutsats: Personer med långvarig smärta ansåg att bekräftelsen var en betydande faktor i omvårdnaden. Det upplevdes positivt när sjuksköterskorna engagerade sig för att förstå patientens situation och synsätt, medan att bli misstrodd och ignorerad upplevdes negativt.

Bakgrund:  Endometrios är en vanlig gynekologisk sjukdom som drabbar var tionde kvinna i fertil ålder. I Sverige lever cirka 200 000 kvinnor med diagnosen endometrios och globalt ungefär 176 miljoner. Endometrios innebär att celler som liknar livmoderslemhinnan och normalt befinner sig i livmodern, växer utanför livmodern och lokaliserar sig på olika ställen i kroppen, där cellerna kan reproducera sig, exempelvis äggstockar, tarmar, bukhinna och urinblåsa. Smärta vid endometrios är den största anledningen till begränsningar och ett långvarigt lidande i kvinnors dagliga liv. Begreppet lidande förklaras enligt Katie Erikssons teori med sjukdomslidande, livslidande och vårdlidande.  Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av begränsningar i det dagliga livet i relation till endometrios. Metod: Litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar. Analysen genomfördes enligt Lundman och Graneheims kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Resultatet resulterade i fyra kategorier som beskrev kvinnors begränsningar. Dessa är; begränsningar vid fysisk aktivitet, begränsningar vid intima relationer, begränsningar vid sociala relationer samt begränsning av psykiskt välmående. Slutsats: Endometrios är en gynekologisk kronisk sjukdom som begränsade kvinnor i många avseenden där smärtan var största anledningen till kvinnors begränsningar i livet. I studien redovisades resultatet avseende begränsningar vid fysisk aktivitet, begränsningar vid intima relationer, begränsningar vid sociala relationer och begränsningar av psykiskt välmående som visar hur påverkade kvinnorna blev både fysiskt och psykiskt i många avseenden varför kunskapen om endometrios behöver bli bättre.

Bakgrund: Patientsäkerhet innebär att förebygga och minska risker inför att patienter utsätts för onödig skada eller lidande under vårdtiden. Trots detta drabbas ca 100 000 patienter i Sverige årligen av en vårdrelaterad skada som hade kunnat förebyggas. Förutom ökade samhällskostnader och förlängda vårdtider orsakar vårdrelaterade skador lidanden för patienterna och ibland skador som kan ge men för livet. Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att belysa patienternas upplevelser i samband med vårdrelaterade skador. Metod: Föreliggande litteraturstudie innehåller elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats.Resultat: Upplevelser av bristande information och kommunikation var vanligt förekommande samt att livet efter en vårdrelaterad skada blev begränsat. Vårdrelaterade skador gav upphov till både fysiskt och psykiskt lidande hos patienterna. Lidanden sågs inom flera områden, däribland medicinska felbehandlingar. Flertalet patienter vädjade om att deras erfarenheter kunde vara till hjälp inför att färre patienter ska drabbas av vårdrelaterade skador i framtiden. Diskussion: Ärlig och fullkomlig information från vårdpersonalen behöver ges till patienterna efter att en vårdrelaterad skada uppstått. Behovet av detta är för att det har visats vara mer sannolikt att få en mer positiv respons av patienterna. Ett professionellt bemötande från vårdpersonalen med respekt, empati och öppen kommunikation kan lindra en patients lidande. Ett uteblivet stöd och bristande information från vårdpersonalen kan orsaka rädsla hos patienterna till att uppsöka vård igen vid behov.

No description available.